Historien på väg att upprepa sig och ingen säger stopp

Ofta har vi hört att vi ska lära oss av historien. Att vi ska ta lärdom för att undvika att göra samma ödesdigra misstag som redan begåtts.I dag står vi mitt i händelser som är skrämmande lika de fasor som utspelade sig under andra världskriget.

Hur tänker vi? Hur resonerar vi kring samtidens hatbrott, åtskillnad och sortering av människor? Hur tänker vi i en tid när våra mest utsatta medmänniskor flyr för sina liv för att komma hit? Hur tänker vi när asylboenden brinner, när människor i desperation knackar på vår dörr, samtidigt som vi diskuterar gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd?

Allt för mycket politisk prestige i ett evinnerligt, tröttsamt och föga mänskligt resonemang om kronor och ören. Hur mycket är en människa värd, är frågan. Jag undrar hur länge vi orkar och står ut med att prata ekonomi när människor satsar allt de har för att komma bort från det som hotar att förgöra dem? När ett liv i en båt på ett öppet hav ses som den enda framtiden.

Alltför länge har jag hört, och djupt oroats av, resonemang kring Sverigedemokraternas politik. Hört argument om varför vi inte ska ta avstånd från deras avskyvärda politik med åtskillnad av människor som grund. Jag oroas av tunna argument som enbart hänvisar till vårt demokratiska system och därmed legitimerar Sverigedemokraternas åsikter, närvaro och påverkan; ”de har ju i alla fall 20 procent av Sveriges befolknings röster”, eller ”de är ju demokratiskt invalda i fullmäktige, riksdag och nämnd”.

Skrämmande retorik! Vem säger stopp, det räcker nu, ni har överträtt alla gränser för medmänsklighet och har inte längre företrädesrätt i Sveriges styrande samlingar; riksdag, regioner, kommuner? Jag säger stopp och halt!

Jag oroas över att behöva uppleva en tid när dessa röster även säger ”de har ju hälften av Sveriges befolknings röster” – eller ännu värre; ”nu har de egen majoritet så vi låter dem styra och visa vägen”.

När är det dags att dra åt sig öronen, ställa sig på bromsen och inse att deras agenda kommer innebära att Sverige och världen faller samman och återigen inordnar sig i ett ”vi och ett dem” i stället för att sträva efter ett behövligt och nödvändigt oss. Jag säger stopp och halt!

De politiska partierna bör ta avstånd från SD och inse att deras frammarsch endast innebär att vi tvingas in i och in/underordnas oss i grupper som vi inte själva valt. Vi ställs mot varandra och tvingas in i sammanhang där vi inte vill ingå, och där vi inte känner oss hemma.

I förskolan kommer vi alltid att ta emot alla barn. Vi ser barnen, deras familjer, syskon, föräldrar som den rikedom de är. Vi ska rusta dem för den framtid som är vår gemensamma. Ge dem värderingar som bygger på uppskattning, nyfikenhet, gemenskap och allas lika värde. Vi kommer inte att bygga murar – om de uppstår ska vi vara en motverkande kraft som raserar dessa.

Om vi inte lyckas med det kommer nästa generation att behöva laga många trasiga vuxna. Mitt och vårt gemensamma uppdrag är att bygga starka barn. Ett uppdrag som kräver mycket. Bland annat att ställa SD utanför. Deras röst ska inte visa vägen framåt. Det ska alla vi andra göra. Det är dags att säga stopp, vända skutan och en gång för alla välja en väg som inkluderar. Dags att välkomna utan villkor.

Historien håller på att upprepa sig medan vi stilla tiger och ser på. Historien upprepar sig och vissa har inte lärt något av den, de kopierar den i stället.

Marie Magnusson (KD) – ordförande i förskolenämnden i Örebro

Texten ovan publicerades i Nerikes Allehanda 20151029 http://na.se/asikt/debatt/1.3225101-historien-pa-vag-att-upprepa-sig-och-ingen-sager-stopp