Budget 2026 och ekonomisk plan 2027–2028

Vi har en region att vara stolta över. Gävleborg erbjuder en fantastisk natur och en levande kombination mellan stad och land. Regionens geografiska läge med närheten till både skog och hav har spelat en betydande roll i utvecklingen av näringslivet där vi har långa traditioner inom bland annat skogs- och stålindustrin. Samtidigt har moderna sektorer som exempelvis IT, logistik och turism växt sig starka i regionen. Gävleborgs näringsliv har anpassat sig och utvecklats över tid för att möta nya utmaningar, och tillvarata de möjligheter som regionen erbjuder. Det är våra driftiga invånare som bidrar till att vi får en fungerande välfärd och tillväxt som kommer alla till del.

I Gävleborg ges människor möjlighet till en god sjukvård, ett levande kulturliv och en fungerande kollektivtrafik. Ett samhälle behöver må bra och vara tryggt för att kunna utvecklas. Ett målmedvetet arbete läggs över hela mandatperioden för att fortsätta skapa ett Gävleborg att vara stolt över. För oss är det viktigt att uppnå konkreta resultat för medborgarna. Därför är det viktigt med tydliga kortsiktiga och långsiktiga mål där vår långsiktiga plan anpassas utifrån aktuella omvärldsförändringar. Målet är att invånarna ska uppleva det positivt att vara i kontakt med Region Gävleborg, oavsett anledning. Strävan är att de ska känna att regionen bidrar till förbättringar i deras vardag.

Framåtanda, kvalitet, ansvar, trygghet och fokus på människan i centrum ska prägla Region Gävleborg vilket återspeglar sig i hela länet och skapar ett attraktivt Gävleborg.

Ekonomi och tillväxt

Nyckeln till att finansiera vår gemensamma välfärd är att skatteintäkterna ökar, vilket främst sker genom att fler kommer i arbete. Det utanförskap som präglar delar av befolkningen ska brytas och vi ska gemensamt öka människors stolthet kring att vara med och bidra till det offentliga. Fler behöver vara med och ta ansvar och bidra utifrån sin egen potential för att bygga välfärden. Gävleborg ska ha en vård utan väntetid, fler som går till jobbet eller studier om dagarna, ett gott företagsklimat och en väl utvecklad infrastruktur. Gävleborgarna ska ha en trygg och meningsfull tillvaro med ett stort utbud av kultur och idrott vilket bidrar positivt till att skapa en god folkhälsa. En stärkt folkhälsa är nyckeln till en välmående region och en stark ekonomi.

Arbetsmarknaden ska vara i balans och den historiskt höga arbetslösheten behöver brytas. Fler ska studera och arbeta vilket också ger dem ett större inflytande över sina liv. Arbetsmarknaden ska erbjuda ett varierat utbud av attraktiva tjänster. Här ska det finnas något för alla. Gävleborg ska ha ett attraktivt näringslivsklimat präglat av framåtanda och tillväxtkraft. Myndigheterna ska vara serviceinriktade mot företag som redan verkar eller vill etablera sig i länet. Regionens folkhögskolor arbetar aktivt med att matcha sitt utbud av utbildningar mot arbetsmarknadens behov.

Som invånare i Gävleborg ska man känna sig trygg i mötet med regionens verksamheter och kunna lita på att personal och medborgare förstår varandra. Det svenska språket utgör en grundläggande del av vårt samhälle och spelar en avgörande roll för integration, kommunikation och gemenskap. Inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och andra områden inom Region Gävleborg är det viktigt att våra medarbetare kommunicerar obehindrat på svenska för att utföra sina arbetsuppgifter, samarbeta med kollegor och i mötet med våra patienter. Vid till exempel upphandlingar ska det ställas krav på kunskap i svenska språket.

En god och tillgänglig vård

Det är självklart att medborgare i ett land som Sverige ska ha tillgång till en god vård, både i termer av kvalitet och tillgänglighet. Sjukvården ska därför präglas av hög kvalitet, delaktighet, trygghet och sätta människan i centrum, genom att utgå från dennes specifika behov. Tillgängligheten ska vara god och vården vara likvärdig. Regionens medarbetare ska vara engagerade, känna sig trygga och ha ett stort inflytande över sin arbetssituation. Möjligheten till utveckling ska vara stor och Region Gävleborg en attraktiv arbetsgivare dit många söker sig. Arbetet med att öka andelen fast anställda och att minska behovet av inhyrd personal fortsätter.

Trygghet

Region Gävleborg ska arbeta för ökad trygghet genom såväl förebyggande som akuta insatser. Eftersom det trygghetsfrämjande arbetet är en prioriterad fråga ska det genomsyra regionens alla ansvarsområden. Regionen ska säkerställa att vården är tillgänglig, jämlik och bemannad med kompetent personal för att skapa trygghet i kontakten med hälso- och sjukvården. Medarbetare inom regionen ska även uppleva en trygg arbetsmiljö, fri från hot och våld.

Satsningar inom psykiatri och tidiga insatser för barn och unga ska förebygga psykisk ohälsa. Vidare ska Region Gävleborg samarbeta med kommuner, civilsamhälle och andra aktörer för att identifiera och åtgärda orsaker till otrygghet i samhället, exempelvis brottslighet som förekommer i välfärden. Regionen påbörjade 2024 ett arbete med att öka tryggheten i kollektivtrafiken, med åtgärder för att stävja fusk. Detta arbete ska under året utvärderas för att se om ytterligare åtgärder är nödvändiga.

Kultur

Regionen ska erbjuda ett utbud av kultur för att skapa en stimulerande tillvaro vilket även kan bidra till att minska den ofrivilliga ensamheten. Detta bidrar till en stärkt folkhälsa i länet samt till den regionala tillväxten. Region Gävleborg ska ha fokus på barn, unga och äldre för att tillgängliggöra kultur för alla grupper i samhället.

Vi vill skapa förutsättningar för gävleborgarna att känna stolthet över länets kulturhistoriska arv. Satsningar på kulturarvet ska bidra till ökad kunskap om Sveriges historia och kultur samt stärka förståelsen för länets utveckling. Ett tillgängligt och levande kulturarv kan främja bildning, delaktighet och gemenskap, och utgör därmed en viktig grund för ett sammanhållet samhälle.

Infrastruktur och landsbygd

Infrastrukturen ska vara god, vilket skapar goda förutsättningar för gods och människor att färdas i Gävleborg. Vägstandarden ska vara bland de bästa i landet. De delar av vägnätet som har en hög olycksstatistik behöver, där det är möjligt, åtgärdas. Kollektivtrafiken ska bidra till att det ska vara lätt och tryggt att resa med tåg och buss i hela länet till arbete, studier och fritidsaktiviteter.

Hela regionen ska leva. Gävleborg är en region som kombinerar det bästa av stad och land, kust och berg, i våra två unika landskap, Hälsingland och Gästrikland. Därför är det viktigt att tillgängligheten av god samhällsservice upprätthålls och utvecklas. Att bo nära naturen har hälsofrämjande effekter och bör uppmuntras. Mindre orters intressen ska särskilt beaktas i regionens arbete.

Blickar framåt – en ny politik

Sammantaget krävs det ett målmedvetet arbete över hela mandatperioden för att ge medborgare och medarbetare bättre förutsättningar och höja kvaliteten i verksamheten. Vi ska arbeta för ett prestigelöst och ödmjukt förhållningsätt, ekonomiskt ansvarstagande med såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Det är en politik som tar ansvar för hela regionen och alla dess invånare.

Politiska prioriteringar

Trygg och säker vård

Sjukvården som helhet ska genomsyras av professionalism, säkerhet, kvalitet och trygghet, varje patient ska bli lyssnad på och bemött utifrån sina specifika behov. Patientsäkerheten ska vara hög.

Möten med vården följer människan från det första till det sista andetaget. Det är därför av största vikt att vi kan erbjuda en god och nära vård på alla plan för länets invånare. Kvinno- och förlossningssjukvården ska fortsatt belysas som ett av våra särskilda fokusområden. Vi inkluderar även den palliativa vården bland våra fokusområden för att fler ska få avsluta sitt liv på ett värdigt och tryggt sätt.

Bemanningen av barnmorskor vid förlossningar är också ett viktigt område kopplat till kvinnosjukvård. En stabil bemanning är avgörande för patientsäkerhet, kvalitet och trygghet under förlossningen. Ambitionen för regionen är att närma sig målet en barnmorska per födande, för att ytterligare stärka vårdkvaliteten och ge varje födande det stöd och den uppmärksamhet som behövs. Frågan kommer fortsatt att följas i planeringen och utvecklingen av förlossningsvården.

Region Gävleborg ser positivt på det nationella arbetet med suicidprevention och undersöker nu möjligheten att införa en form av haverikommission vid självmord. Syftet är att lära av varje fall – så att vi kan förhindra framtida tragedier. Det handlar om respekt för individen och dess anhöriga samt att ta ansvar för att förbättra vårt gemensamma skyddsnät.

Arbetet med att utveckla primärvården fortsätter. 2026 kommer regionens hälsocentraler att samlas under ett regionägt offentligt bolag, detta för att skapa en primärvård närmare patienterna, möjliggöra för ett närmare ledarskap och en stärkt arbetsmiljö samt främja en god kostnadskontroll. Patienterna ska känna sig trygga i vetskapen om att rätt kompetens finns tillgänglig på hälsocentralerna. Arbetet med att förbättra vårdens tillgänglighet för länets invånare fortsätter. Ett arbete med att förbättra telefontillgängligheten påbörjades 2024 och fortsätter under 2026. Vidare ska ambulansens inställelsetid minska, för att fler ska få den vård de är i behov av snabbt.

Möjligheten att som patient få vård i hemmet ska öka. Därför fortsätter arbetet med mer mobila arbetssätt. SPOT (specialistpsykiatriska omvårdnadsteam) har införts 2025, möjligheten att utveckla detta arbete för att öka tillgängligheten ses över 2026.

Den psykiska ohälsan drabbar unga som gamla. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning vilket skapar lidande för människor samtidigt som det får påverkan på samhällsekonomin. Den drabbar dessutom inte bara den enskilde utan även den närmaste familjen blir påverkad. En målsättning är att minska glappet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, vi minskar då risken att patienter faller mellan stolarna och ökar därigenom patientsäkerheten. Regionen ska även aktivt arbeta för att stärka sitt samarbete med elevhälsan. Familjecentraler bör också särskilt lyftas fram, då de spelar en stor roll i att tidigt stötta och hjälpa länets familjer. Det är därför önskvärt att varje kommun har en familjecentral. Vi arbetar även med att se över olika möjligheter att motverka och minska den ofrivilliga ensamheten samt främja social gemenskap.

Patienter med kronisk sjukdom ska ges förutsättningar att leva ett fullgott liv. Vården ska tillhandahålla rehabilitering och utrustning som förbättrar patientens tillstånd och ger denne en högre livskvalitet.

Vården ska utvecklas till att klara dagens och morgondagens behov. Särskild vikt kommer kommande år att läggas vid att säkerställa att det finns en långsiktigt hållbar utveckling för hälso- och sjukvården i länet. Det ska vara lätt för patienterna att kontakta vården och väntetiderna ska kortas. Det arbete som påbörjades 2024 med att minska andelen uteblivna besök i vården fortsätter, detta för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna till vården. För att hantera detta har regionen vidtagit flera åtgärder och planerar ytterligare insatser.

Det ska även kännas tryggt att vistas inom sjukvården och målsättningen är att patienten ska gå därifrån friskare än när denne skrevs in. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan i Sverige och leder till ökad sjuklighet, förlängda vårdtider och ökade kostnader. God följsamhet till vårdhygieniska rutiner är avgörande för att minska smittspridning, behov av antibiotika och därmed antibiotikaresistens. Tillsammans bidrar det till ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Arbetet med att minska andelen VRI stärks därför ytterligare liksom arbetet med att minska antalet överbeläggningar för att skapa en bättre övergång mellan sjukhusvård och hemgång till hemmet.

Idag saknas en bra lösning för de patienter som är för friska för att vistas på sjukhus men för sjuka för att återvända hem. Sjukvården är beroende av bra fastigheter och lokaler som optimerar flödet, under mandatperioden kommer regionens fastigheter ses över och en plan för framtida hantering tas fram. Fokus kommer läggas på att tillgängligheten för personer med olika funktionsnedsättningar ska vara hög, exempelvis ska parkeringsmöjligheterna vid våra sjukhus förbättras.

Gällande tillgängligheten; den digitala ingången till vården behöver vara enkel, trygg och effektiv – för både patienter och personal. Om tekniken inte fungerar som den ska, eller om tjänsterna är otydliga, riskerar det att skapa frustration och ökad administrativ belastning. Genom att se över hur MVG och 1177 används, integreras och kommuniceras, kan vi förbättra servicen, minska dubbelarbete och skapa en mer sammanhållen digital vårdupplevelse.

