KD svarar Företagarna i Nacka

Företagarna i Nacka har ställt frågor till partierna inför valet 2026. Här är våra svar.

1. Vad ska bli märkbart bättre för företagaren?
Om ert parti får genomslag efter valet, vilken konkret förbättring ska en företagare märka i kontakten med kommunen senast 2028?

Senast 2028 vill KD att Nackaföretagaren möter en kommun som säger ja snabbare än i dag. Vi vill att alla företagsärenden får ett tydligt besked om handläggningstid redan vid ansökan. Samma princip som ligger bakom KD:s nationella servicegaranti som vi driver på riksnivå, där överskriden tid ska ge sänkt avgift och där ett uteblivet besked bör resultera i att det beviljas automatiskt. Vi vill också att kommunen inför en samlad kontaktpunkt, en väg in, så att företagaren slipper springa mellan olika kommunala enheter för bygglov, tillstånd och tillsyn. Vi anser att vi kontinuerligt behöver utmana systemen och ta lärdom av både andra kommuner och marknaden.

2. Handläggningstider och ansvar
Vilka handläggningstider tycker ni är rimliga för företagsärenden, och är ni beredda att införa dem?

Det är viktigt att kommunen sätter konkreta måltider för de vanligaste företagsärendena så att företagaren vet vad de kan förvänta sig. Nacka kommun använder idag digitaliseringen på ett inkorporerat sätt, bland annat genom att mer än var fjärde bygglovsbeslut i Nacka fattas automatiserat, vilket har kortat handläggningen från veckor till minuter. Vi ser gärna att man bygger vidare på digitalisering och AI inom fler områden.

3. Tillsyn som hjälper eller stjälper
Ska kommunens tillsyn i första hand vara kontrollerande eller rådgivande? Vilka tillsynsavgifter eller arbetssätt vill ni förändra för att minska kostnaden och osäkerheten för småföretag?

Kommunens tillsyn ska i första hand vara rådgivande, kontroll finns till för att skydda invånare och seriösa företagare. Tillsynen bygger på riskbedömning och dialog i stället för detaljstyrning.

4. Upphandling: vill ni ha lokala småföretag som leverantörer på riktigt?
Hur stor del av kommunens upphandlingar bör vara möjliga för små lokala företag att lämna anbud på, och vilka krav är ni beredda att förenkla eller dela upp?

Vi vill inte sätta en procentsiffra, men vi är beredda att aktivt dela upp större upphandlingar i mindre delar där det är möjligt, så att små lokala företag får möjlighet att lägga anbud. Vi vill se över de ska-krav som i praktiken utestänger mindre företag. Kommunen behöver samtidigt vara säker på att leverans och ekonomisk stabilitet upprätthålls av sina leverantörer. Bästa pris är inte alltid lägsta pris, det måste vi väga in.

5. Kommunen som konkurrent
Finns det kommunala verksamheter i dag där kommunen konkurrerar med privata företag på ett sätt ni tycker är problematiskt? Vad vill ni i så fall göra åt det?

För Kristdemokraterna handlar det om subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det som marknaden och civilsamhället kan göra ska kommunen i största mån inte göra själv. Kommunen har idag flera kommunala verksamheter, som exempelvis bibliotek, skolor och hemtjänst, för att ha en sund konkurrens på marknaden. Vid sådana fall är det synnerligen viktigt att villkoren är likvärdiga.

6. Brott mot företag
Vilken konkret insats vill ni prioritera för att minska brott mot företag, till exempel stölder, skadegörelse, hot, bedrägerier eller välfärdsbrottslighet?

Många företagare i dag anmäler inte brott eftersom de inte tror det gör någon skillnad. Här uppmuntrar vi att man verkligen anmäler alla brott. Vi vill att kommunen samordnar kunskap om bedrägerimönster mellan förvaltningar, och vi ser polisen som en viktig del av det förebyggande arbetet på gator och torg. Vi är positiva till kameraövervakning och kan tänka oss väktare där det behövs, men grunden till ökad trygghet och färre brott är närvaro och trygga mötesplatser, innan brott begåtts.

7. Lokaler, mark och framkomlighet
Vad är viktigast för er: fler bostäder, mer kommunal service eller plats för företag och arbetsplatser när kommunen planerar nya områden? Hur ska ni väga dessa intressen när de krockar?

Företag och bostäder behöver inte stå i motsatsställning, men Nacka har ont om mark och då måste vi oftast vara tydliga med prioriteringen. Vi vill värna verksamhetsmark från omvandling till bostäder när det finns brist på plats för företag. Samtidigt anser vi det är viktigt att vi fullföljer tunnelbaneavtalet, men inte bygger mer än så.

8. Kompetens och lokala jobb
Vad ska kommunen göra annorlunda för att fler unga, nyanlända och arbetssökande ska få kontakt med lokala arbetsgivare?

Antalet unga som driver UF-företag i Nacka har ökat med 153 procent. Vi vill bygga vidare på det genom att erbjuda UF på alla gymnasieskolor. Vi vill fortsatt ha samarbete med Företagarna och delta på aktiviteter på området. Vi säger ja till de nya SAO-jobben som kan bli en viktig brygga för nyanlända och unga in på arbetsmarknaden. Vidare ger YBC bra möjligheter för elever som vill driva projekt och företag. Vi behöver också satsa mer på yrkesutbildning i Nacka och vi ser gärna att man samordnar detta med närliggande kommuner.

