Så kan vi stärka kvinnors pensioner

Skillnaden kommer också av att kvinnor med barn i genomsnitt är föräldralediga längre och oftare arbetar deltid när de bildat familj. Enligt Pensionsmyndigheten får en kvinna som arbetar deltid i tio år cirka 350 kronor lägre allmän pension per månad.

Det finns partier som vill ta sig an denna ”ojämställda” pensionsfråga genom att ta ifrån män och kvinnor möjligheten att själva bestämma över fördelningen av föräldraledigheten. Vi kristdemokrater anser att det är en märklig väg att gå, som i värsta fall kan leda i motsatt riktning.

Andra vill ta sig an pensionsfrågan genom att till viss del gå tillbaka till det tidigare pensionssystemet. Det är förstås helt orealistiskt, eftersom det inte var långsiktigt hållbart. Vi föreslår istället konkreta förändringar som dessutom kan genomföras relativt snabbt. De riktar in sig på att förbättra föräldrars pension, med fokus på i första hand kvinnors pensioner.

1) Ökad pensionsrätt för småbarnsföräldrar. Sedan snart 20 år finns i pensionssystemet, efter ett kristdemokratiskt initiativ, så kallad pensionsrätt för barnår. Det innebär att staten under barns fyra första år betalar in pensionsrätter för den av föräldrarna som har haft en lägre inkomst. Det har varit en viktig reform som stärker framför allt kvinnors pensioner men också lyfter värdet av att ta hand om sina barn. Vi vet dock att många kvinnor arbetar deltid även efter barnets fyraårsdag, varför vi vill utöka antalet barnrättsår från fyra till fem. Utöver det föreslår vi en höjning av den generella jämförelseinkomsten för att ytterligare stärka pensionen för de föräldrar som har lägst inkomst.

2) Automatisk delad premiepension mellan föräldrar med barn upp till 12 år. Allt för få känner till möjligheten att överföra den så kallade premiepensionen mellan makar för att utjämna pensionen. I dag är det knappt en procent som överför premiepensionen. Enligt Pensionsmyndigheten skulle pensionsgapet minska betydligt om fler nyttjande denna möjlighet. Vi kristdemokrater menar att det snarare borde vara regel att den intjänade premiepensionen automatiskt delas lika mellan makar tills barnet fyllt 12 år. De som vill avstå, får aktivt begära det. Detta vore en viktig jämställdhetsåtgärd som visar på delat ansvar. Vi vill även utreda om samboförhållanden kan omfattas.

3) Slopat avdrag vid överföring av premiepensionen. Vill man genomföra en delning enligt ovan så finns det i systemet idag en avgift på 8 procent som kallas arvsvinst. Detta innebär att föräldern som skulle få del av den andres premiepension bara får 92 procent av beloppet. En Sifo-undersökning visar att över 60 procent som först varit positiva till en delning avskräcktes eller blev tveksamma när de hörde talas om denna avgift. Vi föreslår att detta avdrag slopas helt så att fler ser värdet av att dela.

Att ytterligare kvotera föräldraförsäkringen är inte svaret på den viktiga frågan om jämställda pensioner. För att ta sig an denna krävs helt andra åtgärder, varav många är både svåra och långsiktiga. Exempelvis krävs ökad information om betydelsen av tjänstepension, stärkta incitament att stanna kvar i arbetslivet längre och möjlighet för fler av de som vill att jobba heltid. Ska man orka ett helt arbetsliv behövs också bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö inom de sektorer där många kvinnor jobbar.

Men redan nu kan flera konkreta saker göras som vi vet har en direkt effekt på framförallt kvinnors framtida pension. Förslagen här kommer vi att driva i Pensionsgruppen framöver. Att som politiker inskränka människors och familjers frihet att göra egna val är inte jämställdhet, att se över våra system för att möjliggöra olika val är betydligt bättre.