För att klara av dagens och framtidens prognostiserade ökade sjukvårdsbehov samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar, bör vi fokusera på att se över våra arbetssätt. Samtidigt fortsätter arbetet med att se över processer och kloka kliniska val.

Regionen arbetar aktivt för att minska våld i nära relationer, både inom sjukvården samt genom att stötta de föreningar och organisationer som finns för utsatta och förövare. Det gäller bland annat mäns våld mot kvinnor, barn som utsätts för våld i nära relation samt hedersvåld.

Arbetet med att skapa en trygg vård och säker vård av hög kvalitet kommer att följas upp utifrån följande parametrar:

Tillgänglighet
Patientnöjdhet
Kvalitet

Lätt att resa i Gävleborg

Det ska vara lätt att resa inom Gävleborgs län. Fokus kommer under mandatperioden att ligga på att underlätta för gävleborgarna att färdas med bil eller kollektivtrafik för att ta sig till och från arbete, studier eller fritidsaktiviteter. Uppmärksamhet kommer även att riktas mot att säkerställa att kollektivtrafiken klarar av morgondagens utmaningar. Kollektivtrafiken ska vara väl utbyggd, trygg och pålitlig. Boende i både tätort och landsbygd ska ha god tillgång till pålitlig kollektivtrafik med stor möjlighet att nyttja kollektivtrafik. Skattebetalarnas pengar ska användas ansvarsfullt för att upprätthålla en robust kollektivtrafik, därför ska det mest ekonomiskt fördelaktiga drivmedlet användas där det är möjligt.

Det ska vara tryggt och attraktivt att resa i länet, ingen ska avstå från att ta bussen eller tåget på grund av upplevd otrygghet. Arbetet med trygghetspaketet för kollektivt resande fortsätter. Vi driver arbetet vidare med att öka antalet kontrollanter, för att stävja fusk och för att öka tryggheten inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska även vara pålitlig och punktlig så att resenärerna tryggt kan planera sin resa och känna sig säkra på att komma i tid till jobb eller studier.

Fokus kommer även att ligga på att jobba för en förbättring av statusen på länets vägar. Gävleborg är ett stort län och människor och gods ska kunna färdas lätt och säkert på våra vägar. Dialog fortsätter föras med Trafikverket och övriga berörda parter för att höja anslagen till underhåll av vägarna.

Arbetet med att underlätta för Gävleborgarna att resa på olika sätt kommer att följas upp via följande parametrar:

Kundnöjdhet kollektivtrafik
Vägstandard
Punktlighet inom kollektivtrafiken

Medarbetare som trivs på jobbet

Arbetsmiljön ska präglas av ett gott ledarskap nära medarbetarna, en god sammanhållning och en bra balans mellan arbete och fritid.

Medarbetare som trivs på jobbet är en förutsättning för att kunna förse medborgarna i Gävleborgs län med tillgänglig vård av hög kvalitet. Vi stärker regionens attraktionskraft som arbetsgivare och förutsättningarna för medarbetarna i hälso- och sjukvården. Detta så att fler medarbetare trivs och stannar kvar och fler söker sig hit. Regionens medarbetare ska känna att de har en stimulerande och utvecklande arbetssituation och en god balans mellan arbete och fritid. Inom Region Gävleborg ska medarbetare kunna känna en trygghet i att de får sin schemalagda ledighet som planerat. Här ska också goda möjligheter för vidareutveckling i arbetes ges för att skapa en god karriärutveckling. Genom att medarbetarna talar gott om sin arbetsplats stärks regionens rykte vilket kan underlätta vid rekrytering. Större fokus än tidigare kommer att läggas på att informera elever i grundskolan om de arbetsmöjligheter som finns inom hälso- och sjukvård för att tidigt fånga deras intresse. Insatser kommer även att göras för att underlätta för de som bor utanför länet, och som vill ta ett jobb i regionen, att flytta hit och samtidigt möjliggöra för deras familjer.

Satsningarna på arbetsmiljö och arbetsvillkor fortsätter. Det närmaste ledarskapet ska vara närvarande och engagerat. Kontaktvägarna mellan medarbetare och organisationens ledning ska vara korta. Organisationen ska präglas av öppenhet och nyfikenhet för medarbetarnas arbetssituation för att ständigt förbättra arbetsmiljön. Genom att fler väljer att arbeta i regionen förbättras redan anställdas arbetsvillkor och förutsättningar att göra ett bra jobb. Trivseln kommer att följas upp och nödvändiga åtgärder för att förbättra denna kommer att vidtas. Våra medarbetare ska ges mer tid till patientnära arbete och ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Arbetsbelastningen för vårdpersonalen ska bli mer hållbar. För att klara detta fortsätter arbetet med att minska administrationen inom hälso- och sjukvården.

Fokus ligger också på att förbättra förutsättningarna för de som arbetar i dygnet runt-verksamhet. Den lönekartläggning som genomförts förväntas under 2026 att resultera i mer gynnsamma förhållanden i dygnet runt-verksamhet.

Vikt kommer att läggas vid att förbättra regionens attraktionskraft för att rekrytera nya samt behålla våra medarbetare. Det är centralt att våra medarbetare känner sig trygga om vi ska kunna minska personalomsättningen, samtidigt som vi ska öka kontinuiteten i vården. Alla ska ges goda förutsättningar genom en gedigen introduktion, som möjliggör att kunna utvecklas och känna sig trygga i sin roll.

Vi vill bli bättre på att tillvarata senior kompetens genom att erfarna medarbetare får möjlighet att stötta och vägleda nya kollegor, på så sätt stärker vi kompetensöverföringen, förbättrar arbetsmiljön och ökar attraktiviteten som arbetsgivare. Region Gävleborg erbjuder även introduktionsprogram för nyanställda, där en anpassad introduktionsplan och mentorskap ingår för att skapa trygghet i den nya yrkesrollen. Genom att fortsätta stärka introduktionsprogrammen kan vi förbättra de nyanställdas första tid, öka medarbetarnas engagemang och minska personalomsättningen.

En annan viktig fråga är hur vi kan minska belastningsskador hos personalen. Det är idag en vanlig orsak till sjukskrivningar inom vård- och omsorgssektorn. Vi vill därför se över möjligheten att erbjuda arbetsskor till våra medarbetare, särskilt inom hälso- och sjukvård där många medarbetare står och går stora delar av dagen.

Våra medarbetare ska känna sig trygga i sitt arbete. Hot och våld ska aldrig vara en accepterad del av arbetsdagen. Under 2023 påbörjades arbetet med att stärka tryggheten för medarbetare inom regionen, ett arbete som fortskrider 2026. Även arbetet med att minska andelen hyrpersonal kan anses vara trygghetsfrämjande åtgärder och stärka arbetsmiljön. Arbetet med att minska andelen hyrpersonal fortsätter 2026 med målet att komma ner till två procents inhyrning. Det stärker både ekonomin och skapar bättre förutsättningar för våra egna medarbetare.

Regionens arbete med en förbättrad arbetsmiljö kommer att följas upp via följande parametrar:

Trivsel på jobbet
Personalomsättning
Rekryteringsförmåga

Regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Under mandatperioden fokuserar vi på att stärka länets attraktionskraft för företag och näringsliv. Region Gävleborg behöver bli en mer konkurrenskraftig region. Regionen ska ha en positiv attityd till redan befintliga företag och nya etableringar och vara serviceinriktad i kommunikationen med dessa. För att se regionens förbättringspotential fortsätter arbetet med nöjdkundindex (NKI-mätning) mot företag. Regionen ska också vara en samordnande kraft för att stärka kommunerna och företagens förutsättningar att skapa ett livskraftigt näringsliv. Vidare ska regionen sätta fokus på att stärka infrastrukturförutsättningarna för att möjliggöra bättre näringsliv, turistnäring och vårt rika kulturliv. Tillsammans med kommunerna arbetar regionen för att säkra och utveckla elförsörjningen i länet för att kunna tillgodose våra företags och industriers behov. En bättre elförsörjning är avgörande för vår befintliga företagsutveckling samt för att Gävleborg ska kunna attrahera nya aktörer.

Uppmärksamhet kommer även att riktas mot attraktiva utbildningar och fritidsaktiviteter. Utbildningarna ska stärka utbudet av svårrekryterad arbetskraft och även göra fler anställningsbara. En stor del av Gävleborgs invånare saknar eftergymnasial utbildning samtidigt som hög arbetslöshet råder i länet. Parallellt med detta står företagen med utmaningar när det gäller att rekrytera personal till lediga tjänster. Därför är det viktigt att skapa en bättre överenstämmelse mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens krav för att säkerställa kompetensförsörjningen i länet.

Civilsamhället har en viktig roll vad gäller kultur, idrottsrörelse och föreningsverksamhet. Regionen kommer att fokusera på att alla barn och äldre ska ges likvärdiga möjligheter till att ta del av den kultur regionen tillhandahåller, samt att stärka civilsamhällets förutsättningar. Genom samarbete skapas förutsättningar för föreningslivet att bedriva sitt viktiga arbete med att ge så många som möjligt en meningsfull tillvaro samt att stärka folkhälsan. Vi vill utifrån detta göra kulturen mer tillgänglig för alla barn, unga och äldre. Därför ser vi nu över möjligheten att införa en särskild kultur-biljett, i samverkan med våra kulturinstitutioner – exempelvis under sportlovet. Målet är att fler ska få chansen att uppleva, utforska och inspireras av kultur.

Under 2026 kommer fokus även att ligga på att aktiv implementering av handlingsplanen om inventering av konst. Bland annat avyttring och återbruk av konst prioriteras.

Den regionala kulturen är en viktig del för att stärka länets attraktionskraft. Regionen arbetar aktivt för att minska våld i nära relationer, både inom sjukvården samt genom att stötta de föreningar och organisationer som finns för utsatta och förövare.

De socioekonomiska utmaningar som finns i Gävleborg bemöts genom en inriktning mot att fler går från arbetslöshet till ett arbete eller studier. Regionen ska under mandatperioden, i den mån det ingår i regionens uppdrag, skapa förutsättningar för fler att göra sig anställningsbara och självförsörjande. Det är viktigt att behärska det svenska språket för att uppnå detta.

För en levande landsbygd tar vi hänsyn till de specifika behoven, utmaningarna och möjligheterna som finns i vårt län. Det innebär att ta tillvara de unika förhållanden som präglar stora delar av Gävleborg. För oss handlar landsbygdsperspektivet i första hand om människorna som bor och verkar där, tillgång till arbete, samhällsservice och framtidstro. Det finns en stor potential i våra gröna näringar och landsbygdens entreprenörer som ska tas tillvara. Vi vill se en balanserad och god utveckling i hela länet med ekonomisk tillväxt där landsbygdens goda förutsättningar lyfts fram.

Region Gävleborg ska öka sitt arbete med att implementera AI-lösningar där de kan bidra till bättre effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i vården. Samtidigt stärker vi vår omvärldsbevakning kring AI-utvecklingen, för att ligga i framkant och kunna tillvarata de möjligheter som tekniken erbjuder – på ett ansvarsfullt, patientsäkert och hållbart sätt.

Situationen i vår omvärld ger oss anledning att se över vår civila beredskap och stärka denna. Exempelvis genom att öka självförsörjningsgraden för livsmedel i regionen, något som också minskar klimatpåverkan. Livsmedelsstrategin ska därför vara en naturlig del av beredskapen i regionen. Inköpspolicyn som antogs 2024 underlättar för små och lokala företag att vara med och lägga anbud i upphandlingar, något som stärker deras förutsättningar. Regionen kommer att fortsätta arbeta för än mer svensk- och lokalproducerad mat i regionens verksamheter. Att bevara och stödja det småskaliga kustnära fisket är en viktig del av ett levande kustlandskap och ett bevarande av vårt kulturarv. Som regionalt utvecklingsansvarig myndighet arbetar Region Gävleborg med att stödja det småskaliga kustnära fisket. Det är viktigt för näringslivsutveckling och besöksnäring vid kusten. Region Gävleborg ska också ha i beaktande att vi lever i en ekonomiskt orolig tid, och ta höjd för en instabil världsekonomi.

För att fortsätta utvecklingen av service på landsbygden ska Region Gävleborg öka sin kunskap kring och följa de förändringar som sker på landsbygden. Detta avseende befolkning och näringsliv, samt deras behov av och tillgång till service. Lika viktigt är det att dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik, exempelvis digitalisering, skapar för en utvecklad service på landsbygden.

Regionens arbete med att öka tillväxt och landsbygdsutveckling kommer att följas upp via följande parametrar:

Tillväxt/befolkningsutveckling
SVN näringslivsranking
Sysselsättningsgrad/arbetslöshet
Tillgänglighet till service

Ansvarsfull ekonomi

Företag, privatpersoner och kommuner har alla gått en tuff tid till mötes. Region Gävleborg är inget undantag. Inflationen och lågkonjunkturen har under en tid genomsyrat och påverkat hela samhällsekonomin och påverkar i hög grad även regionens verksamheter. Dagens ekonomiska läge är återigen osäkert, regionen bör förhålla sig till eventuella snabba svängningar i ekonomin som en följd av omvärldsläget.