9. Företagande på lika villkor
Vilken konkret åtgärd vill ni genomföra för att fler kvinnor ska starta, driva och växa företag i kommunen?

Nationellt äger män cirka 70 procent av Sveriges företag, kvinnor 30 procent. Det handlar sällan om avsaknad av idéer, utan om att den ekonomiska risken upplevs som för hög och tryggheten som företagare sämre än tryggheten som anställd, vilket blir särskilt viktigt vid familjebildning.

En del av förklaringen kan vara var kvinnors företagande finns. Kvinnor driver oftare företag inom vård, omsorg, skola och personlig service, branscher där regelverken tenderar att vara särskilt omfattande. Det är en utmaning att den som startar ett vårdföretag eller en förskola möts av tyngre administration än den som startar i en mindre reglerad bransch, samtidigt som kvaliteten inom dessa branscher är viktig att upprätthålla. Vi vill att kommunen aktivt granskar sin egen tillsyn och sina egna krav inom just dessa branscher, så att vi inte i onödan sätter käppar i hjulet för den typen av företagande där kvinnor tenderar att befinna sig.

Utöver det vill vi göra tre saker konkret. Vi vill att kommunens företagsrådgivning riktar en del av sina resurser mot kvinnors företagande, och att vi tillsammans med Almi och Tillväxtverket förbättrar tillgången till mikrolån och startstöd i tidigt skede, där risken annars är som störst. Vi vill att satsningarna på unga och nyanlända, se fråga 8, särskilt lyfter fram kvinnliga förebilder inom entreprenörskap, så att fler unga tjejer ser företagande som ett realistiskt val redan i gymnasiet. Och vi driver på riksnivå en kvotfri föräldraförsäkring, där det är föräldrarna, inte staten, som avgör hur föräldradagarna fördelas. För en kvinna som just startat sitt företag eller är i startgroparna för att starta kan den flexibiliteten vara avgörande. Vi tror också att kommunen kan bli bättre på att möta kvinnors intresse för företagande tidigt, till exempel på öppna förskolan. Många mammor funderar på vad som väntar efter föräldraledigheten. Genom informationsträffar på öppna förskolan tror vi att företagande kan stimuleras.

10. Prioritering
Om ni bara får genomföra en reform för företagsklimatet under nästa mandatperiod, vilken väljer ni?

Mer yta som ställs till förfogande för företagsetablering.

11. Företag i en växande stad
Nacka växer snabbt och konkurrensen om mark, lokaler och framkomlighet ökar. Hur ska ni säkerställa att småföretag inte trängs undan när kommunen förtätas och nya områden utvecklas?

Vi säger ofta nej till omvandling av verksamhetsmark till bostäder. Vi tror att verksamheter och bostäder kan samexistera i bostadsnära lägen, till exempel genom mindre kontor, hantverk och service i entréplan, vilket också stärker tryggheten i de nya områdena. Företagare inom vård och sjukvård kan ha svårt att hitta lokaler där det går att bedriva vård, eftersom sådan verksamhet har särskilt höga krav på till exempel säkerhet. Att sådana lokaler planeras in redan i byggnadsprocessen i vissa nya områden skulle kunna underlätta den typen av företagande.

12. Cirkulär ekonomi som affärsmöjlighet
Nacka har ambitionen att bli ledande inom cirkulär ekonomi. Hur vill ni använda kommunens upphandlingar, lokaler, avfallsflöden och näringslivsarbete för att skapa fler cirkulära affärsmöjligheter för företag i Nacka?

Kristdemokraterna drev fram Fritidsbanken i Nacka, som ger dyr idrottsutrustning längre liv och gör fritidsaktiviteter mer tillgängliga för fler. Vi vill bygga vidare på det tänket i näringslivet, genom att pröva krav på cirkulär materialanvändning i upphandling. Vi prövar gärna, genom samarbeten, olika pilotprojekt för cirkulär materialanvändning. Vi vill också se över kommunens egna avfallsflöden, så att till exempel bygg- och rivningsavfall i högre grad kan erbjudas lokala företag inom byggåterbruk. Slutligen vill vi att kommunen upplåter mark och lokaler för just den typen av verksamhet, återbruksbutiker och reparationsverkstäder.

Rangordning: handläggning och service, upphandling, trygghet, lokaler och mark, kompetensförsörjning

Vår prioritering: 1. Lokaler och mark, 2. Handläggning och service, 3. Upphandling, 4. Trygghet, 5. Kompetensförsörjning.

Nacka har ont om mark och svårt att hitta plats för verksamheter, men tillgången till kompetenta medarbetare är bättre. Vi rangordnar kompetensförsörjning sist, men vill vara tydliga med att detta inte betyder att frågan är oviktig, tvärtom är den mycket viktig. Nacka är en kommun med högt bostadstryck och begränsad yta, vilket kan bidra till att verksamheter får stå tillbaka för bostäder i planeringen. Här är det viktigt att en balans upprätthålls.