Integration och samhällsgemenskap

”Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och västerländsk humanism har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”

En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själva och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Men frågan om samhällsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakområde, utan förutsätter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planläggs är lika viktigt som de värden som förmedlas genom undervisningen.

Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund såsom för de som invandrat till Sverige. Värdegrunden skapar förutsättningar för nyanlända att bli en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår. De två viktigaste faktorerna för en god integration är egen försörjning och egen bostad. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanförskapet och integrationen underlättas. Kommunen måste på samma sätt från dag ett arbeta för att nyanlända ska hitta ett långsiktigt hållbart boende. Malmö brottas med växande utanförskap, integrationssvårigheter och alltmer utmanande tryck på välfärden. Samtidigt finns det externa aktörer som vill vara med och bidra med kapital till sociala investeringar och effektiva lösningar på samhällsproblemen. En modell med så kallade ”sociala utfallskontrakt”, som prövats framgångsrikt i främst Storbritannien och USA, innebär att en extern finansiär investerar i ett offentligt socialt projekt för att uppnå definierade mål som motsvarar såväl mänskliga som ekonomiska vinster för den offentliga parten.

När försörjningsstödet infördes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. Målgruppen har dock förändrats kraftigt och många som idag får försörjningsstöd är utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. Försörjningsstödet har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har därför föreslagit att i stället för att erhålla försörjningsstöd bör gruppen arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna för att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen.

Kristdemokraterna i Malmö anser att

Arbete och försörjningsstöd

• I stället för försörjningsstöd bör gruppen arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till dem som uppfyller kriterierna för att vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
• En strategi ska tas fram för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll i Malmö stad.
• Det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd, prioritera att människor ska komma i försörjning från dag ett.
• Malmö Stad ska ställa tydliga krav på Arbetsförmedlingen att, i enlighet med sitt uppdrag, bedriva en fungerande arbetsmarknadspolitisk verksamhet med lokal fysisk närvaro i kommunen.
• Arbetet med att motverka bidragsfusk ska stärkas.
• Delar av biståndet till spädbarnsutrustning/hemutrustning ersätts med en lånebank. Lånade artiklar lämnas tillbaka när behovet upphör. Detta sker i samarbete med civilsamhället.
• Ett mer aktivt samarbete mellan kommunerna i landet där en arbetslös person som uppbär ekonomiskt bistånd ska flytta till en ort där arbete erbjuds.
• Ekonomiskt bistånd inte ska beviljas till den som fått avslag på sin asylansökan och har fått ett utvisningsbeslut.
• Praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas i samverkan mellan arbetsförmedling, kommun och näringsliv. Försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
• Samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.
• Det lokala näringslivet ska uppmuntras i att delta i mentorskapsprogram för nyanlända som vill starta

SFI

• Den utbildning (SFI och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds ska tidigareläggas så att den påbörjas redan under asyltiden och inte först när den asylsökande fått uppehållstillstånd (beslutas på riksnivå).
• Språksvaghet är ett problem bland arbetslösa i Malmö idag. För att komma åt problemet vill vi möjliggöra för yrkes-SFI med lärlingsanställning, även inom ramen för etableringen.
• Krav införs på att asylsökande erhåller och ska delta i språkutbildning och samhällsorientering och att undervisningen genomförs med stöd av individuella prestationsplaner.

Stöd till barn och familjer

• Myndigheter ska samverka utifrån barnets bästa och inte utifrån myndigheternas organisation så att barn och deras föräldrar som har sådana behov ska få adekvat stöd.
• Föräldrastödskurser i samverkan med civilsamhället ska erbjudas.
• Kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
• Det ska finnas bättre tillgång till jourer som stöttar kvinnor och män som utsätts för våld i nära relation och hedersförtryck.
• Ett lokalt integrationsteam ska finnas med fokus på att kartlägga fysiska och psykiska behov hos nyanlända, samt ge viktig samhällsinformation.
• Malmö Stad ska ha väl utarbetade planer för hur ensamkommande flyktingbarn snabbt ska kunna komma in i skolan, lära sig språket och få grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
• Kommunen ska uppmuntra och stödja ideella föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
• Informationskampanjer om varje medborgares fri- och rättigheter ska genomföras där det bland annat uppmanas att polisanmäla trakasserier från så kallade “sedlighetspoliser”.