Regionen måste planera för fortsatt god vård i framtiden

Titti Hansson ställer i en debattartikel i NA den 22 oktober frågan, Bor vi på samma planet?

Ja, ibland undrar vi faktiskt det också. Vi tror att de allra flesta i vårt län har sett hur hälso- och sjukvården har kunnat hantera coronapandemin med fantastiska insatser av personalen. Vi har fått hantera en helt ny sjukdom som belastat vår organisation extremt hårt. Tack vare många medarbetares kompetens, flexibilitet och vilja klarade vi av den mycket tuffa situationen, Ja, regionen har visat sin styrka.

Titti Hansson ondgör sig över att vi politiker ”skuldsatt regionen med 500 miljoner kronor”. Det som har hänt är att hälso- och sjukvården har använt sig av mer pengar än vad vi politiker avsatt i budgeten. Det betyder att vårdverksamheter, i bland annat Örebro, Lindesberg och Karlskoga, gett länsborna mer vård än vad vi politiker hade avsatt pengar för i budgeten. Regionens verksamheter ska inte göra av med mer pengar än det finns av satt i budgeten. Men, länsborna har fått mer vård. Menar Titti Hansson att vi i stället skulle ha stängt ner verksamheterna i slutet av året bara för att hålla budgeten? Konsekvenserna av detta hade kunnat bli ödesdigra och vi gissar att protesterna hade varit kraftiga.

Titti Hansson hänvisar till en rapport från Vårdförbundet som visar ”att Regionen under åren 2010-2017 ökade sin administration med 75 procent”, och bygger sedan sitt resonemang kring detta. Vad som nämns i rapporten, men som Titti Hansson av någon anledning inte nämner, är att under 2015 slogs Örebro läns landsting ihop med Regionförbundet Örebro. Det var en organisation som helt utgjordes av medarbetare som arbetar med att utveckla vårt län i samråd med kommunerna -populärt kallat administratörer. På samma sätt införlivades Länstrafiken i det som idag är Region Örebro län 2012. Med det kom än fler så kallade administratörer, som trafikplanerare, kundtjänst, bokare av färdtjänst och sjukresor med flera.

Titti Hansson, liksom många andra debattörer argumenterar ofta som om ingenting har hänt under de senaste tio åren.

Administrationen, liksom all vår verksamhet, prövas alltid utifrån behov och resurser. Vi tror att administrationen kan effektiviseras. Därför beslutade vi också i budgeten för 2020 att den ska minskas med 100 miljoner kronor, vilket nu börjar ge resultat.

När det gäller Vårdförbundets vårdyrken, som Titti Hansson menar har minskat, så har hon också i detta fall fel. Om vi till exempel tittar på antalet barnmorskor och sjuksköterskor så har de ökat mellan 2011 och 2019 med nästan 20 procent i Region Örebro län.

Titti Hansson, liksom många andra debattörer argumenterar ofta som om ingenting har hänt under de senaste tio åren. Som om vården inte har utvecklats och som om befolkningsmängd och vårdbehov är detsamma år efter år. I den argumentationen finns en önskan om att vi borde återställa verksamhet och organisation till en tid som har passerats, där alla länets sjukhus i viss utsträckning kunde sköta sig själva och bara betjäna befolkningen i dess närhet.

Detta är inte möjligt. Den kunskapsutveckling som har skett i vården de senaste åren har varit enorm. Till gagn för länsborna. Följden av kunskapsutvecklingen är att vården har blivit allt mer specialiserad. Förr i tiden kunde man säga, och kanske också tro, att en läkare hade kompetensen för att kunna göra allt som var möjligt att göra. Likaså fanns en tro på att ett sjukhus klarade allt. Kunskapsutvecklingen har inneburit att vårdpersonalen i dag i allt högre grad är specialister inom olika områden. Men alla specialister kan inte finnas överallt, på alla sjukhus. Därför måste vårdens organisation se annorlunda ut i dag – för att vi som patienter ska kunna få den bästa vården, oavsett var vi bor i länet.

Vi måste hantera ekonomin i dag så att vi kan fortsätta bedriva god vård även i framtiden.

För att återknyta till Titti Hanssons resonemang om hur vi politikerna hanterar pengarna. Vi ser också allvarligt på att delar av Regionens verksamheter överskrider budgeten med många hundra miljoner kronor. Vi måste bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, och om detta verkar vi vara överens.

Vårt ansvar som politiker är då att ta beslut som minskar kostnaderna. Om vi ser att vi kan bedriva verksamhet med lika hög kvalitet, men till lägre kostnad, måste vi agera. Därför har vi till exempel gjort förändringar i läkares jourtjänstgöring i hela länet, som bland annat berör Lindesbergs lasaretts nattjour för kirurgi och ortopedi. Den förändringen – precis som regionens övriga verksamhet – ska självklart följas upp, utvärderas och om det behövs korrigeras.

Vi fyra och våra partier vet att när förutsättningarna och omvärlden förändras måste också regionens verksamheter förändras. Vi måste hantera ekonomin i dag så att vi kan fortsätta bedriva god vård även i framtiden.

Så tar vi ansvar för vården i vårt län.

Torbjörn Ahlin

regionråd (C)

Ewa Sundkvist

regionråd och vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden (KD)

Karin Sundin

ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden (S)

Andreas Svahn

ordförande i Regionstyrelsen (S)