• Jobb och näringsliv

    ”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

    Politiken ska bidra till att det blir lättare att driva företag. Med välmående och framgångsrika företag i ett väl diversifierat näringsliv får vi lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden.

    Malmö stads näringsliv präglas av tjänstesektorn. Flest arbetstillfällen finns inom företagstjänster, vård- och omsorg samt handel. Malmö har en väsentligt lägre andel tillverkande industri än genomsnittet för Sverige. Med den dominans av arbetstillfällen som finns inom företagstjänster och vård- och omsorg finns ett stort glapp mellan krav på utbildning och de arbetssökandes kompetens.

    Samtidigt säger företagen i Svenskt Näringslivs årliga enkät att just tillgången på kvalificerad arbetskraft i Malmö inte är en negativ faktor, tvärtom så är tillgången god. En slutsats av detta är att för att minska antalet arbetssökande i Malmö måste näringslivet bli mer diversifierat. En viktig del i detta är att underlätta för de små och medelstora företagen.

    Den verklighet vi har att möta i Malmö består av:

    • Under lång tid högst, eller näst högst, arbetslöshet i Sverige.
    • En stor del av de arbetslösa saknar gymnasieutbildning.
    • Få arbetstillfällen för lågutbildade.
    • Företagare är otrygga på grund av utbredd kriminalitet.
    • Företagare upplever dålig förståelse från Malmö stad.
    • Företagare upplever att kommunen har långa handläggningstider.

    Kristdemokraterna i Malmö anser att

    • Företagarens vardag ska förenklas.
    • Tryggheten för företagare måste öka.
    • Ett arbete påbörjas tillsammans med företagare, polis, socialtjänst och Näringslivsenheten för att utarbeta en strategi för minskad kriminalitet.
    • Brott mot företagare synliggörs genom att börja mäta dem.
    • Näringslivsenheten ska ges en nystart.
    • Arbetet att skapa ett diversifierat näringsliv prioriteras.
    • Tjänstepersonerna i kommunen ska utbildas i företagande för att kunna tillämpa ett lösningsorienterat synsätt gentemot företagen.
    • Entreprenörskap möjliggörs i yrkesinriktade linjer på gymnasieskolan, exempelvis genom samverkan med Ung Företagsamhet.
    • Samarbetet med Malmö yrkeshögskolor och deras samarbete med företagen främjas.
    • Öresundsmetron mellan Malmö och Köpenhamn ska byggas.
    • Malmö stad ska bli mer arbetsvänligt.
    • Alla kommunala förvaltningar ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet.
    • Kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska få praktikplats.
    • Kommunen ska ta initiativ för samverkan mellan olika aktörer som kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete.
    • Det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att kommunen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
    • Kommunens verksamheter ska utmanas genom införande av Lagen om valfrihetssystem, LOV. Uppmuntra privata och kooperativa välfärdsföretag.
    • Malmö ska bli en av Sveriges mest företagsvänliga städer till 2030.
    • Kommunens regelverk ska revideras. Implementera föresatsen ”en regel in, två regler ut”.
    • Malmö stads service till företagen ska tydliggöras genom att det införs servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • En företagslots per stadsdel införs för att underlätta företagares kommunikation med kommunen.