ANTISEMITISMEN I MALMÖ MÅSTE UPPHÖRA

Politiker som vägrar att prata om antisemitismens orsaker är en del av problemet.

”De hatar Israel, därför hatar de judar”.
Det vittnesmålet kommer från en judisk skolelev och är alldeles förfärligt. Samtidigt utgör det en viktig inblick i den vardag som judar upplever i Malmö.
Detta har pågått under lång tid. Tidigare socialdemokratiska kommunalrådet Ilmar Reepalu (S) menade att den judiska församlingen och judiska individer själva bar ett ansvar för den antisemitism de utsattes för.
Därför är det inte helt överraskande att denna utveckling skett i Socialdemokraternas Malmö. Men att det är där vi har hamnat, är inget annat än skam.
Arbetet för att förbättra situationen för Sveriges judar måste ske på flera fronter. Vi måste börja med själva jordmånen för detta hat. Det tankegods som har möjliggjort förtrycket av Malmös judar måste bekämpas kraftigt.
Vi vill därför stoppa utländsk finansiering av moskéer. Qatar, Saudiarabien och Turkiet ska inte kunna pumpa in pengar för att fundamentalistiska tolkningar av islam ska fortsätta vara teologisk norm för många muslimer.
Statliga bidrag som forslas ut till islamistiska organisationer måste upphöra. Vi har krävt att regeringen inför ett demokratikrav för bidrag till civilsamhället för att hindra att offentliga medel hamnar i händerna på extremistiska organisationer.
Politiker som pratar om antisemitism men vägrar beröra dess orsaker gör judar en otjänst. Allmänna kärleksbudskap kan låta fint, men klingar falskt.
Det måste poängteras att den extrema ökningen av antisemitism vi ser i Sverige till del kan kopplas till den migrationspolitik som bedrivits de senaste decennierna. Det behöver sägas för att problemet överhuvudtaget ska kunna bekämpas, skriver Ebba Busch, Sofia Damm, Michael Anefur och Tuve Skånberg i Aftonbladet.