Fortfarande är frågorna obesvarade

Håkan Johansson, Kristdemokraterna Värnamo. (Foto:Fotograf Mäster Olof)

Tillväxten har varit högre än i Sverige i nio av tolv euroländer sedan euron infördes. Det är genom högre tillväxt som vi får fler jobb och högre välstånd.

Konjunkturinstitutet (KI) visar i sin augustianalys att ett Nej i folkomröstningen om euron kommer att ge lägre tillväxt, en förlust för svensk ekonomi på 19 miljarder kronor enbart de två första åren. KI ger svart på vitt att de till synes små, men säkra, årliga vinsterna med ett Ja till euron har stor betydelse för Sverige. KI räknar vidare med en bestående högre ränta på 0,65 procentenheter om Sverige aktivt ställer sig utanför Eurosamarbetet. Genom den lägre räntan, som ett ja den 14 september ger, sjunker boendekostnaderna, det blir billigare att investera och den offentliga sektorn
frigör stora resurser, cirka 7 miljarder kronor, i minskade räntekostnader.

Om vi använder samma pengar som redan 300 miljoner européer gör från finska Lappland till spanska Kanarieöarna underlättas handeln för svenska småföretagare i hela denna nya hemmamarknad, när de slipper valutarisker och onödigt krångel. Enbart Volvo tjänar ca 100 miljoner kronor per år på att slippa valutasäkra sig. Vad ger då inte bara valutasäkringarna för konsekvenser i andra företag runt om i Sverige och här i Värnamo?

Euron leder till ökad handel vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och flera jobb. Detta beräknas ge mellan 13 och 20 miljarder kronor i skatteintäkter årligen på fem års sikt.

Ekonomer från nej-sidan instämmer i att tillväxten ökar och att räntorna minskar när vi inför euron. Är det därför de ekonomiska kärnfrågor som ja-sidan har ställt i debatt efter debatt fortfarande är obesvarade?

• Varför ska svenska folket ta den förlust som lägre tillväxt leder till?
• Varför ska sjukvård, skola och omsorg förmenas de resurser som en lägre ränta leder till?
• Varför ska inte svenska företag få konkurrera på samma villkor som företag i andra EU-länder, när det gäller kostnader för valutasäkring och ett högre ränteläge?
• Har vi råd att vara utan de resurser som den ökade handeln leder till?

Håkan Johansson

Publicerad:
2003-09-03: Onsdags-Tidningen
2003-09-09: Värnamo Nyheter