Ge barnen fyra veckors sammanhängande ledighet

Jag vill att Örebro ska ha Sveriges bästa förskolor! Efter ett halvår som ordförande i Örebro kommuns nyinrättade förskolenämnd vill jag fortsätta arbetet för barnens trivsel, där personalen känner sig uppskattade och föräldrar känner trygghet.

Jag vill utöka det uppdraget att omfatta att barnen även får välbehövlig ledighet tillsammans med sin familj. Fyra veckors sammanhängande ledighet från förskolan kan tyckas paradoxalt att driva i dagens ekonomiskt styrda samhälle, men barnperspektivet är minst lika viktigt som yrkeslivet. En balansgång som inte är lätt alla gånger.

I Örebro finns cirka 150 förskolor, cirka 2 600 personal och cirka 8 000 barn. Vi har även vårdnadsbidrag som valfrihetsreform som möjliggör för föräldrar att vara hemma upp till tre år med sitt/sina barn. Pedagogisk omsorg, som motsvarar de före detta ”dagmammorna” är ett annat alternativ i kommunen. Möjligheterna till barnomsorg i Örebro är många – det är jag stolt över!

Dagens förskola är resultatet av många års utveckling och reformer. De tidigaste formerna av barnomsorg la grunden för det som i dag inte längre bara är en omsorgsform utan även starten för det livslånga lärandet. I dag är förskolan till för alla barn, oavsett bakgrund. Så har det inte alltid varit.

Mycket har hänt sedan de första barnträdgårdarna för de mest välbärgade familjerna startade i början av 1900-talet. 1943 tillsattes den nationella ”Barnstugeutredningen” som tog fram det första pedagogiska programmet för förskolan. 1998 flyttades ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet – en viktig markering för att betona att förskolans lärandemiljö snarare än omsorgsform. Samma år kom även förskolans första läroplan.

Förskolans läroplan säger att ”förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”. Förskolan har ett dubbelt uppdrag i att både göra det möjligt för vårdnadshavare att arbeta eller studera – samt att bedriva pedagogisk verksamhet som synliggör varje barns behov och främjar välbefinnande, lärande, lek och utveckling.

Förskolan är den mest uppskattade kommunala verksamheten i Sverige. Enligt svenskt kvalitetsindex 2014 är 77 procent nöjda med förskolan. I Örebro kommun är 97 procent av tillfrågade föräldrar trygga med förskolan. En procentuell nöjdhet innebär inte framtida utmaningar.

I Örebro pekar befolkningstillväxtkurvan kraftigt uppåt under många år framåt och innebär att cirka 90 nya förskoleavdelningar måste tillskapas de kommande tre åren. Vi måste också åtgärda förskolor i behov av renovering. Utöver dessa ”fysiska” utmaningar finns ständigt pågående uppdrag att arbeta med såsom trygghet, giftfria miljöer, mindre barngrupper, delaktighet, demokrati, värdegrund med mera. Dessa utmaningar har ett gemensamt motiv att skapa en stabil grund och god start för barnen.

Barnen har allt längre vistelsetider på förskolan. Vårt samhälles ekonomiska struktur kräver att föräldrar heltidsarbetar. Många barn, en ökande grupp, har inte en enda ledig dag från förskolan. Att se över fyra veckors sammanhängande ledighet (som de flesta av oss tar för givet) känns rättvist ur ett barnperspektiv. Naturligtvis med hänsyn till föräldrars arbets- och utbildningssituation.

Förskolenämnden är ingen renodlad ”barnverksamhet”. Förskolan bidrar till att människor kan arbeta, att arbetsplatser har sin personal på plats och därigenom att Örebro kan fortsätta växa, expandera och må bra. Det är här som lärandet börjar, som mycket av socialiseringen sker och här som de flesta av våra barn formas för livet.

Förskolenämnden har förmodligen ett av de viktigaste kommunala uppdragen vad gäller utveckling, trygghet, delaktighet och integration. Att ”barnsäkra” förskoleverksamheterna och vara röst åt dem som ännu inte kan göra sin röst hörd – för barnens allra, allra bästa – det jobbar jag för.

Marie Magnusson (KD)
Ordförande förskolenämnden
Örebro kommun

Debattartikeln publicerades i NA 31 juli 2015