Oavsett konjunkturläge är det viktigt att Region Gävleborg står välrustat för att hantera samhällsförändringar. God ekonomisk hushållning med stor respekt för de skattemedel regionen hanterar är i fokus under mandatperioden. För att nå en ekonomi i balans ska de underskott som varit återkommande i verksamheterna fortsätta genomlysas. Detta för att identifiera orsaken till att de uppstår samt hitta lösningar för hur dessa ska åtgärdas. Regionen intensifierar under året sitt omfattande arbete för att få en ekonomi i balans. Samtidigt fortsätter arbetet med att genomlysa underskotten och åtgärda dessa. Regionen kommer under 2026 även att lägga ett större fokus på cirkulär ekonomi.

Region Gävleborg bör i den utsträckning det går arbeta för att förebygga fusk och/eller att kriminella element använder välfärden, särskilt vården, för att tillskansa sig ekonomiska fördelar.

Regionen fortsätter genomgå en ekonomisk prövning. Genom att ett ansvarsfullt ekonomiskt förhållningssätt fortsätter vi mot målet att nå en ekonomi i balans.

Följs upp via de finansiella målen:

Soliditet
Andel nyupptagna lån och avyttring av finansiella placeringar i förhållande till nyinvesteringar i byggnader
Resultat
Kostnadsutvecklingstakt rullande 12

Förslag till budget och ekonomisk plan

Utgångspunkter

Utgångspunkter för förslaget är budget 2025 och ekonomisk plan 2026 – 2027, regionstyrelsens budget- och planeringsförutsättningar 2026 – 2028, regionstyrelsens och nämndernas årsplaner 2026 – 2028, regionstyrelsens resultatprognos för 2025 samt regionfullmäktiges långsiktiga finansiella mål. Ytterligare utgångspunkter har varit Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) skatteunderlagsprognos, cirkulär om aktuell ekonomi och Ekonomirapport i oktober 2025 samt Budgetpropositionen för 2026.

Ekonomiska planeringsförutsättningar

Enligt SKR:s cirkulär i oktober 2025 om Planeringsförutsättningar för åren 2025 – 2029 samt Ekonomirapporten fick den återhämtning av konjunkturen som påbörjades under slutet av 2024 ett tillfälligt bakslag under våren 2025. Orsaken var den stigande osäkerheten i omvärlden, inte minst höjda tullar, som dämpade den ekonomiska aktiviteten både globalt och i Sverige. Konjunkturen i de länder som är våra viktigaste handelspartners fortsätter att vara svag även nästa år, vilket gör att svensk ekonomi inte får någon draghjälp utifrån. Statistik från de senaste månaderna visar att hushållens konsumtion nu återigen ökar. Stigande reallöner, lägre räntekostnader och en expansiv finanspolitik, i och med förslagen i Budgetpropositionen för 2026 om främst sänkt moms på livsmedel och sänkt elskatt, pekar mot förutsättningar för ökning av hushållens konsumtion. Den bedöms därför växla upp under de kommande två åren och därmed medverka till att höja BNP-tillväxten 2026 och 2027. Även utbyggnaden av det militära och civila försvaret förutses bidra till en ökad positiv utveckling av BNP.

Inflationen, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), bedöms för 2025 vara fortsatt något högre än Riksbankens mål på 2 procent. För 2026 förutses förslagen i Budgetpropositionen för 2026 att bidra till att sänka prisnivån och dämpa inflationen. Den bedöms sedan öka 2028 när den tillfälliga momssänkningen på livsmedel upphör.

I takt med en allt högre BNP-tillväxt kommer sysselsättningen att börja öka under 2026, men framför allt kommer produktiviteten att stärkas. Under 2027 återhämtar sig arbetsmarknaden allt snabbare, vilket märks i form av en högre tillväxt av arbetade timmar, fler sysselsatta och en sjunkande arbetslöshet.

Skatteunderlaget

Den konjunkturuppgång som förutses under 2026 och 2027 bedöms leda till ökad efterfrågan på arbetskraft och bidra till att antalet arbetade timmar stiger. Ökningen är snabbast 2027, men avtar därefter. Skatteunderlaget bedöms öka med i genomsnitt 4,3 procent per år under perioden 2025–2029, vilket är något lägre än den genomsnittliga ökningen under tioårsperioden 2015–2024 som var 4,5 procent.

Nyckeltal (SKR, Cirkulär 25:47, Ekonomirapporten oktober 2025)

Årlig procentuell förändring	2023	2024	2025	2026	2027	2028
BNP¹	0,0	0,8	1,1	2,7	2,6	2,0
Sysselsättning, timmar¹	1,4	-0,3	-0,2	1,0	1,3	0,8
Relativ arbetslöshet, % nivå	7,7	8,4	8,9	8,4	7,8	7,6
Inflation, KPIF	6,0	1,9	2,6	1,4	1,8	2,7
Skatteunderlag, nominellt²	4,8	3,4	3,8	4,2	4,5	4,1
Skatteunderlag, realt	-1,8	-0,9	4,0	2,3	1,9	0,2
Medelskattesats regioner, kr³	11,62	11,73	11,75	11,75	11,75	11,75
Prisförändring regioner, LPIK inkl pensioner⁴	8,5	4,9	-1,7	2,1	2,3	4,5
Prisförändring regioner, LPIK exkl pensioner⁴	4,0	3,1	3,8	3,1	3,2	3,3

¹) Kalenderkorrigerat ²) Underliggande skatteunderlagsutveckling justerad med skatteförändringar ³) Exklusive Gotland. För 2026 – 2028 kalkyl enligt Ekonomirapporten 23 oktober 2025 ⁴) Prognos 2025-10-03

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

I kommunallagen anges att regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett resultat, enligt god ekonomisk hushållning, är en resultatnivå som långsiktigt konsoliderar ekonomin, vilket bland annat innebär att budgeten över tid ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att regionens förmögenhet inte ska förbrukas för täckande av löpande behov. Syftet med ett positivt resultat är att generera kassaflöde för att bland annat täcka investeringsutgifter och pensionsutbetalningar samt att inflationssäkra det egna kapitalet. Ekonomin ska dessutom vara långsiktigt hållbar och klara svängningar i konjunkturen.

Som riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställer regionfullmäktige årligen långsiktiga finansiella mål för verksamheten. Dessa omfattar såväl ekonomiskt resultat som ekonomisk ställning. Eftersom Region Gävleborg har inrättat en Resultatutjämningsreserv (RUR) innefattar riktlinjerna även användning av den. Hösten 2023 beslutade riksdagen att RUR ska fasas ut till och med år 2033 och istället har en resultatreserv (RER) införts. Därför inkluderas i riktlinjerna även regler för hantering av RER.

Regionfullmäktige ger också anvisningar om hur uppföljning och rapportering från regionstyrelsen och nämnder ska ske. Vidare har fullmäktige fastställt policy för finansförvaltning samt för kapitalförvaltning.

Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska regionfullmäktige fastställa mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär en sund ekonomi och en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. För god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet ska bland annat anges en tydlig ambitionsnivå för den finansiella utvecklingen. För Region Gävleborg föreslås följande lydelse:

Verksamheten ska ha en långsiktig betalningsförmåga och klara perioder av underskott. Tillgångarna i verksamheten kan finansieras dels med eget kapital, dels med externa skulder. En större andel eget kapital ger en bättre handlingsberedskap att möta till exempel konjunktursvängningar. Soliditet är ett mått på ekonomisk styrka på lång sikt som påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att regionen ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Bedömningen är att soliditeten kan tillåtas minska med anledning av ökade byggnadsinvesteringar inom Framtidsbygget. Finansiering av dessa kan ske antingen genom långfristig upplåning, vilket påverkar soliditeten nedåt, eller genom försäljning av finansiella placeringar. I årsredovisningen för 2024 uppgår soliditeten till 37,6 procent. För 2026 ska den inte understiga 30,0 procent utan att särskilda skäl anges i delårsrapport och årsredovisning.

Den långsiktiga finansiella styrkan ska också mätas som andel nyupptagna lån och avyttring av finansiella placeringar i förhållande till nyinvesteringar i byggnader. Med nyinvesteringar avses här investeringar inom Framtidsbygget. Över tid ska andelen uppgå till maximalt 100 procent. För 2026 är den budgeterade andelen 37 procent.

Region Gävleborg ska långsiktigt redovisa ett årligt positivt resultat för att inflationssäkra det egna kapitalet, klara framtida pensionsåtaganden, bibehålla anläggningstillgångar genom reinvesteringar samt skapa utrymme för att klara oförutsedda kostnader eller minskade skatteintäkter. Enligt budget 2026 är balanskravsresultatet positivt med 197 mnkr. Pensionskostnaderna[1] fortsätter att minska, med ytterligare i storleksordningen 160 mnkr till 2026. Det långsiktiga resultatmålet uppgår till 2 procent av verksamhetens nettokostnad, vilket har bedömts vara förenligt med god ekonomisk hushållning. 2026 ska ekonomin vara i balans och det budgeterade resultatet på 197 mnkr motsvarar 1,6 procent av verksamhetens nettokostnad. Det prognostiserade positiva balanskravsresultatet 2025 indikerar att återställande av den del av de negativa resultaten 2023 och 2024 som orsakades av hög inflationsuppräkning av pensionskostnaderna, kan påbörjas. Dessa ska återställas i takt med att pensionsåtagandet betalas ut, vilket innebär på cirka 20 år. Med de budgeterade och planerade överskotten 2026 – 2028 fortsätter återställandet.

Den nuvarande kostnadsutvecklingstakten är för hög jämfört med den nivå som kan finansieras kommande år. Åtgärder för att minska kostnaderna pågår. Arbetet ska följas genom att kostnadsutvecklingstakten under de senaste rullande 12 månaderna ska mätas. Den ska vid årets slut ha minskat jämfört med ett år tidigare och får maximalt uppgå till
-0,1 procent vid utgången av 2026.

Verksamhetens mål

I avsnittet Politiska prioriteringar redovisas målbild för fem målområden för verksamheten:

Trygg och säker vård
Lätt att resa i Gävleborg
Medarbetare som trivs på jobbet
Regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Ansvarsfull ekonomi.

Resultatutjämningsreserv och resultatreserv

Kommunallagen anger i 11 kap 14 § att regioner och kommuner har möjlighet att under vissa förutsättningar jämna ut det ekonomiska resultatet över tid. Kommuner och regioner har tidigare fått reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Hösten 2023 beslutade riksdagen att RUR ska fasas ut till och med år 2033 och istället infördes en resultatreserv (RER) från och med räkenskapsåret 2024.

I början av 2021 beslutade fullmäktige i Region Gävleborg att inrätta en RUR och reservering skedde i boksluten för 2020 – 2022 med totalt 920 mnkr. Enligt prognosen 2025 uppgår RUR till 537 mnkr vid ingången av 2026. I enlighet med Kommunallagen inkluderas regler för användning av RUR samt hantering av RER i Region Gävleborgs riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Användning av RUR

Användning av RUR får ske om tidigare års upparbetade överskott i reserven helt eller delvis bedöms behöva användas för att ett visst år bidra till att klara balans i ekonomin. Det kan exempelvis vara aktuellt i en konjunkturnedgång eller vid andra omständigheter som påverkar de ekonomiska förutsättningarna negativt. Användning ska aviseras inom ramen för den normala budget-/uppföljningsprocessen.
Användning förutsätter att resultatet efter balanskravsjusteringar är negativt.
RUR får användas för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll eller så långt som reserven räcker.
Regionfullmäktige beslutar i samband med att årsredovisningen behandlas om användning av RUR.

Reservering till RER

Reservering till RER får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat, justerat för orealiserad värdeförändring av kortfristiga finansiella placeringar, eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Detta gäller om det egna kapitalet, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, är positivt.
Om det egna kapitalet är negativt, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske istället uppgå till 2 procent.
RER får uppgå till högst 5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
Regionfullmäktige beslutar i samband med att årsredovisningen behandlas om reservering till RER.

Användning av RER

Användning av RER får ske om tidigare års upparbetade överskott i reserven helt eller delvis bedöms behöva användas för att ett visst år bidra till att klara balans i ekonomin. Det kan exempelvis vara aktuellt i en konjunkturnedgång eller vid andra omständigheter som påverkar intäkter eller kostnader negativt. Användning ska aviseras inom ramen för den normala budget-/uppföljningsprocessen.
Användning förutsätter att resultatet efter balanskravsjusteringar är negativt.
RER får användas för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll eller så långt som reserven räcker.
Regionfullmäktige beslutar i samband med att årsredovisningen behandlas om användning av RER. Om medel från RER har använts ska det i förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts.

