Inledning:

Hässleholms kommun är fantastisk. Det finns det mesta, för de flesta. Kommunen är till yta den största i Skåne och demografin är fördelad jämnt mellan centralorten Hässleholm, mindre byar och tätorter. Flera av dessa orter har en rik historia där olika utmaningar och förutsättningar har utvecklat platserna till en fröjdfull plats att leva på. Sedan 90-talet har flera av dessa orter sett en nedgång där Skåningen allt mer dragit sig från de mindre orterna till centralorten, trots att den regionala utvecklingen har gynnat många av dessa genom bland annat utbyggnad av järnvägsnätet och etableringen av Pågatågsstationer. Men landsbygden en viktig funktion i Hässleholms kommun. Tidigare har flera av dessa tillhört egna kommuner som på ett närmre sett kunnat tillgodose och balansera satsningar.

Hässleholms kommun har under flera styren fattat beslut med ambitionen att stärka hela kommunen. Dessvärre har besluten inte gett full effekt men framförallt finns det mer att göra. Satsningar på fiber och kollektivtrafik är inte det enda som gör landsbygden värd att bo på. Det måste klargöras att ”landsbygd” är lika blandat som ”stad” – därför finns det inte en lösning för alla landsbygdsbor. Det finns platser där täckning och kollektivtrafik inte fungerar alls, trots att det är nära en centralort medans andra delar längre bort har fullt utvecklad infrastruktur där dessa delar funkar felfritt.

Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för alla som lever inom våra gränser. I det här landsbygdspolitiska programmet presenterar Kristdemokraterna sin vilja med Hässleholms landsbygd, det vill säga främst de orter och platser som inte innefattar tätorten Hässleholm. Vi beskriver ett antal områden och presenterar konkreta förslag som vi kommer att arbeta för att genomföra under nuvarande mandatperiod och nästa.

Omvandla och starta upp en landsbygdsnämnd eller landsbygdsutskott

Hässleholms kommun är stor både till yta och hur många kommuninvånare som bor på landsbygden. Trots detta finns där ingen dedikerad verksamhet som inriktar sig särskilt på landsbygden. För Kristdemokraterna är det tydligt att det behövs en ny verksamhetsorganisation som riktar sig mot landsbygdsutveckling.

I dagsläget finns det uppdrag och mindre verksamhet som spritts ut mellan olika nämnder och förvaltningar, kultur- och fritidsnämnden samt Tekniska Nämnden är två sådana exempel. Delar av deras verksamhet, inte minst när det kommer till kontakt och service bör organisatoriskt förflyttas till ett separat utskott under kommunstyrelsen eller till en befintlig nämnd som får ett justerat uppdrag.

Det är viktigt att hela kommunens möjligheter och utmaningar uppdagas och hanteras politiskt, för att vara en attraktiv kommun måste alla delar tillåtas att leva.

Exempel på verksamhet som andra kommuner tilldelat likartad politisk styrd verksamhet:

• Utdelning, samordning och uppföljning av medel till föreningar och hembygdsföreningar på landsbygden
• Stöd vid etablering för kommersiell och offentlig verksamhet
• Vara ansvarig kontaktorganisation för företag och föreningar på landsbygden i samverkan med Tillväxtavdelningen.
• Samråda med kultur- och fritidsnämnden i ärenden kopplat till kultur och fritid på landsbygden
• Samråda med Tekniska nämnden i ärenden kopplat till enskilda vägar
• Utvecklingsdialog och deltagande i trygghetsvandringar
• Remissinstans och bevakning av projekt från Region Skånes kollektivtrafiknämnd, Regionala utvecklingsnämnden och Kulturnämnden med syfte att främja infrastruktursatsningar och projektutveckling inom Hässleholms kommun.

För att öka politisk fokus på landsbygden föreslår Kristdemokraterna därför att:

• Tillsätta en politisk organisation inom kommunen med ansvar och fokus på landsbygdsfrågorna i form av ett utskott eller utökning av befintlig nämnds verksamhetsområde.

