Why are the rich more equal than others?

Jag har många roller i mitt liv. Jag började min ”yrkesbana” som pastor men har lämnat den. Men emellanåt blir det en del förrättningar. Jag kan inte säga att jag gillar att ha begravningar, men upplever det som ett fantastiskt förtroende varje gång som jag får frågan. Några gånger per termin finns jag i talarstolen i olika kyrkor, helst i min egen. Idag är ett sådant tillfälle. Jag har fått ett antal frågor i konceptet ”Jag Undrar”. De ska jag försöka svara på. Det blir en slags framtida tidslinje då frågorna handlar om det man i teologin kallar eskatologin – läran om de yttersta tingen. Men under mina förberedelser har jag fått en sång på näthinnan. Denna i sin tur påminde mig om mina tonårsupplevelser då jag kom i kontakt med Larry Normans verk. Under 1970-talet kom han att påverka miljoner unga människor. Hans formuleringar tog tag i mig och ibland kan dikten vara så stark och närvarande. Flera strofer har följt mig sedan mina tonår. Bob Dylan är en annan person som påverkat många genom sina texter och blev t o m nobelpristagare i literatur. En av de dikter som påverkat mig mest i livet är The Great American Novel av Larry Norman. Det var många år sedan jag tog del av den, men inför min predikan tog jag del av den igen. Läs den gärna:

I was born and raised an orphan in a land that once was free
In a land that poured its love out on the moon;
And I grew up in the shadows of your silos filled with grain,
But you never helped to fill my empty spoon.

And when I was ten you murdered law with courtroom politics,
And you learned to make a lie sound just like truth;
But I know you better now and I don’t fall for all your tricks,
And you’ve lost the one advantage of my youth.

You kill a black man at midnight just for talking to your daughter,
Then you make his wife your mistress and you leave her without water;
And the sheet you wear upon your face is the sheet your children sleep on,
At every meal you say a prayer; you don’t believe but still you keep on.

And your money says in God we trust,
But it’s against the law to pray in school;
You say we beat the Russians to the moon,
And I say you starved your children to do it.

You are far across the ocean but the war is not your own,
And while you’re winning theirs, you’re gonna lose the one at home;
Do you really think the only way to bring about the peace
Is to sacrifice your children and kill all your enemies?

The politicians all make speeches while the news men all take note,
And they exaggerate the issues as they shove them down our throats;
Is it really up to them whether this country sinks or floats?
Well I wonder who would lead us if none of us would vote.

Well my phone is tapped and my lips are chapped from whispering through the fence,
You know every move I make, or is that just coincidence?
Well you try to make my way of life a little less like jail,
If I promise to make tapes and slides and send them through the mail.

And your money says in God we trust,
But it’s against the law to pray in school;
You say we beat the Russians to the moon,
And I say you starved your children to do it.
You say all men are equal, all men are brothers,
Then why are the rich more equal than others?
Don’t ask me for the answer, I’ve only got one:
That a man leaves his darkness when he follows the Son

Read more: Larry Norman – The Great American Novel Lyrics | MetroLyrics

Almedalen – fredag

Nu är jag hemma igen efter mycket intensiva dagar i Visby. På färjan hem satte jag mig och skrev ned mina tankar efter veckan. Försökte göra en logglista som beskriver vilka jag mött och vad vi kom fram till och några konkreta idéer som vuxit fram. Jag har lärt mig att logga ordentligt, eftersom det är så lätt att säga: ”låt oss träffas” men så faller det i glömska. Så den listan kan vara bra att gå tillbaka till.

En reflektion efter veckan handlar om säkerhetstänket. Så många poliser har jag inte sett tidigare och avspärrningarna var omfattande. Man får en kluven känsla till sådant. Terrorattackerna gör sig påminda även i idyllen i Visby. Men jag måste medge att det också var snyggt gjort. Tyvärr får vi numera konstatera att bilar och lastbilar kan utgöra en fara vid stora folksamlingar. Stora betongfundament var utplacerade runt om hela Almedalen. Men de var rätt vackert utformade många av dem.

Jag överhörde en kvinna som utbrast: Vad fint att de ställt planeringar här. Hon hade nog ingen koll på varför man spärrat av gatan. Kanske skönt att vara aningslös, men ändå rätt naivt. Tyvärr slår ju terrorismen till när vi minst anar det.

Jag är tacksam över möjligheten att få varit på Almedalen. Jag tar med mig många tankar därifrån och förhoppningsvis har jag gjort ett och annat avtryck under mina dagar.

