KD satsar på ny tingsrätt i Värnamo

Värnamo får en ny tingsrätt om Kristdemokraterna får makten. Det avslöjade Jakob Forssmed när han presenterade ett av partiets förslag i sitt budgetalternativ i dag. Gunnar Crona, Värnamo, ser nya möjligheter till ett breddat näringsliv och bättre miljö om förslaget blir verklighet.

– Detta är en mycket positiv nyhet för Värnamo, säger Kristdemokraternas ordförande Gunnar Crona när han får höra att partiet vill prioritera en ny tingsrätt i Värnamo i sitt budgetförslag. Sedan Socialdemokraterna lade ner tingsrätten 2004 har Värnamo varit en vit fläck på rättsväsendets karta.

– Om Värnamo får tillbaka sin tingsrätt igen blir kommunen attraktiv för fler advokatbyråer och annan juridisk expertis, fortsätter Crona. Dessutom minskar restiderna och därmed miljöpåverkan. Vi har varit emot en nedläggning av tingsrätten hela tiden.

– Analogt med att Kristdemokraterna kräver fler poliser så måste också rättsväsendet följa med, förklarar Jakob Forssmed, ekonomiskpolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Därför presenterar partiet ett förslag till utbyggnad av domstolarna.

– De orter det handlar om har haft tingsrätt tidigare, säger han vidare. Efter en geografisk analys vill Kristdemokraterna särskilt täcka in vita fläckar på kartan och Värnamo är en av dem.

Förslaget i Kristdemokraternas vårmotion

Bygg ut hela rättskedjan och statlig närvaro i hela landet

Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att antalet poliser ska öka med 10000 till år 2025. Det är ett högt satt mål och det är möjligt om vi inför ettåriga polisutbildningar vid sidan av de nuvarande treåriga utbildningarna, och genom att det blir möjligt för kommuner att finansiera poliser för de ändamål man i kommunen anser viktigt – istället för väktare med extremt kort utbildning.

Kristdemokraterna vill även möjliggöra löneökningar för poliser. Ett ökat antal poliser kommer att kräva att hela rättskedjan kan hantera de ökade antal rättsfall som kommer att bli resultatet.

Sedan millennieskiftet har antalet tingsrätter reducerats radikalt. Från 96 stycken i slutet av 1990-talet till endast 48 stycken idag. Syftet har varit att effektivisera domstolsverksamheten och säkerställa att alla domstolar har tillräckligt många mål för upprätthålla den juridiska kompetensen. Utbyggnaden av polisväsendet som Kristdemokraterna och många andra partier vill se kommer dock att kräva att antalet tingsrätter ökas. Även kapaciteten i andra delar av domstolsväsendet behöver öka.

Regeringen Löfven har under innevarande mandatperiod föreslagit att flera statliga myndigheter ska flytta ut på mindre orter. Kristdemokraterna är inte bestämt motståndare till den politiken men myndighetens förmåga att klara sin uppgift måste komma allra främst. Konsekvenserna av tidigare myndighetsflyttar stämmer till eftertanke. När regeringen nu beslutade att Strålsäkerhetsmyndigheten ska flytta till Katrineholm till exempel är det inte säkert att detta övervägdes tillräckligt noggrant. Myndigheter som är experttunga måste ligga på platser där personer med rätt utbildning bor eller åtminstone inom pendlingsavstånd.

I vårt demokratiska samhälle är domstolarnas rättsskipande verksamhet central. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt och avkunna dom inom rimlig tid.

Att återupprätta tingsrätter handlar inte om att utlokalisera statliga jobb utan framför allt om att rättsskipning ska ske där medborgarna är. Kristdemokraterna föreslår därför en utbyggnad av domstolsväsendet för att åstadkomma detta. Ytterst är det Domstolsverket som avgör vilka orter som passar för domstolar. Men Kristdemokraterna pekar på nedanstående platser som lämpliga.

Utöver en utbyggnad av antalet tingsrätter med fem domstolar är det dags att också öppna en ny hovrätt. Detta eftersom domstolsverkets senaste årsredovisning visar att man har en problematisk ärendebalans. Karlstad som redan har en tingsrätt och en förvaltningsrätt och därmed hög juridisk kompetens bedöms vara en lämplig ort för en ny hovrätt.

Likaså kammarrätterna har problem med ärendebalansen vilket gör att Malmö bör få vara säte för en ny kammarrätt. Slutligen bör en ny hyres- och arrendenämnd inrättas i Örebro.

Kristdemokraternas förslag innebär att anslag 1:5 Sveriges domstolar under utgiftsområde 4 ökas med 560 miljoner kronor 2019 och därefter 410 miljoner kronor årligen.

Tabell 4: Kristdemokraternas satsning på nya domstolar