Följande yttrande antogs vid ett möte med den kristdemokratiska politikergruppen 2000-11-06.

Synpunkter på förslag till kommunomfattande översiktsplan för Värnamo kommun

Vi Kristdemokrater vill verka för ett friare och tryggare samhälle, i enlighet med de principer som utkristalliseras i gränssnittet mellan våra ideologiska grundidéer, personalismen och subsidiaritetsprincipen, bland andra förvaltarskapstanken, samhällsgemenskapstanken och ofullkomlighetstanken.

I utredningen Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3) beskrivs välfärd som Förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m. m. med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Om denna syn på välfärd och ovanstående principer får genomsyra implementeringen av föreliggande kommunomfattande översiktsplan för Värnamo kommun har vi här ett utmärkt planeringsinstrument som kan bidra till att göra en bra kommun ännu bättre och attraktivare att leva i. Detta behövs om vi ska hitta vår roll i det postindustriella samhället lika bra som i industrisamhället.

Rent allmänt vill vi dock framhålla att förslaget är tunt på visioner, det tycks oklart vad man vill åstadkomma med översiktsplanen. Nedan redovisar vi våra kommentarer och synpunkter, av såväl generell som speciell natur.

Generella synpunkter

Förslaget till kommunomfattande översiktsplan för Värnamo kommun ger en utmärkt kunskapsöversikt över läget i vår kommun och en fyllig inventering av våra gemensamma resurser. Här finns, även om visionerna är otydliga, också frön till strategier för en positiv utveckling av Värnamo som vi kristdemokrater gärna vill ställa oss bakom, såsom:

• Ambitionen att öka friheten för den enskilde, exempelvis de tydliga skrivningarna om att underlätta ökat byggande på landsbygden, framför allt i strandnära områden. Dock finns det en risk för konflikt med allemansrätten, riksintressen, Miljöbalkens bestämmelser om strandskydd och reglerna om landskapsbildsskydd i Plan- och Bygglagen. Även denna konflikt är väl beskriven i planförslaget. Vidare är greppet att anvisa särskilda områden som speciellt lämpliga för kompletterande bebyggelse positivt.
• Insikten att näringsliv och handel är av vital betydelse för att vår kommun ska klara steget in i det postindustriella samhället med dess betoning av kunskap, kompetens, kommunikation och kultur.
  • Här är framför allt ambitionen att underlätta företagsetableringar- och tillväxt positiv. Viktiga uppgifter för kommunen är att hålla god beredskap gällande detaljplaner och ny industrimark, gärna i attraktiva skyltlägen.
  • Av lika central betydelse är cityhandeln, och i viss mån torghandeln, i Värnamo stad. Denna utgör en ekonomisk motor vars effekter, exempelvis i form av ökad turism, kommer hela kommunen till del. Därför bör arbetet med att hålla ett attraktivt och levande centrum i Värnamo stad prioriteras. Detta står inte i motsättning till närbutiker och lokal dagligvaruhandel.
  • Värnamo bör ha ambitionen att vara ett naturligt regionalt centrum för kunskapsintensiv industri, kommunikationer, kultur och handel.
• Den höga miljöprofilen är positiv. Ett viktigt uttryck för denna profil är att regeringens 15 miljökvalitetsmål, i kombination med kommunens egna, har införlivats som övergripande mål för miljöpolitiken.
• Det är angeläget att arbetet med ett grönstrukturprogram kommer igång snarast, för att ha möjlighet att skapa sammanhängande grönstråk, där spridningskorridorer för växter och djur, cykelstråk, dagvattenhantering med mera kan integreras naturligt.
• Vidare är det angeläget att få till stånd en lösning av dagvattenhanteringen, där en bra början vore krav på lokalt omhändertagande av dagvatten i varje nytt planområde.
• Det är viktigt att fortsätta utbyggnaden av fjärrvärmenätet och att inte avhända sig möjligheterna till utbyggnad i samband med nya planområden.
• Kretsloppet stad/land behöver slutas på ett bättre sätt än idag, exempelvis genom ett aktivt arbete för ett lokalt system för urinseparerande toaletter.
• Likaså vore en närmare analys av miljökonsekvenserna i varje kapitel önskvärd.

Värnamo kommun har nyligen antagit ett program för att implementera FN:s barnkonvention i verksamheten. En kommunomfattande översiktsplan berör i allra högsta grad livsvillkoren för dagens barn om 10-20 år. Därför vill vi även efterlysa ett tydligare barnperspektiv i översiktsplanen.

Möjligen kan anföras att planen innehåller för lite av det brottsförebyggande perspektivet. Förhoppningsvis kan det tillgodoses vid fortsatt fördjupning och planering.

