Patienter ska kunna se, söka och välja vård i hela landet”

Sverige har dragits med långa vårdköer och en underdimensionerad primärvård i decennier. Ingen regering, inte en enda region och inga miljardsatsningar i statsbudgeten har hittills lyckats komma till rätta med vårdens grundläggande problem. Vi kan inte fortsätta att bara lindra sjukvårdens symptom utan måste bota grundorsaken till bristerna. Inför valet 2026 söker Kristdemokraterna väljarnas stöd för kraftfulla strukturreformer av vården och ytterst ett samlat nationellt ansvar för vården i Sverige.

Den friske har tusen önskningar, men den sjuke har bara en. De flesta människor vill helst inte behöva komma i kontakt med vården alls. Men vi vill vara trygga med att vården finns när vi behöver den.

I vårt land tvingas människor tillbringa nätter tillsammans med en åldrad mamma eller pappa i ändlös och oviss väntan på en akutmottagning. Många får sätta livet på paus i väntan på att få byta ut en höftled som gett upp. Månader med svår smärta kan sänka såväl livskvalitet som livslust. Det är inte konstigt att sjukvården i mätningar ofta rankas som väljarnas viktigaste fråga. Och folkets viktigaste fråga är också vår.

Sjukvården i Sverige håller hög kvalitet. Den hälsopolitiska och sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, alltså dödsfall som kan förhindras genom åtgärder inom folkhälsa och primärvård samt genom screening och behandling inom hälso- och sjukvården, är bland den lägsta i Europa enligt OECD. Sjukvårdens andel av bnp i Sverige ligger på runt 10 procent, vilket motsvarar en topplacering i världen. Det finns många skäl till att vara stolta över svensk vård.

Samtidigt dras sjukvården med några stora problem. Det handlar om långa väntetider till ett första möte med specialistvården, till operation eller behandling. Köer inom vården har blivit ett naturligt tillstånd i Sverige. Det kan vi inte acceptera. Jämför med andra välfärdssektorer – våra sexåringar står inte kö till skolan, de har rätt till skolgång. Patienters rätt till vård borde vara lika självklart.

Ett annat problem är svårigheten att få träffa en läkare i primärvården. Ännu svårare är det att få träffa samma läkare vid nästa vårdbesök. Sverige ligger i botten bland jämförbara länder gällande fast läkarkontakt, fastän vi vet att kontinuitet i primärvården ökar chanserna för tidig diagnos och överlevnad. Sverige ligger dock i topp när det gäller patienter som söker akut sjukvård för tillstånd som bör omhändertas i primärvården. Det blir både dyrt och dåligt.

Regionerna har kompetensbrist och svårigheter att rekrytera och behålla personal. Värt att notera är att Sverige ligger över EU-genomsnittet när det gäller antalet läkare och sjuksköterskor per 1 000 invånare. Andelen allmänläkare är dock betydligt lägre i Sverige än i EU – 14 procent jämfört med 20 procent i genomsnitt i EU.

Kompetensbristen handlar delvis om hur vården organiseras. Om förmågan att möta rätt patienter på rätt plats med rätt kompetens i rätt tid vore bättre skulle vårdens personella och finansiella resurser räcka betydligt bättre.