• Betyg i oordning och upprörande?

    En sak som jag hade stört mig på länge, ända sedan min KDU-tid, var att KdS principprogram kräver att det ska finnas betyg i ordning och uppförande i skolan. Därför skrev jag följande motion till KdS Riksting 1996.

    Motion till KdS riksting 1996

    Betyg i oordning och upprörande?

    ”Någon form av ordnings- och uppförandebetyg bör finnas”, heter det i vårt senaste principprogram från 1993. Hur denna anakronism har kunnat hänga med in i vår tid är för mig en gåta!

    Är detta över huvud taget möjligt att betygsätta? Leder det inte snarare till ytterligare utslagning, med försvårade möjligheter till en ny chans, av elever med en svår social bakgrund, som säkert redan avspeglas i betygen? Är inte betygsinstrumentet ett alltför subjektivt, godtyckligt och trubbigt verktyg för att uppnå målet ordning och uppförande i skolan? Innebär inte denna formulering en tillbakagång till fjäsk och inställsamhet i relationen lärare/elev, till att elever som ändå inte bryr sig tar över i skolan och till en likriktning av eleverna, där kreativitet och udda begåvningar hämmas? (Borde vi kanske istället införa betyg i oordning och upprörande för de senare, som ibland kan upplevas störiga i skolan men senare kan återfinnas som kulturskapare och entrepenörer?)

    ”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära”, står det i vår nuvarande läroplan, Lpo 94. I avsnittet om normer och värden heter det att ”Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”. Detta ska ske i en demokratisk anda och med respekt för varje elevs individuella egenart: ”Alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön”. Liknande målsättningar formuleras i Lpf 94.

    Är inte läroplanen i kombination med de obligatoriska återkommande utvecklingssamtalen, där lärare, elever och föräldrar på jämbördig basis samtalar om ”elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling”, ett mycket mer objektivt, demokratiskt och effektivt verktyg för att uppnå målet ordning och uppförande?

    Skolan, liksom hela vårt samhälle, förändras ständigt. Läroplanernas inriktning i förhållningssätt, attityder och pedagogik bygger på en människosyn som är kristen i ordets allra bästa mening. Låt oss visa förtroende för den kompetens som finns i dagens skola och stryka det obsoleta kravet om ordnings- och uppförandebetyg!

    Undertecknad föreslår rikstinget besluta

    att kravet på ordnings- och uppförandebetyg stryks i framtida princip- och handlingsprogram, samt
    att KdS och dess företrädare på olika nivåer i fortsättningen ska agera som om kravet inte längre finns med i principprogrammet.

    Värnamo, 1996.02.15

    Håkan Johansson