Följande yttrande antogs vid ett möte med styrelsen för Kristdemokraterna Värnamo den 2001-01-08.

---

Synpunkter på förslag till Miljöprogram för Värnamo kommun

Vi Kristdemokrater vill verka för ett friare och tryggare samhälle, i enlighet med de principer som växer fram i mötet mellan våra ideologiska grundidéer, personalismen och subsidiaritetsprincipen:

• människovärdestanken – människolivet är okränkbart, alla människor har lika värde och varje människa har ett unikt värde.
• förvaltarskapstanken – förvaltarskapet uttrycker den enskilda människans ansvar för de egna personliga resurserna, yttre materiella värden, såsom miljö- och naturresurser, samt andliga och kulturella värden.
• samhällsgemenskapstanken – det goda samhället får vi när vi alla tillsammans arbetar för det goda samhället.
• broderskapstanken – barmhärtighet mot och solidaritet med medmänniskan är viktiga uttryck för denna grundinställning.
• ofullkomlighetstanken – människan är ”ickekomplett”, men hon har möjlighet att utveckla sina personliga resurser och sin personlighet.
• behovet av små gemenskaper – det är en allmänmänsklig erfarenhet att det är i de små och nära gemenskaperna som människan utvecklas och mognar.

Generella synpunkter

Förslaget till miljöprogram är faktaspäckat och har en pedagogisk struktur – att gå från de övergripande nationella målen till den egna livsstilen gör det personliga ansvaret tydligt och konkret. Den grafiska designen är tilltalande, vilket bidrar till att göra det innehållsrika materialet tillgängligt.

De inledande kapitlen, Inledning och Utgångspunkter, lägger en viktig teoretisk grund för resten av programmet. Den systemförståelse som förmedlas här är en fundamental insikt som måste tillägnas av så många som möjligt, inte minst därför att de modeller som presenteras i Agenda 21, Det Naturliga Stegets systemvillkor, Miljöbalken, de nationella miljökvalitetsmålen och erfarenheterna från ekokommunsamarbetet kan frigöra nya idéer och lösningar att växa fram i ett kreativt ”kaos”.

I delkapitlet Strategi för måluppfyllelse behövs det ytterligare en punkt där betydelsen av konkreta handlingsprogram för kommunens förvaltningar och verksamheter samt företag, andra organisationer och enskilda betonas. Ett användbart redskap för detta är införandet av system för miljökvalitetsstyrning, exempelvis ISO 14000. För att gå från ord till handling måste innehållet i miljöprogrammet tillåtas forma alla verksamheter inom kommunens gränser och det bästa verktyget för att uppnå detta är att kommunmedlemmarna utformar egna handlingsplaner efter sina egna förutsättningar. På det viset kan miljöprogrammet bli hela kommunens angelägenhet och inte bara ytterligare ett internt kommunalt dokument.

Utifrån det personalistiska synsätt vi kristdemokrater vill tillämpa anser vi att delkapitlet om Personlig insikt är ytterst angeläget. Häri finns stora möjligheter att uppmuntra, utmana och stödja kreativitet och goda idéer från enskilda såväl som företag och andra organisationer. Framför allt bör det civila (ideella) samhällets nyckelroll som både komplement och motpol till stat och marknad uppmärksammas och synliggöras. Vi har några förslag på hur miljöprogrammet skulle kunna förändras för att befästa kommunmedlemmarnas personliga insikt:

• Betona vikten av verksamhetsanpassade och personliga miljöhandlingsprogram, gärna med en modellskrivning för hur ett sådant skulle kunna se ut för ett normalhushåll.
• Betona värdet av att upprätthålla en kontinuerlig mätkultur:
  • Ge förslag på nyckeltal som är anpassade efter de nära gemenskapernas behov och situation.
  • Utforma ett förslag till en enkel personlig miljöbudget och miljökassabok som sträcker sig över flera år. Det skulle kunna vara ett pedagogiskt hjälpmedel för enskilda personer att bli medvetna om effekterna av sin livsstil och därmed få personliga argument för att förändra den. Vidare ger mätdata utmed en tidsserie incitament att ”tävla” med sig själv för att förbättra livsstil och ekonomi. Exempel på mätposter i denna budget/kassabok skulle kunna vara Antal säckar avfall till deponi, Energiförbrukning fördelad på uppvärmning och hushållsel, Vattenförbrukning, Antal körda mil med mera.

På kommunal nivå vill vi även framhålla den ovärderliga kunskapsbas som under årens lopp har växt fram i Miljöplan – Värnamo. Det är av yttersta vikt att dessa mätningar fortsätter, så att det inte uppstår luckor i mätserierna. Denna plan är även ett utmärkt styrinstrument för det sektorsövergripande konkreta miljöarbete som någon måste ha ansvaret för initiering och uppföljning av.

Kristdemokraterna Värnamo vill även föreslå Värnamo kommun att parallellt med framtagandet av energistrategi och grönstrukturprogram även ta fram ett handlingsprogram för att sluta kretsloppet stad/land inom fem år. I detta handlingsprogram ska bland annat ingå strategier för urinseparering- och återföring till jordbruket, återföring av aska till skogsbruket, åtgärder för att ytterligare höja slamkvaliteten så att slammet kan användas till gödning istället för att deponeras, kompostering och försäljning av jordförbättring, rötning och användning av biogas, uthålligt omhändertagande av dagvatten och aktiva åtgärder för att skapa lokala marknader för ovanstående produkter.

Speciella synpunkter

Nedan följer de synpunkter vi har på implementeringen av varje enskilt miljökvalitetsmål. Punkter där inget annat är angivet ska betraktas som tillhörande förslag till förändringar.

1. Frisk luft

• I Energistrategin måste det ingå krav på fjärr- eller närvärme i alla nyplanerade områden där det är praktiskt genomförbart.
• I stället för antal nyplanterade träd borde nyckeltalet vara nettoskillnad av antalet träd sedan föregående år.

2. Grundvatten av god kvalitet

• Skyddsområdesbestämmelserna för grundvattentäkter måste snarast kompletteras med bestämmelser avseende bergvärme.
• Bidragen för åtgärder mot surt grundvatten och radon ska kunna användas där behoven är störst, oavsett vad de är öronmärkta för.

3. Levande sjöar och vattendrag

• Vi Kristdemokrater vill verka för en kraftfull satsning på dagvattenhanteringen inom de närmaste åren. I denna ingår dels krav på lokalt omhändertagande av dagvatten i alla nyplanerade områden och att dagvattenhanteringen integreras i arbetet med grönstrukturprogram (välplanerade öppna diken, kanaler och vattentrappor ökar syresättningen av dagvattnet, och därmed nedbrytningen av förorenande ämnen, samtidigt som de tillför stadsbilden nya naturvärden). Dels ingår en ny våtmark för rening av dagvatten, som med fördel förläggs till osuddenområdet. Denna våtmark måste planeras med höga hänsynskrav till områdets karaktär och de intressenter som gör anspråk på det. Rätt genomförd kan våtmarken bli en tillgång för fågellivet, friluftslivet och kulturlivet – ett gränsland där staden möter landet, land möter sjö, natur möter kultur och där man kan göra den pedagogiskt värdefulla erfarenheten att befinna sig mitt i kretsloppet.
• Ett nytt avloppsreningsverk ska byggas utanför staden för att möjliggöra avloppsrening med bästa möjliga moderna metoder och exploatering av det attraktiva område där avloppsreningsverket ligger för närvarande.

4. Myllrande våtmarker

• Areal torde vara ett bättre nyckeltal än antal i detta kapitel.
• Ytterligare ett nyckeltal skulle kunna vara antal arter.

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård

• Nyckeltalet antal reningsverk med våtmarksanläggning borde bytas ut mot andel reningsverk med.

6. Ingen övergödning

• Ett handlingsprogram för att sluta kretsloppet stad/land inom fem år tas fram.
• Ett nytt nyckeltal skulle kunna vara mängd sålda marknäringsprodukter, såsom aska från fjärrvärmeverken, slam från avloppsreningsverk, jordförbättring från kommunala komposter och kvävetillskott i form av urin från urinseparerande toaletter.

7. Bara naturlig försurning

• Nyckeltalet antal vattentäkter som fått försurningsbidrag kan bytas ut mot skillnad i antal.
• Ett annat intressant nyckeltal är andel villor som värms upp med fjärr/närvärme, eller direkt eller lagrad solenergi.

8. Levande skogar

• Ett handlingsprogram för att sluta kretsloppet stad/land inom fem år tas fram.
• Nyckeltalet antal skyddade skogsområden bör bytas ut mot areal skyddade skogsområden.

