Partier använder begreppet för att vinna SD-sympatisörer

Under årets Almedalsvecka användes uttrycket ”svenska värderingar” vilket lett till mycket diskussion.Om samtal om värdegrunden fördjupas i det offentliga samtalet, i familjer och civilsamhälle, i näringsliv och i dagens skola kan det leda till en positiv samhällsutveckling.

Men om det endast handlar om populistiska och retoriska utspel riskerar det att leda till ökade motsättningar mellan människor, rädsla för det nya och en stärkt nationalism.

Anna Kinberg Batra (M) använde just uttrycket ”svenska värderingar” i sitt Almedalstal och även Stefan Löfven (S) i en debattartikel i juni. Givetvis upprepade Jimmy Åkesson (SD) detsamma för att förstärka den nationalistiska politiken och alla partiledare talade om behovet av värderingar i sina tal.

Frågan är då om det finns så kallade ”svenska värderingar”? Svaret är – nej inte på ett så enkelt sätt som det sägs. Begreppet används troligen bara för att rent taktiskt vinna SD-sympatisörer till de egna partierna och riskerar på sikt att bli ett medel för en farlig nationalistisk utveckling av Sverige.

Marie Demker, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet varnar för att det bara blir en ytlig populistisk retorik, vilket är ”att leka med elden”. Värderingar är individuella och föränderliga, politik är en konflikt kring vilka värden som ska prioriteras, demokrati bygger på värdepluralism genom fri åsiktsbildning, statens uppgift är att upprätthålla lagen, till detta har staten ett våldsmonopol och ett rättssystem till sitt förfogande (Demker).

Det föreligger en stor risk med att hänvisa till och försvara ”svenska värderingar”, som ska uppfattas att handla om ett nationellt arv, auktoritet och traditioner – som står i konflikt med värderingar som finns hos människor från andra länder.

Kristdemokraternas ingång i riksdagen 1991 skedde genom något nytt – att hävda att det finns allmänt giltiga och universella värden som sätter det unika människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum av politiken. Men de värden har inga nationsgränser utan har sina idémässiga rötter 2000 år tillbaka i judendomen och kristendomens människosyn.

Det är också tydligt i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Att då påstå att det finns ”svenska värderingar”, som något fixt och bestämt – är att spela nationalistiska åsikter i händerna och rent av farligt.

SD föreslog att man ska sprida det ”det svenska kulturarvet” genom folkdans i bostadsområden i stället för ”afrikansk dans”. Nu finns knappast folkdanser som skapats bara i Sverige. Till exempel polska, hambo, schottis har europeiska rötter, det ”svenska” har skapats av de som bott i Sverige genom direkta möten med andra kulturer, främst genom invandrare. Svensk folkdans är så ihopblandad med andra kulturers dans så det är svårt att säga vad som är så kallat svenskt.

Den värderingskris som hotar ett öppet demokratiskt samhälle med stängda gränser är allvarlig. För att klara det ansträngda läget – behövs en gemensam värdegrund som alla delar. Det behövs mera samtal – mindre hårda diskussioner, mera möten – mindre isolering, mera tal om att förebygga – mindre tal om hårdare straff.

I Örebro har vi bland annat det Interreligiösa Rådet sedan 2007, som nog aldrig haft så avgörande betydelse som nu.

Vi behöver lämna pratet om ”svenska värderingar” till förmån för hur en gemensam värdegrund ska se ut. Med universella värden som grund och som omfattar alla – kan vi få ett sammanhållet etiskt kitt som nu så väl behövs i Sverige, Europa och hela världen.

Lennart Bondeson
Kommunalråd (KD)
Örebro

Texten ovan publicerades i Nerikes Allehanda sommaren 2016