Almedalen – torsdag

I dag var det Kristdemokraternas tur att få sin dag på Almedalen. En sån här dag är medierna mycket intresserade och Ebba och många andra var nästan hela dagen på olika pressmöten.

Nästan alla traditionella tidningar har numera flera kommunikationskanaler. Även mitt husorgan SLA hade en TV-intervju i dag med mig och Isabelle Waldenvik om läget för KD. Det är gott gry i partiet, försäkrade jag. På bilden ovan är Sara Skyttedal in en av många sändningar under dagen.

Jag har haft kulturpolitik i fokus de här dagarna. Del av dagen sysslade jag och Isabelle med att redigera en inspelning hon gjorde med Ebba i går och många såg den innan talet ikväll. Jag har varit med i och om många samtal och seminarier under veckan. Men kanske det mest originella var en spegelvandring runt S:ta Maria kyrka, domkyrkan i Visby. Med hjälp av speglar kunde vi koncentrera på detaljer i fasaden. Seminariet handlade om det kristna kulturarvet med utgångspunkt i kyrkan som byggdes för att hedra Maria. Tre historiska karaktärer dök upp under vandringen och gav sina skildringar av kyrkan från olika århundraden. Denna typ av kulturarvsvandringar görs ihop med Gotlands museum.

Staffan Rydén som är kulturchef i regionen och jag åt middag från en fantastisk utsiktsplats ovanför takåsarna i Visby. Vi gick igenom veckans event och la upp en strategi för kommande planering.

Försnack heter en programpunkt på Västsvenska Arenan. Varje kväll strax innan partitalet så intervjuas någon eller några från dagens parti. På plats ikväll var kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson och Mattias Halalnder, vide förbundsordförande KDU.

Ebba Busch Thor mötte publiken med stort engagemang och målade i sitt tal upp en vision om Sverige som vårt hem. Hon målade upp en bild av det välfärdssvek som många upplever. Hon talade om en polis som inte alltid kommer när man ringer, om vårdboenden som saknas och om kör i sjukvården. Ett klassiskt KD-tal där hon även använde en av de illustrationer som Alf Svensson tidigare berättat. Det råder nu ingen tvekan om att partiet värnar landets äldre.

Senare på kvällen samlades ett stort gäng Kristdemokrater för att mingla. När Ebba kom till samlingen så blev det en lång välkomstapplåd och hon fick många kramar under kvällen. Hon har ett oerhört starkt stöd bland sina partikamrater.

Almedalen – onsdag

I dag var det dags för vårt kulturseminarium på Västsvenska Arenan. Det blev ett lyckat arrangemang och vi fick mycket sagt på 70 minuter. Panelen bestod av medieutredare, forskare, journalister och politiker och samtalet handlade om de förändringar som sker av medielandskapet.

Ett seminarium behöver styras ordentligt. I vårt fall var Marit Kapla anlitad som moderator och hade lagt ned ett stort arbete på förberedelserna. Hon hade ringt och samtalat med alla i panelen och skickat ut ett antal frågor. Ett väl förberett seminarium har betydligt större chanser att bli bra än de som känns mer som pratstunder.

En utmaning med att man är många i en panel blir att var och ens inlägg inte blir så långt, men jag fick möjlighet att säga det mesta som jag tänkt mig. SLA var också på plats och en artikel finns i tidningen.

Jag började dagen med att delta i ett intressant seminarium om museer i samverkan. Jag blev särskilt glad över att Mariya Vojdovova, ordförande för kulturnämnden i Göteborg, flera gånger framhöll vikten av samverkan med regionen.

(G) som i Gud är ett koncept i Krukmakarens Hus där Frälsningsarmén, Svenska Kyrkan, Pingströrelsen och tidningen Dagen bjuder in till olika former av andliga samtal. Jag tog del av ett samtal kring religionens roll i samhället. Daniel Alm är pingströrelsens föreståndare och gjorde ett mycket bra intryck. Fick en kort pratstund med honom och vi bestämde att fortsätta detta vid ett lunchmöte.

Nästa år kommer ett kulturkonvent – Folk och Kultur att hållas i Eskilstuna. I kväll var det en samling för att lyfta fram idéerna bakom och värdar för kvällen var Åsa Kratz, Inga Göranssson och Nina Björby.

Så kul att det är flera kristdemokrater engagerade inom olika områden- Här i soffan med Christopher Dywik och Gunn Öjebrandt. Vi är några av dem som kommer att puffa för Folk och Kultur.