Arnold Carlzon, Kristdemokraterna Värnamo.

Kunskapslyftet är bra för Sverige, men det är på grundskolans kvalitet fokus måste ligga när vi talar om nationellt kunskapslyft. De varningssignaler som kommer från skolan måste tas på allvar. Många av de stolta mål som satts upp i läroplanen uppfylls inte idag. Varje år lämnar minst 20 000 elever grundskolan utan att nå upp till tillräcklig nivå i läsförståelse för att klara undervisningen i gymnasiet.

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Även i ekonomiskt kärva tider måste skolan ses i det perspektivet. Överfulla klasser och fysiskt nedslitna miljöer kan aldrig accepteras. Det är oroväckande att
kommunerna, bland annat på grund av de ekonomiska tumskruvar regeringen har dragit åt, inte överallt kan upprätthålla den kvalitet på utbildningen som är nödvändig.

En trygg skola

Larmrapporterna från skolan gäller inte bara kunskapsbrister. Våld, mobbning, främlingsfientlighet, skolk och vandalism är också en del av skolans vardag på många håll. Om vi inte kommer tillrätta med dessa brister klarar vi inte heller skolans
huvuduppgifter.

Arbetet för att motverka denna utveckling måste ta sin utgångspunkt i avsnittet om skolans värdegrund i läroplanen. Den människosyn som har sitt ursprung i kristen etik och västerländsk humanism måste förankras hos både barn och vuxna i det vardagliga arbetet i skolan. Det handlar om att i ord, handlingar och attityder bry sig om och respektera sina medmänniskor. Vi kristdemokrater vill se särskilda utbildningssatsningar för skolpersonal med fördjupade diskussioner och ett medvetet sökande efter att konkretisera värdegrunden i skolans vardag.

Skolans resurser

Den frihet, men också det stora ansvar, som kommunerna har för skolan måste användas till att ge skolorna förutsättningar att prova nya arbetssätt och arbetsformer utifrån läroplanens intentioner. Det är därför av största vikt att skolan får de resurser
den behöver för att kunna genomföra denna utveckling. Skolan är en framtidsinvestering, både för samhället och för medborgarna, och får därför aldrig ses som enbart en utgift.

Att dra in på stödet för de elever som har det svårt i skolan kan bli mycket dyrare för samhället i längden och en katastrof för den enskilde eleven. Inte minst i ekonomiskt kärva tider måste skolan sättas in i ett längre perspektiv och diskussioner om nedskärningar i skolan måste vara långsiktiga och föras ur ett brett samhällsperspektiv, inte enbart ur ett skolkostnadsperspektiv.

Lärarnas roll och status

Om vi ska få den kvalitetsförbättring och kompetenshöjning som är nödvändig i skolan, måste lärarna inspireras att gå i spetsen för förnyelse och pedagogisk utveckling. Det är de som i kraft av sin pedagogiska professionalitet och erfarenhet bäst kan driva utvecklingen framåt. Läraryrket måste återupprättas och uppvärderas. För det krävs att lärarnas synpunkter efterfrågas och att de får lön för mödan. Det behövs till exempel stimulans i form av tjänster med speciellt pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar. För att attrahera och behålla kompetenta och engagerade lärare krävs också att lärarlönerna höjs. Vid en jämförelse med andra OECD-länder hamnar de svenska lärarlönerna i strykklass.

Arnold Carlzon