En årlig miljon för att utveckla mindre projekt på landsbygden

När en kommunalbudget ska förhandlas fram är det alltid en fråga om givande och tagande. Enskilda projekt kan få förtur beroende på vilken konstellation som sitter och håller i ordförandeklubban. Ofta leder detta till att utvecklingen på landsbygden läggs på framtiden och verksamheter som är i behov av investering och utveckling förnimmas. För att motverka att landsbygdens intressen ställs gentemot centralortens kan en årlig miljon till mindre investeringar underlätta att hitta mindre projekt som kan stärka omgivningen.

Olika orter har olika förutsättningar och därför är föreningar utmärkta bollplank för att fånga upp intressanta idéer och projekt som kan stärka omgivningen. Att årligen ha en gemensam pott där föreningar eller andra intressenter kan göra avkall på för enskilda projekt vars syfte är att stärka deras landsbygdsort är enligt Kristdemokraterna ett utmärkt sett att öka medborgardialogen och utvecklingen på landsbygden.

För att årligen ge landsbygden det fokus som den förtjänar föreslår Kristdemokraterna därför att:

• En årlig miljon som tilldelas projekt på landsbygden som förvaltas av en utsedd organisation
• Uppföljning och kontroll av vad Hässleholms kommun får i utdelning av de årliga investeringarna i Leader

Rensa, sanera och detaljplanera för nya industriområden i kransorterna

Kransorterna har historiskt haft stora och väl renommerade industrier inom såväl möbel-, trä-, stål- som mekaniskindustri. I takt med förändrade konsumtionsmönster och nedläggning av verksamheten till förmån för produktion utanför Hässleholms kommun. Kommunen har på senare år planerat för nya stora industriområden i Hässleholms tätort, vilket kommer ta ny mark i anspråk för detta ändamål.

Ute i kransorterna finns det industrimark och industribyggnader som idag står outnyttjade och som kan komma kunna användas igen. Hässleholm kommun behöver därför arbeta proaktivt för att ta fram nya detaljplaner, rensa upp och sanera i förfallna områden för att möjliggöra för företag att etablera sig ute i kransorterna.

För att öka attraktionskraften i våra kransorter föreslår Kristdemokraterna att:

• Detaljplanera för ett nytt industriområde i Hästveda
• Rensa upp, riva och sanera gamla oanvända industri-tomter/fastigheter
• Prioritera detaljplanering utav industrimark i kransorterna
• Marknadsföra möjligheten att etablera företag i kransorterna

Möjliggör för nya villor i kransorterna

7 av 10 vill bo i villa eller småhus och Hässleholms kommun har fantastiska förutsättningar för att möjliggöra just detta. Sviktande ekonomi hos hushållen och dyra markpriser är ett stort hinder för framförallt unga familjer att starta sitt liv och uppfylla sin villadröm. Här måste Hässleholm gå i bräschen och se de långsiktiga vinsterna, både befolkningsmässigt och genom skatteintäkter i att erbjuda attraktiva tomter till lämpligt pris.

Det är enkelt att täcka upp budgetunderskott med att sälja tomter till ”marknadsmässiga priser”. Problemet med detta är att en stor grupp utesluts och nybyggandet stagneras. Prefabricerade villor har i takt med effektivare produktion minskat i pris och i vissa områden är tomten dyrare än själva villan. Staten och kommunen har ett viktigt ansvar att förenkla och snabba på nybyggareran.

För att skapa fler boenden i kommunen föreslår Kristdemokraterna därför att:

• Hässleholms kommun ser över möjligheterna att anpassa priset för villatomter på landsbygden.

Testkommun för förenklade strandsskyddsregler på landsbygden

Kristdemokraterna vill reformera strandskyddet i grunden. Detta är i sak en fråga för riksdagen att besluta. Strandskyddet för små sjöar och vattendrag upp till två meters bredd ska som grundregel tas bort. Men vi kan inte sitta still och invänta Stockholm. Kommunerna måste få ett större mandat kring hur utvecklingen längs sjöar och vattendrag ska se ut, och det lokala inflytandet måste stärkas. För att öka attraktionskraften i att bosätta sig utanför storstäderna behöver det bli avsevärt enklare att få bygga hus i sjönära lägen i de glest befolkade delarna av kommunen utan att det påverkar den biologiska mångfalden. Dagens regelverk utgår från att det måste sägas vara tillåtet, annars är det förbjudet.

