• Slopad biståndsbedömning inom äldreomsorgen

    Den enskildes inflytande över när och hur vård ska utföras behöver förstärkas ytterligare. Därför vill vi ändra socialtjänstlagen så att kommunerna kan erbjuda äldreomsorg och annan socialtjänst utan traditionell biståndsbedömning, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

    Kristdemokraterna har med hjälp av alliansen sett till att genom­föra stora valfrihetsreformer som inneburit mer inflytande och makt åt den enskilde att bestämma vem som ska utföra den vård och omsorg som vi gemensamt finansierar. Oppositionen kämpar fortfarande för att riva upp dessa valfrihetsreformer genom att fokusera på debatten om vinster i välfärden.

    Valfriheten är dock här för att stanna och det har blivit dags att ta nästa steg i välfärdsdebatten. Det räcker inte att man som enskild får bestämma vem som ska utföra vården. Vi behöver också en debatt om hur vi också kan öka människors inflytande över när och hur vården ska utföras.

    Äldre i behov av hjälp från kommunen måste i dag ansöka om insatser och få sina behov prövade i en så kallad biståndsbedömning. Så slås det fast i socialtjänstlagen, som har höga och välmenande ambitioner när det gäller att individanpassa insatserna. För den som upplever ett starkt behov av stödinsatser och omvårdnad kan dock en sådan process uppfattas som tålamodsprövande, förmynderimässig och starkt styrd uppifrån.

    Vi förstår att det vid fråga om ekonomiskt bistånd krävs en noggrann biståndsbedömning för att undvika fusk och för att garantera säkerhet i bidragssystemen. Vi ifrågasätter däremot om det alltid finns skäl till en sådan bedömning av personer som vänder sig till kommunen med vädjan om att få ta del av den kommunala äldreomsorgen.

    Det är delaktigheten för den enskilde som behöver förstärkas ytterligare. Kristdemokraternas arbetsgrupp för äldrepolitik föreslår därför att socialtjänstlagstiftningen ses över och förtydligas. Syftet är att ge kommunerna möjlighet att erbjuda äldreomsorg och andra socialtjänstinsatser utan traditionell biståndsbedömning.

    Kommunerna ska få möjlighet att godkänna utförare och i avtalen med dessa precisera vilka insatser som kan erbjudas. Den äldre får själv, när han/hon tycker sig behöva hemtjänst, vända sig till en utförare och tillsammans med denne bestämma hur och när de önskade insatserna ska ges – helt utan inblandning av kommunala biståndsbedömare.

    Syftet är att öka självbestämmandet och delaktigheten för den enskilde. En förutsättning för systemet är att kommunens skyldighet att pröva en ansökan enligt 4 kap. 1 § socialtjänst­lagen kvarstår. Den enskilde ska följaktligen alltid ha rätt att få en önskan om insats prövad som en ansökan om bistånd.

    Det finns invändningar mot att införa minskad biståndsbedömning, där risken för överutnyttjande av offentligt finansierade insatser nämnts. Vår bedömning är att någon sådan risk inte föreligger. För hur många vill ha hjälp med duschning, påklädning och frukostbestyr om inte behov finns?

    Erfarenheter från kommuner som tillämpat liknande system indikerar inte heller några ökande kostnader, tvärtom finns det skäl att tro att mer resurser kan läggas på kvalitetsuppföljning i stället för den resurskrävande och byråkratityngda biståndsbedömningen. Slutligen innebär förslaget en möjlighet och inget krav på kommunerna eftersom kommunen väljer själv om den vill tillämpa modellen.

    Vid en genomgång av lagstiftningen kan det konstateras att kommunernas möjligheter är begränsade när det gäller att erbjuda och tillhandahålla insatser utan föregående biståndsbedömning. Kristdemokraternas arbetsgrupp bedömer därför att det kan finnas behov av att ändra gällande lagstiftning för att möjliggöra för kommunerna att erbjuda socialtjänst utan biståndsbedömning samtidigt som rättssäkerhetsaspekter, kvalitetskrav, dokumentationsmöjligheter och behovet av uppföljning säkerställs.

    Alliansregeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att öka den enskildes självbestämmande och delaktighet. Lagen om valfrihetssystem är ett exempel. Ett annat är den nationella värdegrunden för äldreomsorgen i socialtjänstlagen, som innebär att socialtjänstens verksamhet ska inriktas på att den äldre personen får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrunden tydliggör olika aspekter som självbestämmande, individanpassning och delaktighet.

    2011 ändrades även socialtjänstlagen, så att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten.

    Ett alltför starkt fokus på val av utförare i den politiska debatten har skymt ett viktigt faktum: För alla människors välbefinnande är det av­görande att känna kontroll över och begriplighet kring sin livssituation. Det fanns utan tvekan goda föresatser när socialtjänstlagen tillkom för snart trettio år sedan. Men lagstiftningen bär spår av en förmyndartradition i äldre tiders social- och fattigvård. Här finns fortfarande ett viktigt område med en stor och orealiserad potential för kvalitetsutveckling inom välfärden.

    Kristdemokraternas arbetsgrupp bedömer att det finns behov av att ändra gällande lagstiftning så att kommuner ges möjlighet att erbjuda socialtjänst utan biståndsbedömning för att på så sätt öka människors egenmakt och självbestämmande med förhoppning om att det kan innebära att fler människor i Sverige kan känna trygghet inför sitt åldrande.

    Maria Larsson (KD), 1:e vice partiordförande
    Andreas Sturesson (KD), kommunalråd Jönköping
    Birgitta Södertun (KD), regionråd Skåne
    Malin Appelgren (KD), kommunalråd Solna
    Magnus Oscarsson (KD), kommunalråd Ödeshög