Landsbygdsskolorna ska stärkas

Programnämnd barn och utbildning fattar i dag beslut om delrapport 2 i landsbygdsutredningen. Den innehåller bland annat förslag på hur skoldagen och skolskjutsarna kan anpassas bättre till varandra, hur landsbygdsskolan resursmässigt ska kunna möta upp elever med neurologiska funktionsnedsättningar samt åtgärder för att underlätta tillsättning av korttidsvikarier på landsbygdsskolor.

Landsbygdsutredningen kan identifiera att det i landsbygdsskolorna finns ett ökande behov av anpassningar och stöd, men ett begränsat beredskapsutrymme för att möta upp dessa behov.

– Vi kommer nu kartlägga elevers behov av anpassningar och stöd vid samtliga grundskolor. Det är en fråga som behöver prioriteras i alla skolor. Det behöver kartläggas på central nivå vilka behov av anpassningar och stöd som behövs i alla grundskolor. På så vis kommer vi i framtiden kunna planera för att prioritera resurser utifrån för att alla elever ska få större möjlighet att nå kunskapsmålen, säger Anders Östman (KD), vice ordförande i Programnämnd Barn och utbildning.

Landsbygdsutredningen som presenterades under 2015 kunde konstatera att tendensen rakt igenom är att landsbygdsskolors utfall, lärares behörighet och personaltäthet är i paritet med eller bättre än i grundskolor i övriga Örebro. När vi ser till aspekten Likvärdig chans till utbildning så har elever i landsbygdsskolor en minst lika stor chans och något bättre än elever i övriga skolor i Örebro kommun. Till exempel är lärartätheten högre i landsbygdsskolor.

– Det kan vara svårt för landsbygdsskolor att få korttidsvikarier när den vanliga läraren är sjuk eller frånvarande.  De arbetssökande väljer att ta vikariat på skolorna som ligger mer centralt. Vi vill nu underlätta för landsbygdsskolorna att få korttidsvikarier genom att öka ersättningen till de som vikarierar på våra landsbygdsskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd med ansvar för barn och utbildning.

En annan utmaning för landsbygdsskolorna har varit att det inte gått att ändra tiderna för barnens skolskjutsar vid behov. Många elever på landsbygdsskolor är beroende av skolskjuts, och i en ny upphandling kommer flexibiliteten i ramtiderna att ses över.

– När vi varit ute och besökt verksamheter har det lyfts att vid vissa teater- och dansföreställningar eller idrottsdagar i tätorten Örebro tänker man inte in att alla kommunens skolor ska hinna in. Genom dessa två utredningar som gjorts har vi synliggjort dilemman som vi nu rättar till allt eftersom, och hela förvaltningen får en ännu större förståelse för en likvärdig utbildning oavsett var man bor, säger Per-Åke Sörman (C), presidieledamot

Landsbygdsutredningen kommer nu att ligga till grund för fortsatt budgetarbete inför 2017.