Alla inlägg här är mina personliga reflektioner.
Kulturnämnden har varit på tvådagarsresa i Dalsland. Vi hann med, utöver vårt formella sammanträde som hålls med en fantastisk utsikt över Ånimmen på Dalslands Gästgifveri, också med att möta entreprenörer, eldsjälar och politiker.
Jag gillar våren. När man möter de första värmande solstrålarna om kinderna så ger det en härlig känsla. Det spirar i naturen och fåglarna drar igång skönsång på morgonen. Snart är det dags för köksträdgården och på skrivbordet hemma står de små plantorna som vårdas ömtåligt. Någon gång senare i sommar ska det bli skörd. Våren har ett härligt budskap. Den mörka och kalla vintern lägger vi bakom oss och ser fram emot sommar och sol. Då blir det också många som möts i parker, trädgårdar och stränder. Grillar plockas fram och man bjuder in vänner för att umgås. Den värme som våren lockar med kan också överföras på våra liv. Det värmer en medmänniska när vi bryr oss, sträcker ut en hand, ringer ett samtal, skickar ett meddelande eller tar en fika tillsammans. Att dela livet är bland det mest värdefulla vi kan göra. Jag läste en rapport om att över hälften av en grupp äldre upplever ensamhet. De kan ha det materiellt gott, men saknar mänsklig närvaro. Tänk vilka insatser vi kan göra för varandra. När vi talar om ett medmänskligare samhälle så behöver det inte kosta miljarder. Det handlar snarare om att sträcka ut en hand.
Vi som är engagerade i kommunfullmäktige, eller i olika kommunala nämnder och styrelser kallas ofta för politiker. Men egentligen är vi förtroendevalda eller folkvalda. Att vara med och leda en kommun i fullmäktige är inget jobb eller anställning, utan det är ett förtroende som vi fått av andra människor i kommunen. Inför årets val (9 september är valdagen) så toppas kristdemokraternas lista av Marianne Gustafson. Jag har under många år varit ledare för KD i Skövde i vårt fullmäktige, men också haft ordföranderollen vilket inneburit att jag inte deltagit så ofta i debatten. Däremot har jag under många år haft ett stort inflytande över den politiska utvecklingen i Skövde. Nu är jag så glad över att kunna lämna gruppledaransvaret till Marianne som tar ledningen efter valet. Känns också väldigt starkt att Isabelle Waldenvik nu är med på kommunfullmäktigevalsedeln för första gången. Marianne har under de senaste åtta åren varit mycket engagerad i sociala frågor och under denna mandatperiod finns Isabelle med och tar ansvar för äldrefrågorna. Själv har jag varit engagerad i kommunstyrelsen och leder också två av de kommunala råden.
Vi har nu fått vårt partis förtroende att vara den trio som ska leda partiet under valrörelsen. Vi håller på och förbereder valmaterial och program, men vill inte vara politiker som bara dyker upp då det är val. Det är mellan valen som vi har våra viktiga uppdrag. Det är därför som vi varit engagerade i många olika former av möten under årens lopp. Men nu har vi fokus på valet och ber om förtroende på nytt. Vår önskan är att få Skövdebornas stöd att få vara kvar och leda Skövde kommuns utveckling. Vi är taggade, förberedda och har så många idéer som vi vill genomföra. Vi vill skapa ett gott liv för alla i Skövde, oavsett ålder, kön eller social bakgrund. Vår människosyn om alla människors lika värde driver oss.
Aldrig mera krig. Fred måste förbli. Så resonerade ett antal kristdemokrater efter att ännu ett världskrig ödelagt Europa. Idéerna kring en europeisk gemenskap grundades i att man aldrig mer ville ha krig. En av idéerna var att länder skulle investera kapital hos varandra och kol- och stålunionen byggde på idén om att man vill inte bomba sönder sina egna investeringar. Om handeln ökade mellan länderna, om fler investerare var inblandade skulle politiker få motstånd om de ville invadera andra länder. Den andra tanken var att det skulle skapas relationer mellan länderna på ett helt annat sätt än tidigare. Folklig förankring skulle eftersträvas och vi skulle i högre grad mötas över gränserna.
Idag har vi ett hyfsat enat Europa där EU står som en enande kraft. Men för att den ska kunna bestå och utvecklas krävs stöd. Många av oss är oroade över den förändrade politik som UK står för och vad Brexit innebär vet ingen. För Sveriges del så är vi anhängare av fredsidén och förbrödringen mellan folken.
I dagarna har jag varit med på AERs vårkonferens. Assemblies of European Regions är den största samverkansplattformen mellan regioner i Europa och leds av min partikamrat Magnus Berntsson. Under några dagar har vi varit i Arad och samtalat med politiker och ledare från olika delar av Europa. Sammanhållningspolitiken bygger på att vi skapar relationer, utbyter erfarenheter och inspel om satsningar tillsammans.
Jag har engagerat mig för att delta i kulturfrågor, men mycket annat inom regional utveckling avhandlades också. Inte minst frågor om jämställdhet och temat ”Equal Opportunities” lyftes fram.
Ett intressant samtal fördes också med engelsmannen Lee Saville som är verksam i Arad bland den romska befolkningen. Eftersom jag var i Arad kontaktade jag honom och bad om ett möte. I 22 år har han levt bland romerna och bland annat medverkat till att de alltmer börjar förstå vikten av skolgång. De har också tagit fram ett varumärke som heter DECE och som jag fick mer info om. Lee ska vara med på en konferens om romer i Sverige under våren där jag också ska delta.
Dagarna i Arad var berikande på många sätt. Jag använder ofta devisen ”Utan spaning – ingen aning” och menar att vi måste vara ute och möta andra människor för att ta del av den globala utvecklingen, men ibland också vara generösa och bistå med svensk kunskap och erfarenheter.