Utfall 2024 och prognos 2025

Verksamhetens resultat för 2024 uppgick till -446 mnkr jämfört med budgeterade 86 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 4,3 procent och nettokostnaderna med 5,8 procent. Ökade pensionskostnader till följd av hög inflationsuppräkning, ökade kostnader för egen personal samt för köpt vård var de huvudsakliga förklaringarna till ökningen. Ökningen av nettokostnaderna berodde också på att verksamhetens intäkter minskade på grund av lägre riktade statsbidrag. Den del av statsbidraget för God och Nära vård som tidigare avsett kompetensförsörjning hade avslutats och förts över till sektorsbidraget, som redovisades som ett generellt statsbidrag.

Prognosen för verksamhetens resultat 2025 uppgår till -207 mnkr jämfört med budgeterade -45 mnkr. Verksamhetens kostnader bedöms öka med 0,3 procent jämfört med 2024 och nettokostnaderna minska med 0,4 procent jämfört med 2024. Kostnader för inhyrd personal bedöms överskrida budget. Ett omfattande arbete för att bli mindre beroende av inhyrd personal startade under hösten 2023 och från april 2024 gick Region Gävleborg in i det nya nationella avtalet för hyrbemanning. Dessa förändringar har hittills inneburit minskade kostnader jämfört med föregående år, dock ej fullt ut ner till budgeterad nivå. Pensionskostnaderna minskar i förhållande till 2024 med anledning av lägre inflationsuppräkning. Den prognostiserade minskade nettokostnaden jämfört med föregående år uppkommer främst med anledning av att riktade statsbidrag bedöms öka, framför allt för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet inom den specialiserade hälso- och sjukvården. Skatteintäkterna bedöms bli lägre än budgeterat på grund av att uppgången i konjunkturen har fördröjts.

För finansnettot prognostiseras en positiv budgetavvikelse, som främst beror på högre ränteintäkter, lägre räntekostnader samt att nedskrivning av aktieägartillskott till Folktandvården i Gävleborg AB, som budgeterats med 15 mnkr 2025, i sin helhet skedde under 2024. Årets resultatpåverkan av försäljningar av finansiella placeringar beräknas bli negativ med 20 mnkr. Minskning av den finansiella delen av pensionskostnaderna har påverkat finansnettot positivt jämfört med 2024. Orealiserad värdeförändring av kortfristiga finansiella placeringar har inte budgeterats eller prognostiserats.

Årets resultat prognostiseras till -385 mnkr jämfört med budgeterade -251 mnkr. Balanskravsjusteringar prognostiseras till 620 mnkr och avser återföring av orealiserade vinster och förluster avseende kortfristiga placeringar som planeras att avyttras under 2025. Årets resultat efter balanskravsjusteringar 2025 prognostiseras till 235 mnkr. Det används för återställa en del av det negativa balanskravsresultatet från 2023 och 2024 alternativt att en andel kommer att reserveras till resultatreserv. Beslut sker i samband med årsredovisningen.

Skattesats

Skattesatsen för 2025 är 11,51 kronor. Budgeten för 2026 och planen för 2027 – 2028 är upprättad utifrån oförändrad skattesats, det vill säga 11,51 kronor.

Budget 2026

Årets resultat samt balanskrav

Årets resultat uppgår enligt budget 2026 till 197 mnkr. Med anledning av en ytterligare lägre inflationsuppräkning minskar pensionskostnaderna[2] med ca 160 mnkr jämfört med prognosen 2025, se vidare i avsnitt Pensionskostnader. Den nuvarande kostnadsutvecklingstakten är för hög jämfört med den nivå som kan finansieras kommande år. Åtgärder för att minska kostnaderna pågår och beräknas ge effekt så att ett positivt resultat uppnås för 2026.

Med anledning av osäkerheten på de finansiella marknaderna budgeteras endast 55 mnkr i finansiella intäkter. Det handlar om utdelningar samt vinst vid avyttring av kortfristiga placeringar, som utgör realiserade förändringar. I övrigt budgeteras inte något ökat marknadsvärde i kapitalförvaltningen. Årets resultat efter balanskravsjusteringar[3] uppgår därför till samma belopp som årets resultat, 197 mnkr.

Resultaträkningens övriga delar

Verksamhetens nettokostnader beräknas till 12 308 mnkr. Jämfört med 2025 års budget är det en förändring med -47 mnkr (-0,4 procent). Vid jämförelse med 2025 års prognos minskar nettokostnaderna med 102 mnkr eller 0,8 procent. I verksamhetens intäkter ingår riktade statsbidrag med i storleksordningen 450 mnkr. Enligt Budgetpropositionen för 2026 uppgår statens anslag för bidrag som regionerna kan få del av till något lägre belopp än 2025. Inför 2026 sker förändringar avseende utformningen av vissa statsbidrag, som till exempel psykisk hälsa samt förlossningsvård och kvinnors hälsa. En försiktig bedömning av omfattningen på statsbidragen för Region Gävleborg har därför gjorts vid budgetering. Inom verksamhetens kostnader är de aktiviteter som krävs för att regionen ska erhålla statsbidragen budgeterade.

Ökade investeringar inom framför allt Framtidsbygget innebär ökade kostnader för avskrivningar med 24 mnkr jämfört med prognos 2025, till 379 mnkr.

Budgeterade skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning bygger på SKR:s prognos från den 3 oktober 2025.Den konjunkturuppgång som SKR förutser under 2026 och 2027 bedöms öka efterfrågan på arbetskraft och bidra till att antalet arbetade timmar stiger igen. Ökningen är snabbast 2027 och avtar därefter. Som genomsnitt för perioden 2025–2029 beräknas skatteunderlaget öka med 4,3 procent per år, vilket är något lägre än den genomsnittliga ökningen under tioårsperioden 2015–2024 då den var 4,5 procent. Skatteintäkterna 2026 beräknas till 8 658 mnkr, vilket är en ökning med 342 mnkr (4,1 procent) jämfört med 2025 års prognos.

Generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning beräknas till 3 926 mnkr, varav kommunalekonomisk utjämning och övriga generella statsbidrag 2 723 mnkr samt statsbidrag för läkemedelsförmånen 1 203 mnkr. Jämfört med prognos 2025 är det en ökning med 39 mnkr (1,0 procent). Sektorsbidraget till hälso- och sjukvården, 59 mnkr till Region Gävleborg för 2025, upphör. Statsbidraget för läkemedelsförmånen 2026 uppgår till belopp enligt prognos från SKR och inkluderar beräknad effekt av förändringen av högkostnadsskyddet för läkemedel som beslutades i riksdagen i juni 2025.

I Budgetpropositionen för 2026 ges tillskott till de generella statsbidragen till regionerna för genomförande av ett antal reformer. Tillskotten har fördelats vidare till berörd nämnd eller styrelse, se avsnitt Driftbudget 2026. För förslaget om bidragstak för mottagare av försörjningsstöd, för Region Gävleborg 1,1 mnkr, är det dock ännu inte är klarlagt vilka insatser i regionerna som tillskottet ska finansiera. Det fördelas därför inte i ramarna för 2026, utan läggs till resultatet.

De finansiella intäkterna beräknas till 55 mnkr och avser utdelningar och vinster vid försäljning av kortfristiga placeringar i kapitalförvaltningen, som utgör realiserade förändringar, samt ränta på koncernkontot. De finansiella kostnaderna beräknas till 134 mnkr, vilket ger ett finansnetto på -79 mnkr. Utdelning från Folktandvården Gävleborg AB ingår inte. Den finansiella kostnaden för pensionsavsättningen beräknas till 96 mnkr, räntekostnader på långfristiga lån och checkräkningskredit till 25 mnkr och övriga finansiella kostnader, som avgifter för banktjänster samt kapitalförvaltning, till 13 mnkr. Inflationsuppräkningen av pensionsavsättningen minskade betydligt mellan 2024 och 2025, från 9,1 procent till 2,6 procent. Den minskar nu ytterligare, ned till 0,7 procent, för 2026. Nedskrivning av aktieägartillskott till Din HC kan eventuellt bli aktuellt i bokslutet för 2026.

Kostnadsutvecklingen kommer att vara fortsatt i fokus för att ekonomin ska vara i balans 2026.

Resultatbudget för 2026 redovisas i Tabell 1.

Ekonomisk plan 2027–2028

År 2027

Årets resultat 2027 beräknas till 186 mnkr. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 364 mnkr (3,0 procent). Uppräkning av budgetramarna har enligt planen skett med prognosen för LPIK plus 0,2 procentenheter, det vill säga 2,9 procent, för hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionstyrelsens anslag för Hälsoval och tandvård samt ram för del av kompetensförsörjning och utbildning inom hälso- och sjukvård. Tillägget avser demografiska behov beräknade enligt modell från SKR. Ramarna för övriga nämnder och verksamheter har räknats upp med prognosen för LPIK, det vill säga 2,7 procent. Uppräkningen är exklusive tillskott efter Budget- och planeringsförutsättningar 2026 – 2028 och utgår från SKR:s prognos för LPIK den 29 april 2025, som var 2,7 procent för 2027. Pensionskostnaderna brutto inklusive finansiell del är på ungefär samma nivå som 2026 enligt den senaste prognosen från KPA i augusti 2025.

Skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning beräknas öka med 357 mnkr
(2,8 procent). Finansiella kostnader uppgår till 133 mnkr, vilket är oförändrat jämfört med 2026, varav ränta på pensionsavsättningen 85 mnkr, räntekostnader på långfristiga lån och checkräkningskredit 35 mnkr samt övriga finansiella kostnader 13 mnkr.

År 2028

Årets resultat 2028 beräknas till 28 mnkr. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 425 mnkr (3,4 procent). Uppräkningen av ramarna uppgår till 3,3 procent respektive 3,1 procent. Uppräkningen är exklusive tillskott efter Budget- och planeringsförutsättningar 2026 – 2028. Prognosen för LPIK för 2028 uppgick till 3,1 procent i april 2025 och demografiska behov beräknade enligt modell från SKR till 0,2 procent. Någon ställning till hur livslängdssäkrande aktiviteter för X-Trafiks respektive Tåg i Bergslagens reginafordon enligt regionfullmäktiges beslut i maj 2025 ska finansieras, har inte tagits.

Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 374 mnkr (2,9 procent). De finansiella kostnaderna ökar med i storleksordningen 100 mnkr med anledning av att den finansiella delen av pensionskostnaderna samt de externa räntekostnaderna ökar.

Kostnader för avskrivningar ökar under perioden, främst med anledning av ökade byggnadsinvesteringar. Under 2028 beräknas avskrivningarna uppgå till 416 mnkr, vilket innebär en ökning med 61 mnkr jämfört med prognos 2025. Ökade byggnadsinvesteringar innebär behov av extern upplåning alternativt försäljning av finansiella placeringar under 2026 – 2028.

Finansiella intäkter under 2027 och 2028 utgörs av utdelningar och vinst vid avyttring av kortfristiga placeringar i kapitalförvaltningen, som utgör realiserade förändringar, samt ränta på koncernkontot.

Enligt budget och ekonomisk plan är ekonomin i balans 2026 – 2028 och på väg mot att nå resultatmålet för god ekonomisk hushållning. Efter planperioden är Region Gävleborg i behov av att fortsatt förflytta sig mot god ekonomisk hushållning för att inflationssäkra det egna kapitalet, klara framtida pensionsåtaganden, bibehålla anläggningstillgångar genom reinvesteringar samt skapa utrymme för att klara oförutsedda kostnader eller minskade skatteintäkter. Det långsiktiga resultatmålet är 2 procent av verksamhetens nettokostnad. I årsredovisningarna för 2023 och 2024 hävdade Region Gävleborg synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning för att återställa negativt resultat som beror på hög inflationsuppräkning av pensionskostnaderna på ca 20 år. Ett årligt positivt resultat behövs för att påbörja återställandet. Åtgärder för att minska kostnaderna pågår. Det prognostiserade positiva balanskravsresultatet 2025 indikerar att ett återställande kan påbörjas och med de budgeterade och planerade överskotten 2026 – 2028 kan det fortsätta.

Den ekonomiska planen för perioden redovisas i Tabell 1 och Tabell 2.

Pensionskostnader

Pensionskostnader utgörs av utbetalning av förmånsbestämd pension intjänad före 1998, avsättning för förmånsbestämd pension intjänad från och med 1998, premiekostnad för avgiftsbestämd pension samt värdesäkring av pensionsavsättningen. Efter en period med historiskt höga pensionskostnader under 2023 – 2024 på grund av hög inflationsuppräkning, minskar kostnaderna betydligt, med 620 mnkr, under 2025 när inflationsuppräkningen är lägre. De sammanlagda pensionskostnaderna 2026 prognostiseras till 916 mnkr, vilket är 160 mnkr lägre än 2025. För 2027 prognostiseras dessa kostnader till ungefär samma nivå som 2026. För 2028 är prognosen drygt 1 000 mnkr. Alla värden inklusive löneskatt.

