Kvinnor ska inte behöva överraskas av klimakteriet  

Det talas för sällan om förklimakteriet, denna förändring som kan komma redan i 35-årsåldern och slå ned som en bomb. Hälso- och sjukvården behöver lägga mer fokus på kvinnor i klimakteriet överhuvudtaget. När Socialstyrelsen gjorde en enkät för några år sedan så upplevde en av tre kvinnor att de var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast en av tio svarade att de var helt förberedda. I samma rapport framgår att det finns stora skillnader i bemötandet och en stor kunskapsbrist om just klimakteriet och dess besvär inom primärvården samt att många kvinnor fick felaktiga diagnoser.

Uppföljningar har visat att kvinnor i Sverige inte sällan söker sig till primärvården för en rad olika besvär som egentligen är kopplat till förändringen av östrogenhalten och eftersom symptomen kan komma både smygande och i tidigare ålder än man själv känner till, så får man inte rätt hjälp.

Upp till 70 procent av kvinnor mellan 47–56 år har klimakteriebesvär. Kvinnor mellan 40–60 år är även den grupp som är överrepresenterade i statistiken över sjukskrivningar.

På riksnivå har regeringen, där Kristdemokraterna ingår, bett Folkhälsomyndigheten om ett fördjupat kunskapsunderlag om klimakteriets påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa – vilket är en bra början. På sikt ska ett nationellt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården tas fram och de första nationella riktlinjerna om klimakteriebesvär kan komma att bli verklighet.

I Region Gävleborg har vi redan påbörjat förstärkningen av klimakterievården. Vi har både startat en kunskapshöjande utbildning för vårdpersonal och är på gång med upptakten av en digital klimakteriemottagning. Klimakteriet ska inte komma som en överraskning och hjälp måste finnas att få för den som drabbas.

AnneLi Törnblom, ordförande KD-kvinnor Gävleborg

Lili André, riksdagsledamot KD

Jennie Forsblom, regionråd KD