• Överlåtelsebara utsläppslicenser

    Under 1996 läste jag ett par kurser i Miljöekonomi och Människan och miljön. Då fick jag upp ögonen för möjligheterna med ekonomiska styrmedel inom miljöområdet, vilket ledde fram till denna motion om överlåtelsebara utsläppslicenser till Kristdemokraternas Riksting 2007. Rikstinget biföll motionen.

    Motion till Kristdemokraternas riksting 1997

    Överlåtelsebara utsläppslicenser

    För att vi ska nå fram till ett ekologiskt bärkraftigt samhälle med en långsiktigt hållbar utveckling behöver vi effektiva styrmedel för vårt miljöbeteende. De administrativa styrmedlen, främst regleringar, tillsynsarbete och samhällsplanering utifrån PBL, är grunden för en utveckling mot det ekologiskt hållbara samhället. Systemet kan emellertid bli komplext och svårhanterligt, samtidigt som det inte alltid ger en önskvärd kontroll över den totala utsläppsbilden. För att föra in ett moment av marknadsekonomiska incitament, har de administrativa styrmedlen börjat kompletteras med ekonomiska, främst avgifter och bidrag. Avgifternas storlek är dock vansklig att bedöma, samtidigt som även generella miljöavgifter ger dålig överblick över de totala utsläppen.

    En mer dynamisk form av ekonomiska styrmedel är så kallade överlåtelsebara utsläppslicenser. Konceptet bygger på att myndigheterna fastställer en övre gräns för en viss typ av utsläpp inom ett specificerat geografiskt område, en så kallad ”bubbla”. Inom denna fördelas ett antal utsläppslicenser. Detta ger marknadsmässiga incitament till minskat miljöslitage och utveckling av effektivare reningsteknik och produktionsprocesser. Svårigheterna att bedöma hur stora utsläpp som ”bubblan” tål och att närmare definiera utsläppsrätterna, uppvägs sannolikt av att kontrollen över utsläppsnivåerna ökar. Vidare erbjuder modellen intressanta effekter för företagen, som möjligheten till kostnadseffektiva investeringar för minskade utsläpp, vilka är värda att studera närmare. I rätt sammanhang kan modellen med överlåtelsebara utsläppslicenser erbjuda fördelar som kompletterar och förfinar styreffekterna från mer traditionella metoder.

    Mitt förslag är att rikstinget uppdrar åt partistyrelsen

    att närmare överväga även modellen med överlåtelsebara utsläppslicenser och dess konsekvenser i de fall där den kan vara lämplig, vid kommande miljöpolitiskt arbete.

    Värnamo 1997-02-20

    Håkan Johansson