Då det vid tiden för budgetens upprättande inte är klart om all personal som erbjudits att gå över till Region Gävleborg Din Hälsocentral AB kommer att göra det, inkluderar samtliga bruttobelopp avseende pensioner även personal vid de offentligt drivna hälsocentralerna. Detta påverkar dock inte budgeten netto då det samtidigt har budgeterats fördelning av PO-pålägg avseende pensioner som inkluderar de offentligt drivna hälsocentralerna.

Bolagisering av offentligt drivna hälsocentraler

I januari 2025 beslutade regionfullmäktige att ett nytt helägt dotterbolag till Region Gävleborg skulle bildas för de offentligt drivna hälsocentralerna. I maj 2025 antog fullmäktige bolagsordning och ägardirektiv för Region Gävleborg Din Hälsocentral AB (Din HC). Verksamheten i bolaget startar den 1 februari 2025. I budget 2026 och ekonomisk plan 2027 – 2028 är hänsyn tagen till uppgifter om bolaget som finns tillgängliga i mitten av oktober 2025, i den mån de påverkar Region Gävleborg. Se vidare i avsnitt Pensionskostnader.

Sammansättningen av Region Gävleborgs resultaträkning påverkas till viss del av bolagsbildningen. Patientavgifter inom verksamhetens intäkter budgeteras och redovisas i bolaget. Bolaget kommer att köpa stödtjänster som löneadministration, fakturahantering och journalarkiv samt kompetens inom medicinsk teknik och läkemedel från Region Gävleborg. En bedömning av omfattningen av köpen har gjorts och budgeterats inom verksamhetens intäkter i Region Gävleborg. Inom verksamhetens kostnader blir driftkostnader för hälsocentraler, främst personalkostnader och pensionskostnader, istället kostnader för köpt vård via regionstyrelsen-Hälsoval. Kapitalisering av bolaget med
200 mnkr samt bolagets övertagande av tillgångar och skulder ingår i Region Gävleborgs budgeterade balansräkning för 2026. I den ekonomiska planen ingår kapitalisering med 200 mnkr i balansräkningen 2027. Hälsocentralernas verksamhet i januari 2026 har budgeterats inom Region Gävleborg.

Kassaflöde och ekonomisk ställning

Vid ingången av 2025 uppgick de likvida medlen till 150 mnkr. Prognosen för 2025 visar ett oförändrat kassaflöde. Kassaflödet från den löpande verksamheten bedöms bli positivt med 511mnkr. Ökad investeringstakt påverkar likviditeten och innebär enligt prognosen 600 mnkr i nyupptagna lån under 2025.

För åren 2026 – 2028 beräknas ett årligt oförändrat kassaflöde. Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt. Ett negativt kassaflöde från investeringsverksamheten överstiger dock det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten vilket innebär att ytterligare finansieringsbehov uppstår under perioden.

Det egna kapitalet beräknas uppgå till 4 302 mnkr år 2025 och 4 499 mnkr år 2026, För åren 2027 – 2028 beräknas det till cirka 4 700 mnkr. Soliditeten beräknas uppgå till över 30 procent samtliga år.

Kassaflödet redovisas i Tabell 4 och balansräkningen i Tabell 5.

Likviditetsbehov

Utgångspunkt för finansiering av Region Gävleborgs investeringar är att de över tid ska finansieras i samma takt som årets avskrivningar och resultat, det vill säga egenfinansieras. Lånefinansiering ska därför endast förekomma vid högre investeringsnivåer. Möjligheten till egenfinansiering minskar om inte verksamheten uppnår positiva resultat över tid.

Om likviditetsbehov uppstår ska Region Gävleborg kortsiktigt nyttja checkräkningskrediten. Vid långvarigt likviditetsbehov ska finansiering ske genom långfristig upplåning alternativt försäljning av finansiella placeringar inom kapitalförvaltningen. Val av finansieringsform beror på hur lång period som likviditetsbehovet bedöms finnas samt rådande marknadsläge.

Driftbudget 2026

Det ekonomiska utrymmet att fördela till verksamheterna uppgår till 12 308 mnkr. Detta är den budget som fördelas till styrelse och nämnder. I budgetförslaget har hänsyn tagits till styrelsens och nämndernas förslag till ramar i de inlämnade årsplanerna. Jämförelse görs med budget 2025. Tillfälliga tillskott i budget 2025 enligt följande tabell har lyfts ur ramarna:

Styrelse/ nämnd	Tillfälligt tillskott 2025	mnkr
RS	Rivningar	13
RS	Utbildn o kompetensutv	10
HSN	Omställning kostnadsökningstakt	292
HSN	Utbildn o kompetensutv, finansierat av sektorsbidr	43
RS-Hälsoval	Utbildn o kompetensutv, finansierat av sektorsbidr	8
RS	Utbildn o kompetensutv, finansierat av sektorsbidr	8
Summa		374

Budgetens fördelning 2026 redovisas i Tabell 2 och Tabell 3.

Regionstyrelsen

Regionstyrelsens budgetram 2026 uppgår till 2 973,5 mnkr. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 3 034,0 mnkr, är det en förändring med -60,5 mnkr. Förändringen består av uppräkning 85,4 mnkr, verksamhetsförändringar -156,6 mnkr samt övriga tillskott 10,7 mnkr.

Uppräkningen uppgår sammantaget till 3,0 procent, varav 3,4 procent för Hälsoval och tandvård samt ram för del av kompetensförsörjning och utbildning inom hälso- och sjukvård. För mindre påverkbar verksamhet är uppräkningen 3,1 procent, men vissa ramar som avser till exempel medlemsavgifter och försäkringspremier har lägre uppräkning utifrån preliminära besked om 2026. Ramen för regionstyrelsens påverkbara verksamhet har inte räknats upp till 2026.

Verksamhetsförändringar och övriga tillskott beskrivs nedan under respektive ram för regionstyrelsen.

Regionstyrelsens budgetram redovisas i Tabell 2 och Tabell 3.

Hälsoval

Budgetramen för Hälsoval 2026 uppgår till 2 022,7 mnkr. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 1 941,8 mnkr, är det en ökning med 80,9 mnkr. Ökningen utgörs av uppräkning 65,9 mnkr och verksamhetsförändring 15,0 mnkr. Uppräkningen uppgår till
3,4 procent och motsvarar prognosen för LPIK 2026 i april 2025 plus 0,3 procentenheter. Tillägget avser demografiska behov beräknade enligt modell från SKR.

Verksamhetsförändringar avser avslut av tillfälligt tillskott 2025 för utbildning och kompetensutveckling, finansierat av sektorsbidraget, -8,0 mnkr. Där ingår också överföring av ram från hälso- och sjukvårdsnämnden för sjuksköterskelönesatsning och höjt OB-tillägg i hälsocentralernas basuppdrag som skett tidigare år, 13,0 mnkr. Detta sker med anledning av bolagiseringen av hälsocentralerna. Ramen ökar med 10,0 mnkr med anledning av att kostnaden för Hälsovals del av gemensamma system tidigare finansierats av hälso- och sjukvårdsnämnden, men nu förs över till Hälsoval. 8,0 mnkr omfördelas då från hälso- och sjukvårdsnämndens ram samt att 2,0 mnkr ges i ytterligare tillskott. Tillfälligt tillskott avseende dubbla vårdinformationssystem på 8,0 mnkr under 2025 förlängs ytterligare ett år. Regionfullmäktige beslutade i juni 2025 om Handbok för Hälsoval 2026.

Tandvård

Budgetramen för tandvård 2026 uppgår till 242,6 mnkr. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 234,6 mnkr, är det en ökning med 8,0 mnkr. Ökningen är lika med uppräkningen av ramen, som uppgår till 3,4 procent och motsvarar prognosen för LPIK 2026 i april 2025 plus 0,3 procentenheter. Tillägget avser demografiska behov. Ramen för tandvård inkluderar avtalad verksamhet, barntandvård hos externa vårdgivare, särskilt stöd för vuxentandvård samt tredje steget i tandvårdsförsäkringen.

Övrig verksamhet inom regionstyrelsen

I regionstyrelsens budgetram för övrig gemensam verksamhet, 708,2 mnkr 2026, ingår kostnader för förtroendevalda i fullmäktige, styrelsen och samtliga nämnder, exklusive patientnämnd och företagshälsovårdsnämnd. I ramen ingår också nettokostnader för regionledning, och förvaltningarna för Ekonomi, Fastighet, Forskning och Samhällsmedicin, HR, IT, Kommunikation, Regional utveckling samt Regionstab. Ramen inkluderar också kostnader för medlemsavgift till SKR, premie till patientförsäkring LÖF, driftanslag till ALMI, medlemsavgifter till internationella organ samt driftkostnader för Framtidsbygget. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 857,6 mnkr, har ramen förändrats med -149,4 mnkr. Förändringen består av uppräkning 11,5 mnkr, verksamhetsförändringar -171,6 mnkr samt övriga tillskott 10,7 mnkr.

Uppräkningen uppgår sammantaget till 1,7 procent. För mindre påverkbar verksamhet är den 3,1 procent, motsvarande prognosen för LPIK 2026 i april 2025. Vissa ramar, som avser till exempel medlemsavgifter och försäkringspremier, har lägre uppräkning utifrån preliminära besked om 2026. Del av kompetensförsörjning och utbildning för hälso- och sjukvård har samma uppräkning som hälso- och sjukvård i övrigt, det vill säga 3,4 procent. Ramen för påverkbar verksamhet har inte räknats upp till 2026.

De delar av regionstyrelsens kostnader som debiteras nämnderna som interna affärer får räknas upp med prognosen för LPIK 2026 i april 2025, det vill säga 3,1 procent. Detta gäller inte lokalhyra samt effekter av nya IT-system, som får räknas upp med faktisk ökning.

Verksamhetsförändringen avser avslut av tillfälliga tillskott -31,4 mnkr. I den ingår också överföring till hälso- och sjukvårdsnämnden av ramen för sjukresor, -132,2 mnkr. Överföringen sker eftersom det är inom hälso- och sjukvården som beslut avseende resorna fattas. Övriga verksamhetsförändringar är minskning av ramen med 8,0 mnkr för att tjänster inom bland annat kommunikation, kompetensförsörjning, diarium, utredningar samt länsövergripande samverkan inom välfärdsområdet istället kommer att finansieras med intäkter från Din HC. Av det tillfälliga tillskottet för rivningar på 18,4 mnkr under 2025 förlängs 5,0 mnkr ytterligare ett år.

Övriga tillskott avser dels tillskott till de generella statsbidragen för reformer i Budgetpropositionen för 2026 som förs vidare till regionstyrelsen. Det handlar om 1,4 mnkr för nationell strategi för cybersäkerhet samt 0,3 mnkr för EU-direktiv för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet. Det avser också 9,0 mnkr för intensifiering av arbetet med att utreda arbetssätt, lokaler och digitalt stöd för informationshantering och arkiv. I budget 2025 omfördelade regionstyrelsen 12,0 mnkr inom sin ram för detta.

Uppdrag till Regionstyrelsen 2026

Utred kostnaderna och förutsättningarna för att erbjuda arbetsskor för berörda arbetsgrupper

Regionstyrelsen ges i uppdrag att utreda kostnaderna och förutsättningarna för att erbjuda berörda arbetsgrupper inom regionen arbetsskor. Syftet är att förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare och för att minska belastningsskador. (PU)

Se över avtal för måltidstjänster i syfte att gynna lokala producenter

Regionstyrelsen ska under kommande budgetår se över befintliga avtal för måltidstjänster för att skapa bättre förutsättningar för närproducerad mat och livsmedel med hög kvalitet. Detta för att stärka beredskapen samt för att hållbara och robusta måltidslösningar gynnar både patienter, deltagare och lokala producenter.

Se över möjligheten att införa viltveckor på våra sjukhus och folkhögskolor

Dialog ska hållas med regionens kostleverantörer i syfte att se över möjligheten att införa ”viltvecka” på våra sjukhus. Viltvecka innebär att det under den veckan erbjuds viltkött i serveringen på våra restauranger, detta för att uppmärksamma delar av vårt kulturarv och för att bredda utbudet.

Ta fram evidensunderlag för hälsosamtalens betydelse för folkhälsan

Region Gävleborg ska ta fram ett evidensunderlag som belyser hälsosamtalens effekt på folkhälsan. Arbetet ska sammanställa befintlig forskning, regionala erfarenheter och relevanta nyckeltal för att ge en tydlig bild av hälsosamtalens betydelse för att förebygga ohälsa och främja goda levnadsvanor. Underlaget ska utgöra grund för fortsatt utveckling och prioritering av regionens folkhälsoarbete. (HU)

Hållbarhetsnämnden

Hållbarhetsnämndens budgetram 2026 uppgår till 719,6 mnkr. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 698,0 mnkr, är det en ökning med 21,6 mnkr. Förändringen består i sin helhet av uppräkning motsvarande prognosen för LPIK 2026 i april 2025, det vill säga 3,1 procent. I ramen ingår nettokostnader för frågor inom kollektivtrafik, infrastruktur, folkhälsa, bredband samt regionalt miljöarbete.