Förslaget innehåller många allmänt värderande omdömen av företrädesvis positiv natur. Detta gör att det ibland nästan kan uppfattas som en säljbroschyr för Värnamo. Nu är vi ju i och för sig en bra kommun, men översiktsplanen skulle tjäna på att vara mindre värderande och i stället redovisa de fakta som ligger till grund för värderingen.

Speciella synpunkter

Under avsnittet om Planarbete och metoder på s. 5 står det att en komprimerad version av planen ska tas fram för att kunna publiceras på webben. I samband med det bör man koppla webbversionen till de informationslager som samordnas i kommunens arbete med geografiska informationssystem, GIS. Detta skulle stärka medborgarnas möjligheter att själva skaffa information och därmed den politiska delaktigheten.

På s. 10, fjärde stycket, står det GGVV-regionen ska vara.för såväl män som kvinnor. En bättre formulering vore att ersätta det fetstilta ovan med ”för alla dess invånare”.

Vi ser allvarligt på konsekvenserna av minskade födelsetal och befolkningsnetto, s. 12. Denna utveckling är det största hotet mot vår kommun idag. Därför anser vi att det är ytterst angeläget att arbetet med att ge barnfamiljerna bättre service genom att

• öka andelen alternativa driftsformer i kommunala verksamheter,
• underlätta boende på landet och
• på fler sätt höja kommunens attraktivitet för att öka inflyttningen, i enlighet med vad som skissats under Speciella synpunkter ovan,

får högsta prioritet.

Tabell 3 på s. 13 bör bytas ut mot ett diagram. Generellt sett är diagram oftast bättre än tabeller på att beskriva variationer över tiden och komplexa samband.

På s. 14 bör även födelsetalen jämföras med riket som helhet.

I nulägesbeskrivningen av Bebyggelsestruktur på s. 17, tredje stycket, bör kommunens frivilliga åtagande att hålla en aktuell bostadsförsörjningsplan framhållas som ett fortsatt lämpligt planeringsinstrument för bostadsbyggandet. I samma stycke bör formuleringen t ex äldre utvidgas till ”människor med särskilda behov”.

På samma sida (s. 17) finns även ett kapitel om Framtid, där alternativa bostadsområden nämns. I det sammanhanget ser vi det som angeläget att framför allt prioritera så kallat ekologiskt boende i kommande planering. Värnamo har goda förutsättningar att vara en föregångskommun på det området.

Under rubriken Livsstil och miljö/folkhälsa på s. 25 nämns det Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Detta bör även finnas med bland underlagsmaterialet på samma sida.

Kristdemokraterna har genom tilläggsdirektiv till arbetet med översiktsplanen påtalat behovet av att inventera och säkra så kallade tysta zoner. På s. 60 nämns dessa. Dock skulle vi önska en fylligare beskrivning av hur arbetet med fredande av tysta zoner ska hanteras i översiktsplanesammanhang. Det är vidare önskvärt att även tysta miljöer inom tätorterna kartläggs, för att kunna minimera tillkommande infraljudkällor och liknande. Vi frågar oss även om tysta zoner enbart är ett friluftsliv- och rekreationsintresse. Närhet till tysta områden kommer troligen att bli en attraktionsfaktor inom en snar framtid, vilket kan medföra positiva effekter på såväl inflyttning som näringsliv och handel.

Ett tänkbart miljöproblem som har uppmärksammats alltmer på senare år är elektromagnetiska fält. I väntan på ett bättre kunskapsunderlag bör försiktighetsprincipen råda. Vidare är det angeläget med en kartläggning av områden som är relativt fria från elektromagnetiska fält, inte minst för de människors skull som upplever besvär som kan hänföras till sådana.

På några ställen finns det skrivningar om en positiv syn på att pröva bebyggelsekompletteringar m m i sjönära lägen (t. ex. s. 106). Dessa borde nyanseras med en anmärkning om de allmänna intressen som exploateringen kan komma i konflikt med, för att inte invagga läsare i en falsk förhoppning om att det numera skulle vara fritt fram att bygga överallt. Kommunens allmänna hållning till ökat landsbygdsbyggande måste emellertid vara positiv och stödjande.

En genomgång av Tätorter och mindre orter/byar startar på s. 107. Denna genomgång borde kunna inrymma mycket mer av visioner och tänkbara utvecklingsmöjligheter för framtiden. Bedömningar om vad som är realistiskt att genomföra tenderar att färgas av de omständigheter som är aktuella nu och bör göras senare, i detaljplaner och fördjupningar av översiktsplanen.