Blocköverskridande politik är bra för Sverige!

2015 har sannolikt varit det mest utmanade politiska året på mycket länge. Ett parlamentariskt svårt läge efter valet, decemberöverenskommelsen som föll och inte minst den svåra flyktingsituationen. Att kunna hantera en sådan utmanande samhällssituation i en bräcklig parlamentarisk situation är mycket svårt.

En central fråga för kristdemokraterna är hur vi som parti ska agera både maktpolitiskt som sakpolitiskt. Det handlar både om ideologi och politisk strategi. Det finns goda erfarenheter från kommunpolitiken, där kristdemokraterna i många kommuner ställts inför liknande utmaningar. I Örebro kommun gjorde vi det 2011 efter ett omval som skapade en parlamentarisk kris och vi bildade majoritet med S och C som sedan dess fungerat utmärkt.

Liknande har skett i många kommuner efter valet 2014. Kristdemokratiska företrädare från kommuner som samarbetar över blocken med (S) och andra partier har bildat ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Lokala samarbeten över blocken är goda exempel i Örebro, Västerås, Norrköping, Upplands Bro m.fl kommuner.

Gott samarbete går att förena med tydligt kristdemokrati. Alla våra prioriterade frågor i Örebro har funnits med i samarbetet, t ex valfrihetsreformerna, satsning på civilsamhället, mänskliga rättigheter och barns rättigheter – vi har mycket stort inflytande genom sju ordförandeskap och nio v. ordförandeskap.

Medverkan i olika koalitioner – allianssamarbete eller blocköverskridande är inte ett mål i sig. Det handlar om i vilket samarbete kristdemokraterna får mest genomslag med sin egen politik.  Kristdemokraterna är rent ideologiskt inget alliansparti eller annat koalitionsparti. Efter valet 2006 var det självklart att ingå i allianssamarbete – men det betyder inte att det är ett mål i sig att även i fortsättningen välja den samarbetsmodellen, varken på riksplanet eller i kommunerna.

Vid varje enskilt tillfälle ska vi pröva var kristdemokraterna får mest politiskt genomslag. Det handlar om ideologi, politik, samhällspolitisk kontext, lokala situationer och även personrelationer.

Kristdemokraterna som parti finns inte till för sin egen skull eller för alliansens skull – utan för att ta ansvar för samhällsutveckling och förändra samhället åt rätt håll.  Blockpolitiken riskerar att cementera och skapa stora hinder för att möta aktuella samhällsutmaningar, som t ex dagens flyktingsituation.

Blockpolitiken på riksnivån riskerar att hindra ett gott politiskt arbete för att ta ansvar för en mycket svår samhällssituation. Visst finns överenskommelser i flera sakfrågor, men det räcker inte. SDs framgångar beror bl.a. på blockpolitiken där legitimiteten för partierna är svagare än någonsin.

Sverige behöver ett mera öppet samtal mellan partier och blocken. Trots en sexpartiöverenskommelse i flyktingpolitiken fortsätter nästan dagligen utspelen från allianspartierna för att pressa regeringen om ”vem som har den bästa migrationspolitiken”. Det riskera att bli en kamp för att vinna politiska poäng – i den fråga som kunde lösas i gott samarbete.

Normalt borde ordningen vara att när man har en politisk blocköverskridande överenskommelse så gör inget parti offentliga utspel, utan man samtalar, förhandlar, diskuterat internt för att värna det man är överens om.

Kristdemokraterna bör överväga att bidra till ett starkare blocköverskridande samarbete i flyktingfrågan, men även i andra frågor. Opinionsmässigt har inte det sista årets blockpolitik gett några framgångar, tvärtom. Det är hög tid att kristdemokraterna omvärderar nuvarande politiska strategi.  Lyssna till och ta lärdom av de erfarenheter som finns från de kommuner som idag har ett framgångsrikt samarbete över blocken. Det kan inte vara svårare på riksplanet och borde vara den nya vägen under 2016.

Men det kräver politiskt mod, vi är ett kristdemokratiskt parti med en ideologi som klara olika former av samarbeten. Allt har sin tid – men det krävs ett trovärdigt politiskt ledarskap som klarar de stora samhällsutmaningar vi just nu befinner oss i.

Lennart Bondeson (KD)
Kommunalråd och gruppledare
Örebro kommun

Debattartikeln ovan har publicerats i Poletik 23 december 2015