Hållbarhetsnämndens budgetram redovisas i Tabell 2 och Tabell 3.

Uppdrag till Hållbarhetsnämnden 2026

Genomföra en förstudie i syfte att motverka ensamhet bland äldre

Region Gävleborg ska, i samverkan med länets kommuner, genomföra en förstudie om hur ofrivillig ensamhet bland äldre kan förebyggas och motverkas. Förstudien ska kartlägga behov, pågående insatser och möjliga samverkansformer mellan region, kommuner och civilsamhälle. Syftet är att ta fram ett underlag för framtida gemensamma åtgärder som stärker äldres sociala delaktighet och psykiska välbefinnande i hela länet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram 2026 uppgår till 8 220,8 mnkr, vilket är en ökning med 40,9 mnkr jämfört med budget 2025, som uppgår till 8 179,9 mnkr. Förändringen består av uppräkning 270,3 mnkr, verksamhetsförändring -231,1 mnkr samt övriga tillskott 1,7 mnkr. Uppräkningen uppgår till 3,4 procent och motsvarar prognosen för LPIK 2026 i april 2025 plus 0,3 procentenheter. Tillägget avser demografiska behov.

Verksamhetsförändringen avser främst avslut av tillfälliga tillskott -335,0 mnkr. I den ingår också överföring från regionstyrelsen av ramen för sjukresor, 132,2 mnkr, samt överföring till regionstyrelsen-Hälsoval av ram för sjuksköterskelönesatsning och höjt OB-tillägg i hälsocentralernas basuppdrag som skett tidigare år, -13,0 mnkr. Överföring av ram för sjukresor sker eftersom det är inom hälso- och sjukvården som beslut avseende resorna fattas. Överföring av övrig ram sker med anledning av bolagiseringen av hälsocentralerna. Övriga verksamhetsförändringar är minskning av ram med 7,3 mnkr för att tjänster och kompetens inom bland annat medicinsk teknik, läkemedel, patientsäkerhet samt utbildningssamordning istället kommer att finansieras med intäkter från Din HC. Ramen minskas också på grund av att kostnaden för Hälsovals del av gemensamma system tidigare finansierats av hälso- och sjukvårdsnämnden, men nu förs över till Hälsoval. 8,0 ram omfördelas till Regionstyrelsen-Hälsoval för detta. Tillfälligt tillskott avseende dubbla vårdinformationssystem på 14,0 mnkr i budget 2025 förlängs ytterligare ett år.

Övriga tillskott avser tillskott till de generella statsbidragen för reformer i Budgetpropositionen för 2026, som förs vidare till hälso- och sjukvårdsnämnden. Det handlar om 1,4 mnkr för specialisttjänstgöring för sjukhusfysiker samt 0,3 mnkr för insatser enligt betänkandet För barn och unga i samhällsvård. I hälso- och sjukvårdsnämndens ram ingår nettokostnader för intern produktion, extern produktion, ledning, hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser samt Smittskydd Gävleborg.

Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram redovisas i Tabell 2 och Tabell 3.

Uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden 2026

Utreda möjligheten att införa en regional haverikommission vid suicid

Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att utreda möjligheten att införa en regional kriskommission vid suicid. Detta i syfte att utreda hur suicid kan förebyggas och undvikas. Regionen följer även det nationella arbete som pågår gällande kriskommission noggrant.

Utreda möjligheten att utveckla SPOT till dygnet runt-verksamhet

Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utvidga SPOT (Specialistpsykiatriska omvårdnadsteam) -modellen till dygnet runt-verksamhet. Detta för att öka tillgängligheten och föra den psykiatriska vården närmare patienten.

Kartlägga inställelsetiden för ambulansen

Ambulanssjukvården ska vara trygg och säker i hela länet, hälso- och sjukvårdsnämnden ges därför i uppdrag att kartlägga inställelsetiden för ambulansen. Resultatet ska ligga till grund för långsiktig planering av ambulansresurser och ökad trygghet och tillgänglighet för länets invånare.

Kultur- och kompetensnämnden

Kultur- och kompetensnämndens budgetram 2026 uppgår till 207,0 mnkr. Jämfört med budget 2025, som uppgår till 202,9 mnkr, är det en ökning med 4,1 mnkr Förändringen består i sin helhet av uppräkning med 2,0 procent. I ramen ingår nettokostnader för regional kultur- och biblioteksverksamhet, utbildning, arbetsmarknadsfrågor samt kompetensförsörjningsfrågor.

Kultur- och kompetensnämndens budgetram återfinns i Tabell 2 och Tabell 3.

Uppdrag till Kultur- och kompetensnämnden 2026

Dialog med näringslivet om kulturens finansiering

Kultur- och kompetensnämnden ges i uppdrag att föra dialoger med näringslivet för att stärka och bredda finansieringen av kulturverksamheten. Syftet är att pröva modeller för samfinansiering som ökar självfinansieringen och bidrar till en robust och diversifierad kultursektor i länet.

Övriga nämnder samt revisorer

Budgetramen för patientnämnden (Tabell 2 och Tabell 3) uppgår till 7,2 mnkr 2026. Den har räknats upp med 3,1 procent, som avrundat till mnkr med en decimal innebär
0,2 mnkr. Nämnderna för företagshälsovård samt hjälpmedel är gemensamma nämnder, tillsammans med andra parter, som i sin helhet är intäktsfinansierade.

Fullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetförslag för år 2026 och beslutat föreslå att ramen för 2026 fastställs till 6,50 mnkr. Det är en ökning med 0,05 mnkr jämfört med budget 2025.

Ramar för övriga nämnder samt revisorer redovisas i Tabell 2 och Tabell 3.

Pensioner och interna räntor

Pensionskostnaderna, netto, uppgår till 265,0 mnkr, vilket är en minskning med 29,0 mnkr, 9,9 procent, jämfört med budget 2025. Nettobeloppet avser den del av pensionskostnaderna som inte finansieras av verksamheten via PO-pålägget och kommer att uppgå till samma belopp även exklusive Din HC. Det handlar främst om utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen). Pensionskostnaderna beskrivs närmare i särskilt avsnitt.

Internräntesatsen uppgår till 2,75 procent, vilket är en ökning med 0,25 procentenheter jämfört med 2025, i enlighet med SKR:s rekommendation. Med anledning av högre internräntesats samt tillgångarnas ökade värde, sammansättning och livslängd ökar internränteintäkten med 24,2 mnkr jämfört med budget 2025 till 91,4 mnkr.

Region Gävleborgs koncernföretag

Enligt Kommunallagen ska budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Till och med år 2025 har de bolag Region Gävleborg äger sammantaget för låg omslutning för att detta ska vara tvingande. Bildandet av Region Gävleborg Din Hälsocentral AB innebär en högre total omslutning och att redogörelsen i budgeten behöver göras.

Region Gävleborg har tre helägda bolag, Folktandvården Gävleborg AB (Folktandvården), Movexum AB samt Region Gävleborg Din Hälsocentral AB (Din HC).

Folktandvården Gävleborg AB

Bolaget bedriver sedan år 2007 tandvård i länet på uppdrag av regionen. Enligt ägardirektivet ska verksamheten bedrivas med en soliditet och vinstmarginal som säkerställer bolagets utveckling på lång sikt. Soliditeten bör därför inte understiga 30 procent och vinstmarginalen bör årligen vara lägst 1,5 procent. Ur ett ägarperspektiv är ett positivt kassaflöde från investeringen det finansiella målet. Bolaget ska därför lämna utdelning till ägaren som normalt uppgår till hälften av resultatet efter full skatt. Storleken på utdelningen påverkas av faktorer som till exempel konjunkturläge, konkurrenssituation och investeringsbehov. Utdelningen fastställs av bolagsstämman efter samråd mellan regionstyrelsen och bolagets styrelse.

Folktandvården har under 2023 och 2024, på samma sätt som Region Gävleborg, påverkats negativt av inflationseffekten för pensionskostnaderna. Trots avgiftshöjningar samt justering av IT-kostnader från Region Gävleborg uppstod ett behov av villkorat aktieägartillskott på 25,0 mnkr under 2024.

För perioden januari till och med augusti 2025 uppgår Folktandvårdens resultat till 8,6 mnkr, vilket är 3,7 mnkr över budget. För år 2026 budgeterar bolaget ett resultat på 4,4 mnkr och en soliditet på 38 procent. Omsättningen beräknas uppgå till 492,9 mnkr.

Movexum AB

Bolaget ska främja skapandet av fler innovativa tillväxtföretag i Gävleborg. Detta görs genom att tillhandahålla en inkubatorsverksamhet för nystartade tillväxt och kunskapsföretag i syfte att underlätta den initiala utvecklingen av dessa. Bolaget drivs i enlighet med Kommunallagen utan vinstsyfte och finansieras av Region Gävleborg, Högskolan i Gävle samt kommunerna Gävle, Sandviken, Hudiksvall och Söderhamn. 11 privata partners bidrar med viss finansiering och kompetens.

Enligt ägardirektivet ska verksamheten bedrivas med en soliditet och vinstmarginal som säkerställer bolagets utveckling på lång sikt. Movexums omsättning har de senaste åren legat på 18 – 19 mnkr.

Region Gävleborg Din Hälsocentral AB

Bolaget bildades i januari 2025 och har till uppgift att bedriva hälsocentraler inom Gävleborgs län. Från och med den 1 februari 2026 ska Din HC ta över ansvaret för de offentligt drivna hälsocentralerna. Verksamheten finansieras genom den ersättningsmodell som framgår av Handbok för Hälsoval Gävleborg. Enligt ägardirektivet ska verksamheten bedrivas affärsmässigt, men bolagets uppgift är inte primärt att skapa ekonomiskt värde för ägaren. Verksamheten ska bedrivas med en soliditet och ett resultat som säkerställer bolagets utveckling på lång sikt. Soliditeten bör därför inte understiga 30 procent och resultatet i förhållande till omsättning bör årligen vara lägst 1,5 procent. Den verksamhet som omfattas av ägardirektivet hade under 2024 kostnader på cirka 1 300 mnkr.

Investeringsram

För 2026 föreslås den totala investeringsramen uppgå till 964 mnkr, vilket är 91 mnkr lägre än ramen för 2025, men 109 mnkr högre än prognosen för 2025. Ny- och ombyggnationer inom ramen för Framtidsbygget, som skulle ha genomförts under 2025 enligt budget, har förskjutits i tiden. Av ramen 2026 avser 534 mnkr byggnader, 211 mnkr maskiner och inventarier, 19 mnkr immateriella anläggningstillgångar och 200 mnkr finansiella anläggningstillgångar. De ökade byggnadsinvesteringarna har från och med 2024 krävt extern finansiering i form av nyupplåning, men kan framåt i tiden också innebära försäljning av finansiella placeringar.

Utgångspunkt för ramen för maskiner och inventarier som helhet samt tillkommande övriga byggnadsinvesteringar 2026 är att dessa avser beslutsmandat och baseras på budgeterade avskrivningar 2025. Ramar som baseras på avskrivningar skapar förutsättningar för att kapitalkostnaderna inte ska öka och tränga undan andra behov. Inom ramen för maskiner och inventarier har från och med 2025 tillkommit inköp av funktions-PC, som omklassificerats från driftkostnad till investering. Investeringarna ska ur verksamhetssynpunkt vara realistiska att genomföra.

Utgångspunkt för de planerade ramarna 2027 – 2028 för maskiner och inventarier samt tillkommande övriga byggnadsinvesteringar är utveckling av investeringsnivån i takt med LPIK. Planerade byggnadsinvesteringar i flerårsplanen utgår framför allt från planeringen av Framtidsbygget.

Investeringsramen 2026 för byggnadsinvesteringar redovisas i Tabell 6. Den totala investeringsramen 2026 och planerade ramen för 2027–2028 redovisas i Tabell 7.

Byggnadsinvesteringar

De största investeringarna 2026 sker inom Framtidsbygget, 269 mnkr, samt folkhögskolor, 64 mnkr. Övriga investeringar i Gävle, Hudiksvall, Bollnäs, och Ljusdal uppgår till 41 mnkr. Utrymmet för beslutsmandat för tillkommande byggnadsinvesteringar under 2026 är 160 mnkr.

Lokalförsörjning

Region Gävleborg är en stor fastighetsägare, med lokaler utspridda över hela länet. Beståndet består främst av lokaler för hälso- och sjukvård, administrativa lokaler samt tre folkhögskolor. Fastigheterna varierar stort i typ, ålder och underhållsstatus. Ett kontinuerligt arbete pågår för att prioritera investeringsbehov och säkerställa funktionalitet och värde i fastigheterna.

Verksamheterna utvecklas ständigt, vilket medför att lokaler och lokallösningar regelbundet behöver anpassas eller byggas om. Detta sker i takt med nya vårdmetoder, utbildningskrav, teknikutveckling och arbetsmiljöregler. Nya regelverk kan förändra kraven på lokaler, särskilt inom hälso- och sjukvården, med fokus på effektiva flöden, logistik, arbetsmiljö, digitalisering och flexibilitet. Även mindre ombyggnationer kan, vid förändrade lagkrav, medföra retroaktiva krav som påverkar hela våningsplan.

