Budgeten löser inga problem

I samband med sin presentation av Kristdemokraternas budgetalternativ i Värnamo stadshus passade Maria Larsson, kristdemokraternas nyvalda riksdagsledamot från länet, även på att kommentera regeringens förslag till budget 1999.

Regeringen Perssons budgetproposition, som stöds av vänstern och miljöpartiet, saknar både trovärdighet och konkretion i den fråga som är helt avgörande för att trygga den svenska välfärden, nämligen hur bästa möjliga förutsättningar skapas för ökad sysselsättning och tillväxt, för hur företag och näringsliv ska kunna växa och utvecklas.

Stabila, positiva och långsiktiga villkor är en nödvändighet om vi ska få framtidsttro och livskraft i hela Sverige och om vård, skola och omsorg ska få stabila resurser även i nästa lågkonjunktur. Detta har ännu inte på långt när uppfyllts med budgetförslaget från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Det är ganska uppseendeväckande att budgetförslaget inte innehåller mer av konkreta förslag som kunde öka tillväxten i den svenska ekonomin och därmed antalet jobb. Det räcker inte att sanera statsfinanserna. Det krävs en konsekvent och långsiktigt stabil reformpolitik med en förnyelse från grunden, parad med en ökad medvetenhet. Hederlighet och tillit som bygger på förtroende måste ersätta krångel, byråkrati och misstänksamhet som idag möter landets småföretagare. Det personliga ansvarstagandet måste också få öka. Folk måste få behålla mer av sina inkomster så att bidragsberoendet kan minska, så att familjerna och hela det civila samhället kan fungera bättre.

Regeringens strategi har uppenbarligen gått ut på att bara statsfinanserna är i balans och konjunkturen fortsätter att vara god, leder detta automatiskt till ökad sysselsättning, utan att de långsiktiga strukturella problemen skulle behöva tas upp och skapa split och söndring i arbetarrörelsen.

Regeringen och dess stödpartier är fortsatt kollektivistiska i många viktiga frågor, till exempel när det gäller synen på familjen och familjepolitiken. Omsorgen och värmen för de små barnen ska enbart levereras på institution, därmed punkt. Det är i varje fall otänkbart att subventionerna skulle fördelas så att också föräldrarna fick mer tid att ge närvärme åt de egna barnen under de första känsliga åren. Detta är för oss kristdemokrater en fullständigt oacceptabel politik som vi snarast vill ändra på.

Regeringen höjer också hellre ett bidrag än sänker en skatt, ökar, hellre än minskar, den politiska styrningen över medborgarnas vardag. Vi kristdemokrater litar mer på medborgarna. Vi vill i stället reformera välfärdssystemen så att både tryggheten och det personliga ansvarstagandet kan öka i framtiden.

Socialdemokraterna ska nu kämpa till sista blodsdroppen för att införa det i valrörelsen utlovade taket på dagistaxan om högst 700 kronor i månaden. Men varför vägrar socialdemokraterna ta matchen för våra handikappade och åldringar som idag skinnas in på bara benen av de mest orättfärdiga taxor för så kallade särskilda boenden? Nu är det hög tid att se till att gamla och långvarigt sjuka får den vård och den omsorg som utlovades i varenda anförande under hela valrörelsen.

Maria Larsson