• Broderskapstanken i lönebildningen

    Något som jag kan reta mig på är orättvisa och omotiverade löneskillnader. Därför skrev jag denna motion, där jag försöker problematisera lönesättning utifrån kristdemokratiska värden, till Kristdemokraternas Riksting i Göteborg år 1998.

    Motion till kristdemokraternas riksting i Göteborg 1998

    Broderskapstanken i lönebildningen

    Inkomstskillnaderna ökar åter i Sverige. I ena änden av inkomstskalan breder nyfattigdomen ut sig i arbetslöshetens spår. Samtidigt som den andra änden av löneligan skenar allt längre bort från vanligt folks vardag, med fantasibelopp som tycks hämtade från en annan planet.

    Inför sådana skriande orättvisor och svindlande klyftor mellan olika levnadsvillkor, framför allt missgynnas ”kvinnoyrken”, är det inte underligt att människor blir upprörda. Denna upprördhet underminerar gemenskapen i samhället och riskerar att leda till en revolutionär situation. Förutom ekonomiska och sociala, går det även att göra psykologiska och sociologiska, reflexioner kring fenomenet. Vad har man till exempel för självbild om man på fullt allvar tror att man är värd många gånger mer än en annan medarbetare i samma organisation? Och hur påverkar det arbetsmoralen, vikänslan, arbetsglädjen och känslan av att sträva mot ett gemensamt mål, med så absurda löneklyftor inom organisationen?

    Löneskalans mittfält är å andra sidan för trångt. Det skiljer så lite i livslön om man utvecklar sin kompetens, särskilt inom den offentliga sektorn, att det inte lönar sig att investera i studier för många människor. På sikt är detta ett hot mot Sveriges internationella konkurrenskraft.

    Företrädare för kristdemokraterna har reagerat mot stötande missförhållanden vid upprepade tillfällen. I olika program finns det många goda förslag till en kristdemokratisk lönebildningsmodell, som tar sats i två av personalismens uttryck: förvaltarskapstanken, med dess betoning av det personliga ansvaret och broderskapstanken, med dess betoning av en aktiv och etiskt rimlig fördelningspolitik, inte minst i ett internationellt perspektiv. Några exempel är flexibel lönesättning i förhållande till kompetens, kunnande, prestation och ansvar, arbetsvärdering, statens roll som föredöme och att ständigt föra en offentlig etisk dialog.

    Förslagen finns som sagt, men tyvärr är de utspridda mellan olika dokument. Eftersom löneklyftorna i samhället är en så het symbolfråga borde vi kunna erbjuda ett dokument som presenterar ett ideologiskt helhetsgrepp om en lönebildning som påverkas av både förvaltar- och broderskapstänkande. Inte minst med tanke på att det är valår i år.

    Med detta som bakrund föreslår jag rikstinget besluta

    att uppdra åt partistyrelsen att ställa samman ett dokument med visioner för en lönebildningsmodell, med broderskapstanken och förvaltarskapstanken som ledstjärnor, samt
    att anta ett uttalande om broderskapstankens roll i lönebildningsprocessen.

    Värnamo, 1998-03-10

    Håkan Johansson