Ett omfattande arbete pågår med modernisering av Gävle sjukhus och Hudiksvalls sjukhus under namnet Framtidsbygget. Framtidsbygget fokuserar på att skapa moderna vårdlokaler och genomförs etappvis för att möjliggöra fortsatt drift under hela byggperioden. Investeringsram för Framtidsbygget uppgår under 2026 till 269 mnkr.

Lokaler för hälso- och sjukvård

Trots arbetet med Framtidsbygget fortsätter underhållet av hälso- och sjukvårdens lokaler för att kunna upprätthålla en god patientsäkerhet. Anpassningar sker kontinuerligt för att kunna säkerställa en god och effektiv hälso- och sjukvård.

Gävle

På Gävle sjukhus pågår omfattande planering och genomförande av modernisering inom ramen för Framtidsbygget. Påbyggnaden av entréhuset (hus 60), inklusive helikopterplatta på taket närmar sig slutfasen och beräknas vara klar sommaren 2026. Under 2026 påbörjas även en större om- och tillbyggnation av akutmottagningen i hus 29. Projektet omfattar totalt 17 000 kvm och beräknas vara färdigställt 2030.

Parallellt pågår planering av övriga större projekt inom Framtidsbygget, som genomförs i olika faser. Förberedelser pågår även i form av rivning och delprojekt för att möjliggöra evakuering, återflyttning och fortsatt vårdverksamhet under byggnationerna.

Hudiksvall

På Hudiksvalls sjukhus har byggnationen av ett nytt teknikhus samt ny teknisk försörjning och kulvertar pågått sedan 2022. Projektet beräknas vara klart våren 2026. Det nya teknikhuset är en förutsättning för att ett nytt vårdblock ska kunna byggas inom ramen för Framtidsbygget.

Under 2026 planeras rivning av de gamla teknikbyggnaderna samt den intilliggande administrativa byggnaden (hus 02) för att ge plats åt det nya vårdblocket (hus 23). Dessutom pågår modernisering av lokaler för logistik och transportservice inför byggstarten av vårdblocket. Planering för ombyggnation av samlad ögonverksamhet i hus 10 pågår, med förväntad byggstart under 2026.

Folkhögskolor

Folkhögskolornas fastigheter genomgår ombyggnationer och rivningar för att modernisera och anpassa lokalerna till dagens krav och förväntningar på utbildningsmiljöer. Ombyggnationen av Bollnäs folkhögskola slutfördes 2024. Arbetet med Forsa och Västerbergs folkhögskolor beräknas vara klart 2027.

Övriga byggnadsinvesteringar

Utöver större investeringar genomförs även investeringar i mindre ombyggnationer för att möta verksamheternas behov och upprätthålla fastigheternas funktion och värde.

Underhållsinvesteringar sker i olika fastigheter, exempelvis genom utbyte av installationer som nått sin tekniska livslängd, modernisering av teknisk infrastruktur och försörjningssystem. För 2026 utökas ramen för övriga byggnadsinvesteringar med 50 mnkr, till 160 mnkr, för att tillgodose ett större behov av ersättningsinvesteringar. För 2027 och 2028 uppgår ramen för tillkommande projekt till 110 mnkr per år.

Ram för byggnadsinvesteringar framgår av Tabell 6 och Tabell 7.

Investeringar i maskiner och inventarier

Ett antal större investeringar bedöms som nödvändiga under 2026, till exempel några större reinvesteringar i medicinteknisk utrustning, som narkosapparater till Operation i Gävle för 8,5 mnkr, datortomograf för 8,0 mnkr och magnetkamera för 7,0 mnkr till röntgen i Hudiksvall samt övervakningsutrustning till operation i Gävle för 6,2 mnkr.

Utifrån livslängd och förslitning behövs 2026 reinvestering i ambulanser för 13,5 mnkr. Inköp och reinvesteringar i medicinteknisk utrustning, som bedöms som nödvändiga utifrån normal livscykelhantering och risk för haverier, kommer att göras inom ett flertal verksamhetsområden. Inköp av nya hjälpmedel innebär planerade investeringar med 46 mnkr.

Inom övrig verksamhet planeras under 2026 bland annat anskaffning av inventarier till ombyggda folkhögskolor. Andra investeringar är fortsatt kontinuerligt utbyte av regionens nätverksutrustning och övrig IT-utrustning för att kunna upprätthålla en driftsäker IT-miljö. Inköp av funktions-PC beräknas till 20,0 mnkr och standardinteriörer till Framtidsbygget inklusive evakueringar till 13,8 mnkr.

Investeringsram för maskiner och inventarier framgår av Tabell 7.

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

Slutbesiktning av FVIS, framtidens vårdinformationssystem (Cosmic), har förskjutits vilket innebär att investeringsutgiften på 14,4 mnkr flyttas från 2025 till 2026. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar avser också nytt biljettsystem inom kollektivtrafiken, 4 mnkr. Tidigare har utveckling tillsammans med Upplands Lokaltrafik (UL) pågått, men då UL valt att avsluta arbetet finns behov för X-Trafik att hitta en annan lösning.

Investeringsram för immateriella anläggningstillgångar framgår av Tabell 7.

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Utifrån den nuvarande ekonomiska situationen för Region Gävleborgs offentligt drivna hälsocentraler tillförs Din HC ett villkorat aktieägartillskott på maximalt 200 mnkr under 2026. Ett motsvarande aktieägartillskott kan bli aktuellt även för 2027, efter särskilt beslut. Det slutliga beloppet är beroende av hur Din HC:s ekonomiska situation utvecklar sig. Aktieägartillskotten lämnas som villkorade. Det innebär att de ska återbetalas i form av utdelning när det är aktiebolagsrättsligt möjligt.

Regionstyrelsen får rätt att besluta om verkställande av aktieägartillskottet till Din HC inom det maximala beloppet på 200 mnkr under 2026.

Investeringsram för finansiella anläggningstillgångar framgår av Tabell 7.

Uppföljning

I regionstyrelsens uppgifter ingår enligt regionfullmäktiges reglemente för regionstyrelsen och nämnderna bland annat att

leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela verksamheten,
övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi efterlevs och att Region Gävleborgs löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt,
tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret,
ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som Region Gävleborg helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för Region Gävleborg,

Regionstyrelsen ska löpande informera regionfullmäktige om utvecklingen i verksamheten. För perioden januari – augusti ska en delårsrapport upprättas. Rapporten ska följa rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning och ge en rättvisande bild av verksamheten under perioden. Regionstyrelsen ska i rapporten även lämna en årsprognos. Om det finns behov, ska åtgärder för att ekonomin ska komma i balans redovisas. Rapporten ska lämnas till regionfullmäktige senast i oktober. För verksamhetsåret 2026 ska regionstyrelsen upprätta en årsredovisning i enlighet med lagkrav och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Årsredovisningen ska lämnas till regionfullmäktige samt regionens revisorer senast den 15 april 2027.

Regionstyrelsen ansvarar därutöver för löpande uppföljning av nämndernas och verksamhetens effektivitet. Utgångspunkt för uppföljningen är resultatindikatorer och uppdrag i denna budget och den ekonomiska planen.

Regionstyrelsen och nämnderna ska bedriva verksamheten inom de budgetramar som fullmäktige har tilldelat i Tabell 2. Uppföljning ska ske löpande och väsentliga avvikelser ska rapporteras till fullmäktige.

Regionfullmäktige har gett regionstyrelsen formella förutsättningar att utöva sin uppsiktsplikt och säkerställa den interna kontrollen. Med utgångspunkt i dessa ska regionstyrelsen rapportera till regionfullmäktige.

De helägda bolagen ska enligt ägardirektiven följa Region Gävleborgs koncernövergripande anvisningar för ekonomisk rapportering. Ägarmöten ska hållas minst två gånger per år för Folktandvården och Din HC samt minst en gång per år för Movexum. Rapportering och ägarmöten ska bland annat innehålla uppföljning av verksamhetens mål och ekonomiska mål. Din HC ska redovisa ställning och resultat per den 31 mars, 30 juni, 31 augusti samt 31 december.

Tabell 1a Resultatutveckling 2024–2028 (mnkr)

	Utfall 2024	Budget 2025	Prognos 2025	Budget 2026	Plan 2027	Plan 2028
Verksamhetens intäkter	1 786	1 814	1 867	1 952	1 952	1 952
Verksamhetens kostnader	-13 918	-13 823	-13 922	-13 881	-14 225	-14 633
Avskrivningar	-323	-346	-355	-379	-399	-416
Verksamhetens nettokostnader	-12 455	-12 355	-12 410	-12 308	-12 672	-13 097

Skatteintäkter	8 082	8 412	8 316	8 658	8 975	9 262
Generella statsbidrag och utjämning	3 927	3 898	3 887	3 926	3 966	4 053
Verksamhetens resultat	-446	-45	-207	276	269	218

Finansiella intäkter	934	45	73	55	50	50
varav värdeförändring kortfristiga finansiella placeringar	915	40	55	45	45	45
Finansiella kostnader	-535	-251	-251	-134	-133	-240
varav pensionsavsättning	-477	-198	-203	-96	-85	-185
varav värdeförändring kortfristiga finansiella placeringar	-20	–	-28	–	–	–
varav övriga finansiella kostnader	-38	-53	-20	-38	-48	-55
Resultat efter finansiella poster	-47	-251	-385	197	186	28

Extraordinära poster	–	–	–	–	–	–

ÅRETS RESULTAT	-47	-251	-385	197	186	28
Årets resultat efter balanskravsjusteringar	-858	-251	235	197	186	28
Årets reservering till(-)/ianspråktagande av(+) RER/RUR	243	251	0	0	0	0
Årets balanskravsresultat	-615	0	235	197	186	28
varav synnerliga skäl att återställa på längre tid än 3 år	-615	–	–	–	–	–
Tidigare reserverat till RUR	780	537	537	537	537	537
Summa RUR	537	286	537	537	537	537

Ing. ack negativt resultat att återställa på längre tid än 3 år	-540	-1 155	-1 155	-920	-723	-538
Utg. ack negativt resultat att återställa på längre tid än 3 år	-1 155	-1 155	-920	-723	-538	-510

Tabell 1b Nyckeltal 2024–2028

	Utfall 2024	Budget 2025	Prognos 2025	Budget 2026	Plan 2027	Plan 2028
Resultat i % av verksamhetens nettokostnad	-0,4%	-2,0%	-3,1%	1,6%	1,5%	0,2%
Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar	4,3%	-0,5%	0,3%	-0,1%	2,6%	2,9%
Förändring verksamhetens nettokostnad[4]	5,8%	-0,8%	-0,4%	-0,8%	3,0%	3,4%
Landstingsprisindex (LPIK) inkl pensioner, förändring[5]	4,9%	-1,5%	-1,7%	2,1%	2,3%	4,5%
Landstingsprisindex (LPIK) exkl pensioner, förändring[6]	3,1%	3,2%	3,8%	3,1%	3,2%	3,3%
Demografiska behov enl modell SKR, prognos förändring %	0,4%	0,3%	0,3%	0,3%	0,2%	0,2%
Ökning skatteintäkter, generella statsbidrag/utjämning	5,2%	2,5%	1,6%	3,1%	2,8%	2,9%
Skattesats, kronor	11,51	11,51	11,51	11,51	11,51	11,51

Tabell 2 Budgetramar (mnkr)

	Budget	Budget	Plan	Plan
Styrelse/nämnd	2025	2026	2027	2028
Regionstyrelse	3 034,0	2 973,5	3 046,5	3 145,1
varav Hälsoval	1 941,8	2 022,7	2 073,1	2 141,5
varav tandvård	234,6	242,6	249,6	257,8
varav övrigt	857,6	708,2	723,8	745,8
Hälso- och sjukvårdsnämnd	8 179,9	8 220,8	8 444,8	8 723,5
Hållbarhetsnämnd	698,0	719,6	739,0	761,9
Kultur- och kompetensnämnd	202,9	207,0	212,6	219,2
Patientnämnd	7,0	7,2	7,4	7,6
Företagshälsovårdsnämnd	0,0	0,0	0,0	0,0
Hjälpmedelsnämnd	0,0	0,0	0,0	0,0
Revisorer	6,5	6,5	6,5	6,5
Pensioner och interna räntor	226,8	173,6	215,6	233,6
Verksamhetens nettokostnader	12 355,1	12 308,2	12 672,4	13 097,4

Tabell 3 Budgetramar 2025 och 2026 (mnkr)