Dagens 300-metersregel bör ersättas med en 50-metersregel. Regelverket bör bygga på att områden som ska ha ett särskilt skydd pekas ut, liksom områden där en restriktiv hållning bör intas. För glest befolkade områden bör istället bebyggelse vara tillåten, förutom i områden som genom beslut pekas ut som skyddsvärda.

Vi vill se en mer rättssäker och tydlig lagstiftning där markägaren enklare kan förutse om en tänkt åtgärd kan vara möjlig eller inte. För att uppnå just detta krävs också praktisk evidens. Med anledning av detta bör Hässleholms kommun ansöka hos regeringen om att vara testkommun för förenklade strandskyddsregler på landsbygden – med syftet att möjliggöra mer byggnation i glesbefolkade områden.

För att utveckla de glesbebyggda delarna av kommunen föreslår Kristdemokraterna att:

• Hässleholms kommun ansöker om att bli testkommun för förenklade strandskyddsregler i glest befolkade landsbygdsområden.

Ta fram en livsmedelsstrategi som främjar svenska säkerhetsintressen och svensk lagstiftning!

I kommuner råder lagen om upphandling vid inköp av livsmedel till bland annat skolor och äldreomsorgen. Detta försvårar möjligheterna för Hässleholms kommun att välja lokalproducerade alternativ som stärker kommunala och regionala bönder. Regeringen arbetar med att se över den svenska livsmedelsstrategin där frågan om LOU och hur kommuner ska förhålla sig, för att inte tvingas att välja aktörer som konkurrerar ut svenska bönder förhoppningsvis avhandlas. Men till dess kan vi inte sitta väntande, inte minst med det förändrade säkerhetsläget, utan måste aktivt arbeta för att livsmedelsupphandlingarna blir tillgängliga även för lokala bönder för att stärka deras ställning på marknaden. I dagsläget importerar Sverige närmare 50% av den maten vi äter, bland annat till följd av hur upphandlingar länge gynnat europeiska storföretag.

I dag är det möjligt i offentliga upphandlingar att köpa importerad mat som producerats med lägre krav än vad som är lagstadgat för svensk produktion. Genom att använda EU:s riktlinjer och inte svenska blir inköpen billigare men konkurrerar också ut svenskt och skånskt lantbruk. Däremot är det inte ett måste och det är frivilligt att lägga låga ambitioner för att spara pengar. Vi har tillsammans med andra kommuner och offentliga upphandlare ett ansvar att våga skruva på upphandlingsunderlaget för att handla hållbart. Det är nämligen så att för kommuner är det fullt möjligt att kravställa exempelvis producenternas antibiotikaanvändning och djurskydd för att dessa ska ske matcha de svenska riktlinjerna bättre.

Med ett förändrat säkerhetsläge i Europa är det allt mer viktigt att ha ett stabilt inhemskt lantbruk som är redo att upprätthålla livsmedelsförsörjningen i tider av kris. Från kommunens del innebär det också att göra allt den kan, även om det innebär en förhöjd kostnad och mod att utmana LOU för att lantbruket står rustat när det väl sker.

För att stärka inhemskt lantbruk föreslår Kristdemokraterna att:

• Hässleholms kommun tar fram en livsmedelsstrategi som tar i anspråk det försämrade säkerhetsläget i Europa och som uppfyller livsmedelslagstiftningens krav för att producera säkra livsmedel.

Drift och underhåll av enskilda vägar ska kunna överlåtas till kommunen.

Låt de som bor vid enskilda vägar få del av samma frihet som de som bor vid kommunala gator och vägar redan har. Det vill säga att skötsel och underhåll av gatan eller vägen till bostaden sköts av kommunen så att man bara behöver betala för det EN gång via skatten.

