• ”Paket” för att fler ska söka yrkesprogram

    Ledamotsinitiativ – Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden, 2024-03-18

    ”Paket” för att fler ska söka yrkesprogram

    Allt för få elever söker till yrkesprogrammen vilket länge varit ett bekymmer i Örebro och i övriga
    landet. Varför är det så och vad kan vi göra åt det?

    Enkäten ”Ungdomsbarometern” används regelbundet för att få en uppfattning om vad unga vill med
    sin framtid. Tyvärr genomförs inte denna på friskolorna. När det gäller yrkesprogram visar
    attityderna antingen att eleverna inte vill eller åtminstone inte vill tillräckligt, att betyg inte räcker,
    att yrkesprogram är en ”slasktratt” och att man riskerar att bli inlåst i lågstatusyrke. Även
    vårdnadshavaren har en stor roll. ”Jag får välja vad jag vill, men de vill inte att jag väljer ett
    yrkesprogram”! Det förekommer till och med att både Studie- och yrkesvägledare samt lärare
    uttrycker ”här är det ingen idé att ni pratar yrkesprogram för de är ändå inte intresserade”.

    När projektledaren för Arbetsmarknadskunskap (sker i samarbete mellan Handelskammaren och
    Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen) frågar exempelvis niondeklassare så ger endast en
    tredjedel uttryck för att tänka sig yrkesprogram – fler killar än tjejer-vilket är alldeles för lågt för att
    matcha arbetsmarknadens behov.

    Trots att yrkesprogrammen numera ger grundläggande behörighet till högskola, samt leder till både
    bättre och högre betalda jobb snabbare, så lever bilden kvar generellt i samhället av inlåsning och att
    man inte kan studera vidare.

    Här samlar jag några förslag på förbättringar med inspiration bland annat från satsningen på
    Arbetsmarknadskunskap i högstadiet. Observera att förslagen förutsätter ett tätt samarbete med
    Grundskoleförvaltningen för att åstadkomma förändring.

    1. Höj kvaliteten på yrkesprogrammen, till exempel Tullängsskolans industriprogram,
    Teknikcollege, Byggkollo (finns i Hallsberg) branschspecifika samråd där företagssamverkan
    finns inbyggt med lokala arbetsgivare. Viktigt att visa stark koppling till attraktiva
    arbetsgivare, karriärvägar, lärlingsutbildning och även lärlingsanställning för att faktiskt också
    kunna tjäna pengar under tiden man utbildar sig.

    2. SYV-Studie- och yrkesvägledare – behöver kvalitetssäkras för att vara uppdaterade med
    dagens och framtidens arbetsmarknad. Det verkar finnas en eftersläpning i synen på
    yrkeslivet genom att en del SW-are inte varit utanför skolans värld på länge.

    3. Höj kunskapen hos vårdnadshavare. SYV skulle behöva rikta sig även till dessa för att ge
    aktuell kunskap om utbildningssystemet och arbetsmarknaden samt motverka fördomar. Vad
    tjänar man? Vilka karriärvägar finns? Erbjuda vårdnadshavare att också träffa arbetsgivare.
    Till detta behövs öronmärkta resurser och kreativa arbetsmetoder. Det räcker inte med
    föräldramöten.

    Susanne Lindholm Henningson,
    andre vice ordförande gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden.