Skolavslutningar i kyrkan är en självklarhet

Varje år till sommaren blir diskussionen kring skolavslutningar i kyrkan åter aktuell. Anledningen till denna ständiga återaktualisering är en skrivelse i skollagen, och närmare bestämt hur Skolverket tolkar denna. 

Tolkningen som ställer till med problem är ”Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse.”

Det finns två saker i denna långa mening som leder till att skolor runt om i landet bestämmer sig för att inte hålla sina avslutningar i kyrkan. Den första är att Skolverket genom att skriva ’kan ske i kyrkan’ indikerar att det inte hör till normen att skolavslutningar sker i kyrkor men att det kan ske. Man öppnar där upp för möjligheten att ha avslutningen i kyrkan men meningen fortsätter sedan med att det inte ska förekomma några religiösa inslag under skolavslutningen. Att vara i en kyrka utan att komma i kontakt med religiösa inslag är ungefär lika enkelt som att försöka simma utan att bli blöt. Det leder till att skolor undviker kyrkorna för att inte oavsiktligt bryta mot skollagen. Det är orimligt att inte kunna ha en traditionsenlig skolavslutning i kyrkan för att religiösa inslag som präster och psalmer är inkluderade.

I och med att en majoritet i riksdagen under maj månad klargjort att konfessionella inslag ska få förekomma i samband med skolavslutningar hoppas jag att frågan en gång för alla är klargjord. Att få fira skolavslutning i kyrkan ska vara lika självklart som att skolornas ämnesundervisning är icke-konfessionell. Skolavslutningar ska naturligtvis kunna firas i kyrkan.

Samuel Klippfalk, Kommunalråd i Solna (KD)