Hässleholms kommun är till ytan störst i Skåne med en stor del landsbygd och vägar som inte ingår i kommunens eller trafikverkets ansvarsområde. För att sådana vägar ska underhållas är idag välfungerande vägföreningar och samfälligheter viktiga. Som boende vid en sådan väg betalar man samma skatter men måste alltså idag ändå själv ordna med och betala för snöröjning och annat som behövs för en framkomlig och säker väg. Det är inte rättvist! Det finns visserligen både statliga och kommunala bidrag men de räcker oftast bara till en del av kostnaderna och kommer inte automatiskt utan måste sökas. För att söka och beviljas bidrag krävs aktivt engagemang från boende och andra längs vägen genom någon form av vägförening med årsmöten, fungerande styrelse och en välskött väg. För det behövs kunskaper och egna insatser i form av pengar och arbete. Förutsättningarna för det varierar väldigt mycket vilket leder till en mycket ojämn standard på vägnätet i kommunen.

Det blir som en slags dubbelbeskattning att tvingas betala för samma sak två gånger, dels till förening eller samfällighet och dels till stat och kommun via skattsedeln.

För ökad rättvisa mellan kommunens invånare och skattebetalare bör därför även permanentboende vid enskilda vägar kunna få vägen till bostaden skött av kommunen. Dock, för att begränsa kommunens engagemang och utgifter, villkorat att endast gälla för vägar längre än 150 m till fastigheter med permanentboende, att eventuella statsbidrag för sträckan tillfaller kommunen och att vägen håller tillräcklig standard vid intagande till kommunal skötsel. Det finns idag andra kommuner som har liknande lösningar, för större investeringar och ombyggnader av enskilda vägar föreslås ingen ändring.

Kristdemokraterna i Hässleholm föreslår därför att:

• Hässleholms kommun etablerar ett reglemente för drift och underhåll av enskilda vägar, där välskötta vägar som leder till permanentboende innefattas av kommunal skötsel och underhåll.

Vi måste prata mer om vargen.

Skånes landyta motsvarar 2,7% av Sveriges landareal och har en förhållandevis tät befolkning med c: a 1,3 miljoner invånare. Hässleholms kommun är den kommun med störst landyta (1 269 km² ) i Skåne. Diskussionen förs hur rovdjursförekomst bl.a. vargen påverkar hur människors trygghet och livskvalitet påverkas men också hur annat vilt såsom rådjur, hjort och älgstammens storlek påverkas. I denna diskussion uppstår flera särintressen.

I Skåne har vi för närvarande tre vargrevir, lägg därtill att det är ett landskap som är tätt befolkat och att det finns gott om näringar med tamdjur, det är klart att det kan skapa problem.

Som enskild kommun har vi små möjligheter påverka beslut om vargens vara. Forskarna och Länsstyrelserna är ofta överens om att koncentrationen av varg är för hög i vissa områden, så kan det exempelvis vara för Skåne. Om man blir av med en jakthund eller sina får blir rivna är det mycket kännbart både för näringen men även känslomässigt att se förödelsen. I stunden kan man känna sig maktlös att man inte kan påverka sin situation.

Regleringen av antal vargar hanteras genom riksdagsbeslut. Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet och har skrivit och antaget en förvaltningsplan samt delegerat beslutsrätten av licens och skyddsjakt till Länsstyrelserna. Ska det bli tal om skyddsjakt i dag säger reglerna att det först måste ske tre upprepade attacker. För djurägaren bör det vara frustrerande att hans djurbestånd skall attackeras flera gånger innan ett beslut om åtgärd.

En djurägare kan också utnyttja jaktförordningen paragraf 28. Då kan man skjuta en varg som angriper en hund, eller tamdjur, för att avvärja ett angrepp. Den som utnyttjar den rätten blir ofta anklagad för jaktbrott och blir då föremål för en polisutredning.

Kristdemokraterna Hässleholm anser det generellt viktigt att gruppen ”Stora rovdjur” i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som fritidsintressen samt tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och att socioekonomisk hänsyn ska tas.

Vi vill, på det sätt vi kan, vad gäller frågan om vargetableringen i Skåne (Hässleholms kommun) bevaka och prioritera näringslivets och djurägarnas intressen.