Det är företagen som lägger grunden till vår välfärd

Ett gott företagsklimat som innebär att företag kan etableras och utvecklas är
grundläggande för att skapa en välmående kommun.

Företagsklimatet påverkas av en rad faktorer som tillgång till kompetens,
verksamhetsmark, god infrastruktur, upphandling och myndighetsutövning. Men
viktigast av allt är kanske politikers och tjänstemäns attityder och förståelse för att ett
livskraftigt näringsliv är helt avgörande för vår välfärd.

Totalt sett kommer hälften av de kommunala skatteintäkterna från stora och små
företag. Enligt en rapport från Företagarna (2019) står den privata sektorn för den

största andelen av de kommunala skatteintäkterna i 285 av 290 kommuner. Till detta
ska läggas alla de indirekta skatter som företagen betalar i form av
arbetsgivaravgifter, egenavgifter och löneskatt samt den bolagsskatt som företagen
betalar till staten på sina vinster.

Det är således våra företag som lägger grunden till vår välfärd. Jobben och de vinster
som skapas i de privata företagen genererar inte bara inkomster till de anställda utan
också skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Att arbeta för ett bättre näringslivsklimat i
våra kommuner borde därför vara en högt prioriterad uppgift för varje ansvarstagande
politiker.

Den kanske viktigaste åtgärden för att skapa ett bra företagsklimat är att det finns en
god dialog och en bra samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet.
Genom att träffas och prata med varandra kan man skapa en förståelse för våra olika
roller och tillsammans diskutera aktuella frågor som rör utvecklingen av såväl
kommunen som dess företag. Detta kan med fördel ske på ett strukturerat sätt där
kommunen och företagen tillsammans sätter upp mål och prioriterar de åtgärder
man gemensamt kommit fram till som mest angelägna att genomföra.

En annan bra indikator att ta hänsyn till är de betyg som företagarna ger, till exempel
i Svenskt Näringslivs årliga enkäter. I stället för att klaga på tillförlitligheten i denna
undersökning eller jämföra sin nationella rankingsiffra med grannkommunen, kan
man begränsa sig till att se hur det egna resultatet – det vill säga betygen från
företagarna i enkätfrågorna – utvecklas år från år. Helt enkelt, ta tag i det som av det
lokala näringslivet upplevs som ett problem i stället för att skjuta budbäraren!

En kommun kan inte påverka vilka lagar som stiftas eller den enskilda företagarens
beslut om sin verksamhet. Men vissa av företagens beslut om att växa, anställa eller
investera kan kommunen i allra högsta grad påverka. Det handlar om
tillstånd och tillsyn, om bemötande och en tillförlitlig och snabb ärendehantering.
Det handlar också om vilket utrymme kommunen ger till företagande inom
traditionellt offentliga verksamheter och vilken bild som skolan förmedlar av företag
och företagande. Helt enkelt; skapa förutsättningar för att företagen ska må väl och
kunna växa.

Till stor del handlar det om attityder till företagande hos kommunpolitiker och
tjänstemän men också i samhället i stort. Att arbeta med attityder och bemötande
kostar dessutom ingenting, åtminstone inte ekonomiskt. Det som krävs är att arbeta
prestigelöst och med insikt om företagens betydelse.

Det kommunen kan göra för att underlätta för företagen att växa – anställa fler och
därmed skapa fler jobb, bidra till högre tillväxt som leder till högre välstånd och
starkare välfärd – det ska kommunen också göra. Kommunerna, och deras arbete för
ett bättre företagsklimat, är av väldigt stor betydelse om Sverige även i fortsättningen
ska ha växande och konkurrenskraftiga företag.

Våra företag behöver välfungerande kommuner och våra kommuner behöver
välfungerande företag. Lyckas vi tillsammans med att skapa den mixen, är
förutsättningarna också goda att skapa välfärd och mervärde för våra
kommuninvånare.

Bengt Germundsson (KD), 2:e vice partiordförande och KS-ordförande i Markaryds kommun.
Lars-Axel Nordell (KD), ordförande KD Köping