			Verksam-
	Budget	Budget	hets-	Upp-	Övriga	Uppräk-
Styrelse/nämnd	2025	2026	förändring	räkning	tillskott	ning(%)
Regionstyrelse	3 034,0	2 973,5	-156,6	85,4	10,7	3,0%
varav Hälsoval	1 941,8	2 022,7	15,0	65,9	–	3,4%
varav tandvård	234,6	242,6	0,0	8,0	–	3,4%
varav påverkbar verksamhet	343,2	315,8	-38,1	0,0	10,7	0,0%
varav övrigt	514,4	392,4	-133,5	11,5	0,0	3,0%
Hälso- och sjukvårdsnämnd	8 179,9	8 220,8	-231,1	270,3	1,7	3,4%
Hållbarhetsnämnd	698,0	719,6	0,0	21,6	–	3,1%
Kultur- och kompetensnämnd	202,9	207,0	0,0	4,1	–	2,0%
Patientnämnd	7,0	7,2	0,0	0,2	–	2,9%
Företagshälsovårdsnämnd	0,0	0,0	0,0	0,0	–	–
Hjälpmedelsnämnd	0,0	0,0	0,0	0,0	–	–
Revisorer	6,5	6,5	0,0	0,0	–	0,0%
Pensioner och interna räntor	226,8	173,6	0,0	-53,2	–	-23,5%
Verksamhetens nettokostnader	12 355,1	12 308,2	-387,7	328,4	12,4	2,7%

Tabell 4 Kassaflöde (mnkr)

	Utfall	Prognos	Budget	Plan	Plan
	2024	2025	2026	2027	2028

Den löpande verksamheten
Årets resultat	-47	-385	197	186	28
Justering för ej likviditetspåverkande poster	356	546	406	461	534
Övriga ej likviditetspåverkande poster	1	–	–	–	–
Övriga likviditetspåverkande poster	0	0	0	0	0
Utbetalning avsättning	–	–	–	–	–

Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital	309	161	603	647	562
Ökning (-) / minskning(+) av kortfristiga fordringar	60	26	50	0	0
Ökning (-) / minskning (+) av förråd	-4	0	0	0	0
Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder*	-38	324	257	200	-35
Kassaflöde från den löpande verksamheten	327	511	910	847	527
*exklusive externa lån

Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar	-4	-3	-19	-10	-10
Investering i mark och byggnader	-643	-596	-534	-576	-546
Investering i maskiner och inventarier	-192	-231	-211	-216	-226
Investering i finansiella anläggningstillgångar	-6	-25	-200	-200	0
Investeringar i kortfristiga placeringar	-173	-55	-45	-45	-45
Förändring likvid kortfristiga placeringar	0	0	0	0	0
Försäljning i kortfristiga placeringar	162	0	0	0	0
Försäljning kortfristiga placeringar	0	0	0	0	0
Försäljning av maskiner och inventarier	8	0	0	0	0
Lämnat villkorat aktieägartillskott	-25	–	–	–	–
Kassaflöde investeringsverksamheten	-873	-910	-1 009	-1 047	-827

Finansieringsverksamhet
Amortering	-1	-201	-1	0	0
Överföring likvid från kortfristiga placeringar	200	0	0	0	0
Nyupptagna externa lån	200	600	100	200	300
Kassaflöde finansieringsverksamheten	399	399	99	200	300

Årets kassaflöde	-147	0	0	0	0

Likvida medel vid periodens början	297	150	150	150	150
Likvida medel vid periodens slut	150	150	150	150	150
Förändring av likvida medel	-147	0	0	0	0

Tabell 5 Balansräkning (mnkr)

	Utfall	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
	2024-12-31	2025-12-31	2025-12-31	2026-12-31	2027-12-31	2028-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	50	80	52	68	73	78
Mark, byggnader och tekniska anläggningar	3 062	3 785	3 488	3 830	4 200	4 531
Maskiner och inventarier	704	741	760	787	815	845
Finansiella anläggningstillgångar	147	148	172	372	572	572
Summa anläggningstillgångar	3 963	4 754	4 472	5 057	5 660	6 026
Förråd	90	95	90	90	90	90
Fordringar	1 026	1 050	1 000	950	950	950
Kortfristiga placeringar	7 228	7 199	7 283	7 328	7 373	7 418
Kassa och bank	150	201	150	150	150	150
Summa omsättningstillgångar	8 494	8 545	8 523	8 518	8 563	8 608
SUMMA TILLGÅNGAR	12 457	13 299	12 995	13 575	14 223	14 634
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat	-47	-251	-385	197	186	28
Resultatutjämningsreserv	537	303	537	537	537	537
Övrigt eget kapital	4 197	4 202	4 150	3 765	3 962	4 148
Summa eget kapital	4 687	4 254	4 302	4 499	4 685	4 713
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	5 502	5 694	5 702	5 729	5 791	5 909
Andra avsättningar	–	–	–	–	–	–
Summa avsättningar	5 502	5 694	5 702	5 729	5 791	5 909
Skulder
Långfristiga skulder	2	1 201	601	700	900	1 200
Kortfristiga skulder	2 266	2 150	2 390	2 647	2 847	2 812
Summa skulder	2 268	3 351	2 991	3 347	3 747	4 012
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER	12 457	13 299	12 995	13 575	14 223	14 634
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter	–	–	–	–	–	–
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningarna	4 323	4 150	4 154	3 899	3 672	3 480
Övriga ansvarsförbindelser	851	1 019	851	851	851	851
Summa totalt ansvarsförbindelse	5 174	5 169	5 005	4 750	4 523	4 331
Soliditet	37,6%	32,0%	33,1%	33,1%	32,9%	32,2%
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pensioner	2,9%	0,8%	1,1%	4,4%	7,1%	8,4%

Tabell 6 Ram för byggnadsinvesteringar (mnkr)

Pågående/beslutade investeringar	Budget	Utfall	Prognos	Investerings-ram	Beräknade investeringsutgifter
Område/projekt	totalt	t.o.m.		Investerings-ram	Beräknade investeringsutgifter
		2024	2025	2026	2027	2028
FRAMTIDSBYGGET
Program/system	525	320	24	42	28	5
Byggn teknisk försörjning och drift m.m. Hudiksvall	790	519	207	58	–	–
Hus 60 Gävle	531	221	224	56	–	–
Ny ingång 19, Gävle sjukhus	5	4	1	–	–	–
Flytt av MAVA från hus 29 till hus 01, Gävle sjukhus	3	3	0	–	–	–
Hus 29 Gävle	–	–	–	113	200	205
Tillkommande investeringar Framtidsbygget	–	10	3	–	91	218
Summa investeringar i Framtidsbygget	1 854	1 077	459	269	319	428
GÄVLE
Sopsug GS, 17-84	5	5	0	–	–	–
Lokaler för BUP	7	8	–	–	–	–
Lokalanpassning laboratoriemedicin	8	7	1	–	–	–
Åtgärder avloppsledningar Gävle Sjukhus	4	2	2	–	–	–
Byte till- och frånluftsfläktar hus 1 Gävle Sjukhus	7	3	1	1	5	–
Lokaler IMA	10	6	0	–	–	–
Inhägnad cykelparkering	3	2	1	–	–	–
Ombyggnation, Södertull HC	4	4	1	–	–	–
Huvudledningar för gas	10	8	0	1	–	–
Ombyggnation Andersberg Hälsocentral	20	9	9	–	–	–
Separat smittflöde barn, Akuten etapp 2	27	41	1	–	–	–
Lokalförändring byte accelerator strålbehandling	6	1	5	–	–	–
Avloppsbyte i hus 2, 3 och 4	4	–	3	1	–	–
Övriga investeringar i Gävle	52	29	23	–	–	–
Summa investeringar i Gävle	167	125	47	3	5	0
HUDIKSVALL
Flytt av ögonmottagningen, Hus 09, plan 4-5	70	0	2	28	84	8
Utbyte 2 sänghissar hus 8 Hudiksvall sjh	6	3	2	–	–	–
Stambyte hus 9 Hudiksvalls Sjh	3	3	0	–	–	–
Ny kulvert till hus 10 Hudiksvall	20	14	4	–	–	–
Ubyte 2 personhissar hus 8	5	–	3	1	–	–
Lokalförändring klinisk kemi Hudiksvall	10	0	8	–	–	–
Omklädningsrum ambulansen	4	0	3	1	–	–
Nytt Logistikcenter Hudiksvall	15	0	15	–	–	–
Övriga investeringar i Hudiksvall	16	–	16	–	–	–
Summa investeringar i Hudiksvall	149	20	53	30	84	8
BOLLNÄS OCH LJUSDAL
Ventilationsåtgärder operation Bollnäs sjh	8	–	1	6	–	–
Ombyggnation närvårdsavd. Ljusdal	4	–	4	2	–	–
Övriga investeringar i Bollnäs	5	3	4	–	–	–
Summa investeringar i Bollnäs och Ljusdal	17	3	9	8	0	0
Folkhögskolor	307	174	11	64	58	0
Summa pågående projekt	2 494	1 399	579	374	466	436
Summa tillkommande projekt	0	0	17	160	110	110

Total investeringsram	2 494	1 399	596	534	576	546

Tabell 7 Investeringsram 2026 och planerad ram 2027 – 2028 (mnkr)

	Utfall 2024	Inv ram 2025	Prognos 2025	Inv ram 2026	Plan 2027	Plan 2028
MASKINER OCH INVENTARIER
Regionstyrelse	53	73	72	63
Hälso- och sjukvårdsnämnd	97	90	115	99
Kultur- och kompetensnämnd	–	3	0	3
Hjälpmedelsnämnd	42	44	44	46
Summa maskiner och inventarier	192	210	231	211	216	226
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Regionstyrelse[7]	–	15	0	15
Hållbarhetsnämnd	4	10	3	4
Summa immateriella anläggningstillgångar	4	25	3	19	10	10
Regionstyrelse – finansiella anläggningstillgångar	6	0	25	200	200	0
Regionstyrelse – byggnadsinvesteringar	643	820	596	534	576	546
TOTALT	845	1 055	855	964	1 002	782

[1] inklusive pensionskostnaderna i Region Gävleborg Din Hälsocentral AB

[2] inklusive pensionskostnaderna i Region Gävleborg Din Hälsocentral AB

[3] Årets resultat rensat för vissa poster som inte avser den egentliga verksamheten, främst realisationsvinster och –förluster.

[4] Budget 2026 jämfört med budget 2025 -0,4%

[5] Prognos 2025-10-03

[6] Prognos 2025-10-03

[7] Slutbesiktning av FVIS/Cosmic har förskjutits vilket innebär att investeringsutgiften flyttas från 2025 till 2026.

- Dela detta:

Budget 2026 och ekonomisk plan 2027–2028

Innehåll

Politiska prioriteringar

Trygg och säker vård

Lätt att resa i Gävleborg

Medarbetare som trivs på jobbet

Regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Ansvarsfull ekonomi

Förslag till budget och ekonomisk plan

Utgångspunkter

Ekonomiska planeringsförutsättningar

Skatteunderlaget

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Finansiella mål

Verksamhetens mål

Resultatutjämningsreserv och resultatreserv

Användning av RUR

Reservering till RER

Användning av RER

Utfall 2024 och prognos 2025

Skattesats

Budget 2026

Årets resultat samt balanskrav

Resultaträkningens övriga delar

Ekonomisk plan 2027–2028

År 2027

År 2028

Pensionskostnader

Bolagisering av offentligt drivna hälsocentraler

Kassaflöde och ekonomisk ställning

Likviditetsbehov

Driftbudget 2026

Regionstyrelsen

Hälsoval

Tandvård

Övrig verksamhet inom regionstyrelsen

Uppdrag till Regionstyrelsen 2026

Utred kostnaderna och förutsättningarna för att erbjuda arbetsskor för berörda arbetsgrupper

Se över avtal för måltidstjänster i syfte att gynna lokala producenter

Se över möjligheten att införa viltveckor på våra sjukhus och folkhögskolor

Ta fram evidensunderlag för hälsosamtalens betydelse för folkhälsan

Hållbarhetsnämnden

Uppdrag till Hållbarhetsnämnden 2026

Genomföra en förstudie i syfte att motverka ensamhet bland äldre

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden 2026

Utreda möjligheten att införa en regional haverikommission vid suicid

Utreda möjligheten att utveckla SPOT till dygnet runt-verksamhet

Kartlägga inställelsetiden för ambulansen

Kultur- och kompetensnämnden

Uppdrag till Kultur- och kompetensnämnden 2026

Dialog med näringslivet om kulturens finansiering

Övriga nämnder samt revisorer

Pensioner och interna räntor

Region Gävleborgs koncernföretag

Folktandvården Gävleborg AB

Movexum AB

Region Gävleborg Din Hälsocentral AB

Investeringsram

Byggnadsinvesteringar

Lokalförsörjning

Lokaler för hälso- och sjukvård

Gävle

Hudiksvall

Folkhögskolor

Övriga byggnadsinvesteringar

Investeringar i maskiner och inventarier

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Uppföljning

Mer från kategorin Budget

KD nära dig!

Gör du ett skolarbete?

Bli medlem