9. Ett rikt odlingslandskap

• Nyckeltalet antal KRAV-odlare bör bytas ut mot andel KRAV-odlare.

10. Storslagen fjällmiljö

11. God bebyggd miljö

Detta mål är det mest omfattande av regeringens 15 miljökvalitetsmål. Ett sätt att göra målet tydligare och även undvika dubbelskrivning av fakta och åtgärder under flera miljömål, som bör tas under övervägande, är att bryta ned det i två nya delmål: 11a Levande kulturmiljö och 11b Lagerresurser i kretslopp, enligt ett mönster från Marks kommun.

• I faktadelen bör det även finnas med en skrivning om strålningsfria miljöer. Dessa, liksom de tysta miljöerna, är inte minst viktiga att kartlägga och skydda i tätorterna.
• Ett handlingsprogram för att sluta kretsloppet stad/land inom fem år tas fram.
• I punkten om grönstrukturerna är det angeläget att betona vikten av att skapa sammanhängande grönstråk, där spridningskorridorer för växter och djur, cykelstråk, dagvattenhantering med mera kan integreras naturligt.
• Punkt 5 bör ändras till Inventera och bevara de tysta och strålningsfria miljöerna i kommunen, inte minst stadsmiljöerna.
• Punkten om miljöanpassat boende bör kompletteras med ett krav på att planering och byggande av en så kallad ekoby snarast kommer igång.
• Kommunen ska ställa stränga miljökrav på all upphandling av avfallstransporter, exempelvis de som nu är aktuella till Ljungby.

12. Giftfri miljö

13. Säker strålmiljö

• Försiktighetsprincipen ska råda vid etablering av nya strålkällor.
• Kommunen ska ha möjlighet att anvisa eller tillhandahålla strålningsfria områden till människor som har drabbats av ”elallergi” eller liknande.

14. Skyddande ozonskikt

15. Begränsad klimatpåverkan

• Minskningen av fossilbränsleanvändning (utsläpp av koldioxid från fossila bränslen från 1990 års nivå) bör specificeras och då till närmare de 15% innan år 2010, som SNF och de så kallade Utmanarkommunerna anger som rimligt, än till klimatkommitténs 2% under samma tid.
• För att åskådliggöra det tredje systemvillkoret pedagogiskt bör ersättning av exploaterade gröna ytor med motsvarande plantering av nya växter ingå som rekommendation i alla nya planbeskrivningar, alternativt vara en förutsättning för beviljande av bygglov.

16. Miljömedvetenhet

Faktadelen ger många goda exempel, vilket är en förutsättning för att miljöarbetet ska fortskrida i önskvärt tempo och dessutom centralt i Kristdemokraternas bild av hur man formar det goda samhället.

• Miljöprogrammet bör implementeras med hjälp av egna handlingsprogram på alla nivåer i samhället, såväl i kommunala förvaltningar och enheter som i företag och andra organisationer liksom på hushållsnivå. Kommunens roll ska vara ledande, i enlighet med det positiva föredömets makt, och subsidiär, det vill säga bistå med nödvändigt stöd för att kommunmedlemmarna ska kunna etablera ett ansvarigt förhållningssätt till den gemensamma miljön.

17. Livsstil och miljö/folkhälsa

Detta mål ger dels insikt om att vi är en del av en större helhet, dels tydliggör det individens roll och ansvar. Därför borde det även behandla vårt turistbeteende, vilket även får effekter på bland annat miljömål 5 och 10, och därmed lyfta fram det solidaritets- och rättviseperspektiv som uttrycks i det fjärde systemvillkoret och Kristdemokraternas broderskapstanke, men som så lätt glöms bort.

• Kommunen bör aktivt uppmuntra och skapa förutsättningar för samåkning, exempelvis genom att organisera bilpooler, etablera pendlarparkeringar vid utfarterna, bedriva ”koppleriverksamhet” för pendlare, med mera.
• Bygg ut kollektivtrafiken.
• I stället för antal nyplanterade träd borde nyckeltalet vara nettoskillnad av antalet träd sedan föregående år.

Övrigt

All refererad litteratur bör finnas med i källförteckningen, till exempel Agenda 21, Miljöbalken, använd litteratur från Det Naturliga Steget och Miljöpolicy för Värnamo kommun.