Om Kristdemokraterna

Politik grundad på goda värderingar

Kristdemokraterna bildades inte för att slå vakt om en särskild samhällsgrupps intressen, utan för att främja idéer med grund i den kristna etiken. Det vill säga den livssyn som byggt upp det västerländska samhället under århundraden. Vårt partinamn förklarar att vi står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Alla som delar våra idéer är välkomna i partiet, oavsett religion, ålder, ursprung etc.

Här är våra viktigaste ledord

– Människovärde
– Personalism
– Ofullkomlighet
– Förvaltarskap
– Subsidiaritet
– Solidaritet

Människovärdet är en övergripande princip
Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Människovärdet måste gälla som övergripande princip på hela politikens fält. Människolivet är okränkbart och alla människor har ett lika värde.

Personalistisk människosyn – Vad betyder det?
För oss är inte den enskilde sig själv nog och oberoende av andra, men inte heller bara en anonym kugge i det stora samhällsmaskineriet. Varje människa är unik, men behöver gemenskap med andra för att utvecklas. Personalism är kristdemokraternas alternativ till individualism och kollektivism, och en människosyn som stämmer överens med verkligheten. Varje person är född in i ett sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Det kristdemokratiska samhällsarbetet tar därför sin utgångspunkt i människans helhet och betonar människans behov av gemenskap.

Den viktigaste gemenskapen är familjen. I denna lilla grupp får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och ta ansvar.

Människans ofullkomlighet
Vår människosyn utgår från att människan är förnuftig och kan välja mellan att göra bra och dåliga handlingar, och att människan är ansvarig för sina egna handlingar. Människan kan göra gott, men en snabb titt bara på 1900-talets historia visar att människan också kan göra mycket ont. Människan är ofullkomlig. Insikten om denna ofullkomlighet gör att vi exempelvis eftersträvar maktdelning för att inte enskilda människor eller grupper ska få alltför mycket makt och den ger oss ödmjukhet inför den egna politiska insatsen. Kristdemokraterna tror inte heller att det går att bygga det perfekta lyckoriket här på jorden. Ofullkomlighetstanken gör också att vi inser att alla kan göra fel, och att alla förtjänar en andra chans.

Förvaltarskap
Förvaltarskapstanken innebär att människan har ett ansvar att bruka och bevara, i stället för att slita, slänga och förbruka. Allt vi gör påverkar både samtid och efterkommande. Det gäller samhällets alla områden, men kanske framför allt synen på samhällsekonomin och miljön. Kristdemokraterna vänder sig emot avigsidor i konsumtionssamhället, som till exempel en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi som hittills har lett till en oansvarig hushållning med förgiftning av luft, vatten och mark som följd.

Subsidiaritet
Denna princip är ett långt ord för något som är ganska enkelt.
Det innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå.
Det familjen kan bestämma på egen hand, ska inte kommunerna lägga sig i.
Det kommunerna klarar på egen hand får inte bli en fråga för riksdag och regering.
På samma sätt ska inte EU styra det som vi i Sverige på mest ändamålsenliga och bästa sätt kan sköta själva. Oftast innebär subsidiariteten decentralisering, men ibland kan den medföra att beslut flyttas till en högre nivå. De stora miljöproblemen bekämpas exempelvis bäst på europeisk- och internationell nivå.

Solidaritet
Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Vi vill värna alla människors liv, frihet och värdighet, oavsett geografiskt avstånd. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen.