Allas lika värde

Kristdemokraterna baserar sin politiska filosofi på ett antal principer. Den viktigaste av dem är människovärdesprincipen. Den betonar alla människors unika och absoluta värde.

I livet värderas vi olika. Vissa ideologier betonar människans produktionsvärde. Det arbete man utför ska skäligen ersättas och man tillför samhället något då man producerar. Det är en god tanke och många anammar den. Men den kristdemokratiska människosynen hävdar likväl att den som inte kan producera eller tillföra andra välfärd har också mänskliga rättigheter och måste då kunna få ta del av andras produktioner. Detta är solidaritet för oss. Att dela samhällets tillgångar mellan dess medlemmar baserar vi på människovärdesprincipen. Den som inte kan producera på samma sätt som den andre har precis samma människovärde och ska aldrig behöva uppleva att man ingår i ett B-lag.

Likaså har flyktingen samma människovärde som landets medborgare. Däremot har man inte samma medborgerliga rättigheter, men människovärdet är detsamma.

Min fundering vid frukostbordet handlade egentligen inte om människovärdet, men tankarna ledde ändå till denna reflektion.

Vi har under vintern haft stor behållning av alla fåglar vid vårt fågelbord. Det är många fåglar och under vissa dagar har de också ätit rejält. Men nu fångade kameran denna besökare som finns på bilden. Jag känner då spontant att vissa djur är välkomna att ta del av fröna, medan andra vill jag helst slippa. Det är därför samhället behöver vissa gemensamma principer som vi är överens om. I människornas släkte bör det bara finnas vi, aldrig vi och dom.

Kulturen berikar

Ordet kultur kan användas på många sätt. Ibland har det mer fokus på det som handlar om konst och då kanske man till och med talar om de sköna konsterna. Förr använde man ordet utsmyckning då det handlade om offentlig konst. Idén var att den skulle ge ”skönhet” men numera talar man mer om gestaltning. Att en konstnär får ge sitt perspektiv och att betraktaren sedan gör sin tolkning.

Men grundidén med kultur är odling. Att odla den inre människan. Att berika individen. Att ge kunskap men också upplevelser. Att vrida och vända på saker. Att ge reflektion. Helt enkelt att tänka lite annorlunda.

Ibland ser vi en bild. Vi iakttar och går där ifrån. Ibland fastnar bilden av någon anledning. Kanske upprör den eller behagar, men den väcker någon reaktion inom oss.

Kultur är ett slags samhälleligt kitt som ger oss gemensamma referensramar, något som förenar oss, som binder samman. Ett hållbart och gemensamt samhälle behöver värden som delas. Om vi inte kan komma överens blir det lätt anarki och om var och en alltid ska få sin vilja igenom fungerar ofta inte ett samhälle. Vi måst göra vissa gemensamma överenskommelser. Vi är överens om att köra till höger på vägen, men under bilismens introduktion och under rätt många år körde vi till vänster. Alla inser att det är mer praktiskt att vi är överens. Men valet av bil är upp till var och en. Men vi har också kommit överens om vissa maximala hastighetsregler.

När individen möter konst och kultur och blir berikad sprider detta sig. En individ som stärks i sin inre människa påverkar sin omgivning. Samhället – vi alla tillsammans – blir stärkta då individer ”odlar”. Därför gillar jag kultur och verkar som kulturpolitiker. Jag tror att kultur är bra för samhällets utveckling.

Glädje av fåglar

Det har gått åt många kilo fågelfrö i vinter. Vi gillar att ha småfåglarna alldeles utanför vårt köksfönster och vi har under många frukostpass glatt oss över fåglarna som finns där. Vid vissa tillfällen väldigt många. Förra veckan sa vi att det är dags att ta ner fågelmataren då våren nalkades. Men igår så låg det ett snötäcke och jag fyllde upp med frön igen. De åts upp under dagen och nu är det dags för en ny omgång. Vi trodde att fåglarna skulle hitta mat och det gör de så snart det blir lite varmare, men det verkar som att de uppskattar det som erbjuds.

Att sitta och betrakta fåglar kan nog tyckas vara en lyxtillvaro, men jag tror att vi behöver tillfällen av vila och rekreation, ibland också njutning. Jag tycker att det är tillfredsställande att iaktta fåglarna. Nu har också deras sång ökat rejält. Våren är i antågande och det är så oerhört vackert att lyssna till dem. Jag har också införskaffat ett antal böcker för att kunna identifiera vilka fåglar som finns i vår närhet. Detta är inte min starka sida, men några kan jag pricka in.

De flesta som kommer till vårt radhusområde är småfåglar, men vi har även haft besök av några större fåglar. Då inser man den enorma kamp som råder mellan de små och de större.

För mig är det en stor tillfredsställelse att äta frukost och se och lyssna till småfåglarna i trädgården. Ibland är det de små upplevelserna som bidrar till det goda livet. För mig som kristen är det skapade så fascinerande och iakttagelserna om naturen blir också en andlig påminnelse. Jesus själv använde också bilden av fåglar och påminde om att vi inte ska bekymra oss över vardagens utmaningar och uppmanade oss att se på fåglarna.

Gestaltade livsmiljöer

Tänk dig att alla hus är gråa. Alla lyktstolpar ser likadana ut. All markbeläggning är asfalt. Hemma hänger inga tavlor på väggarna. Inga fotografier. Ur högtalarna hörs ingen musik. Hyllorna har varken böcker eller glas. Inga dukar på bordet. Alla har likadana kläder. Helt enkelt ett samhälle utan färg och form. Alltså ett samhälle utan konst, konsthantverk och kultur. Det skulle betecknas som ett fattigt samhälle.

Vi talar om gestaltade livsmiljöer och vikten av en god gestaltning. Att föra in god arkitektur, bild och formgivning, och se till att våra offentliga miljöer blir inspirerande framstår som allt viktigare. Våra livsmiljöer är de platser där vi lever och verkar. Våra offentliga rum är allas angelägenhet.

Att designa det offentliga livet så att det blir tryggt, inbjudande och samlande framstår som självklart, men tyvärr är det inte alltid så. I Skövde har vi nyligen genomfört trygghetsvandringar som innebär gemensam spaning. Då har vi tillsammans konstaterat att en lampa är bra. Men om den är gestaltad på ett intressant sätt fyller den även en estetisk funktion.

Jag hoppas på en stor förändring av det centrum där jag bor. Det var säkert någon expert som anlitades för några år sedan. Nu har områdesutvecklaren bjudit in invånarna som själva fått föreslå hur deras centrum ska se ut framöver.

Jag gläd över att någon inser att några blommor som öser färg över det gråa torget är ett bidrag till en gestaltning av livsmiljön. När jag väntar på en ombyggnad så gläds jag i alla fall över färgprakten som just nu lyser över torget.