”Bryt passiviteten under asyltiden”

– De som söker asyl i Sverige ­hamnar ­oftast i en lång period av väntan och passivitet. För en bättre integration krävs en snabbare väg in i samhället. Därför vill vi införa svenskundervisning från dag ett, samhällsinformation om lagar och värderingar och krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande, skriver Ebba Busch Thor, Desirée Pethrus och Aron Modig i Svenska Dagbladet.

Sverige är ett land att vara stolt över. ­Tilliten mellan människor är i ett internationellt perspektiv hög. Värden som frihet, trygghet och jämlikhet har genom tidigare generationers arbete kommit att prägla vårt samhälle. Det är ett arv som vi i dag har ett ansvar att förvalta.

Sverige har under de senaste åren tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men ett stort flyktingmottagande förutsätter en väl fungerande integration. Tyvärr uppvisar Sverige dåliga resultat i det avseendet. För utrikes födda är arbetslösheten mer än tre gånger så hög jämfört med inrikes födda. För personer från länder utanför Europa är skillnaden väsentligt större. Efter åtta år i Sverige har endast 25 procent av de skyddsbehövande eller anhöriga till skyddsbehövande fått en helårsanställning.

Sverige ska vara ett land där alla får bidra och arbeta 100 procent av sin förmåga. Ytterst handlar det om att ta tillvara alla människors inneboende drivkraft.

Asylsökande möts i dag oftast av en lång tid av passivitet. Varken regelrätt språkundervisning eller någon form av sysselsättning erbjuds under asyltiden. Som asylsökande förväntas man inte lära sig språket direkt eller att man ska bidra med det man kan. Signalen till de nyanlända blir att integration inte är så viktigt – något som kan vänta. De som får uppehållstillstånd förlorar tid, energi och motivation. Deras förutsättningar att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället har försämrats.

Detta måste förändras. Vi måste påskynda etableringen på arbetsmarknaden samt integrationen i svenska samhället genom att tidigt förmedla de normer och värderingar som präglar det svenska samhället. Det är farligt om vi får parallellsamhällen där andra lagar och regler gäller.

Vi har tidigare bland annat föreslagit sänkta trösklar in på arbetsmarknaden med introduktionsanställningar samt fler poliser och skärpta straff för angrepp mot blåljuspersonal för att öka tryggheten i utsatta bostadsområden.

I dag är det ofta stökigt på asylboenden bland annat på grund av den långvariga passiviteten, men även till följd av otydlighet kring vad som gäller i Sverige. Under den långa tiden av väntan, osäkerhet och sysslolöshet hinner yrkeskunskaper bli inaktuella och introduktionen på arbetsmarknaden försvåras.

För att åstadkomma en bra integration ska varje asylsökande kallas till ett samtal inom två veckor från ankomsten till Sverige, där både rättigheter och skyldigheter klargörs. Ett kontrakt sluts med det offentliga på sex månader och gäller deltagande i ett så kallat asylprogram. Det är viktigt att tydliggöra att personer som kommer till vårt land med avsikt att stanna ska lära sig det svenska språket, vår kultur och att utgångspunkten är att de ska försörja sig själva och sin familj.

Asylprogrammet ska omfatta åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan och bör innehålla följande:

• SFI-undervisning, 15 timmar i veckan: Idag erbjuds enklare svenskkurser, exempelvis så kallade språkcaféer, genom frivilligorganisationer men det finns inget krav på att anordna och delta i reguljär SFI-utbildning. Vi anser att SFI, svenska för invandrare, ska starta direkt.

• Samhällsinformation, 9 timmar i veckan: Utbildningen ska innehålla information om rättigheter, skyldigheter och ansvar. Även kunskap om den svenska arbetsmarknaden, våra traditioner och värderingar. Likabehandling och jämställdhet är grundläggande.

• Arbetskrav: Den asylsökande ska vara tillgänglig för arbetsmarknaden. Det kan handla om reguljärt arbete eller att bistå med lokalvård, matlagning eller vaktmästartjänster på det asylboende där man bor. Kommunen eller ideella föreningar kan också tillhandahålla möjligheter för asylsökande att arbeta.

• Hälsoundersökning: Ett erbjudande att genomgå hälsoundersökning med provtagning i syfte att upptäcka och behandla tuberkulos, andra relevanta sjukdomar eller antibiotikaresistens samt se över eventuella behov av vaccinationer.

• Åldersbedömning: Vid behov genomförs en åldersbedömning i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer.

• Barnpassning eller förskola: För att asylprogrammet under asyltiden ska fungera för småbarnsföräldrar erbjuds, för dem som inte har fått erbjudande om förskoleplats, barnpassning.

• Fribelopp för inkomster: Om den asylsökande får ett reguljärt arbete ges ett fribelopp om 3000 kronor som den enskilde kan tjäna per månad innan dagersättningen minskas.

• Regler för dagersättning: Om den asylsökande inte deltar i asylprogrammet görs ett avdrag på dagersättningen.

De som kommer till vårt land ska erbjudas en snabb väg in i samhällsgemenskapen. Sverige ska vara ett land där alla människor gör sin del. Ett land där fler människor får en chans att bidra och där hårt arbete lönar sig. Det handlar om att bejaka människors drömmar och ambitioner. Så kan vi bli ett land där drömmar blir verklighet.