Blandad respons på mina motioner

I kväll blev det blandad respons på mina motioner när hade vi årsmöte i partiavdelningen. Eftersom Kristdemokraterna har Riksting i år så är det möjligt att lämna in motioner. Jag har lämnat in en egen om att modernisera Sveriges statsskick och en tillsammans med Camilla Rinaldo Miller om att göra en flexiblare läsårsindelning möjlig. Partiavdelningsårsmötet beslutade att skicka motionerna vidare till Partidistriktsårsmötet för vidare behandling, med rekommendationerna att tillstyrka den ena och att avslå den andra. Nåja, det är bara att bita ihop och hoppas att nästa instans inser förträffligheten i båda mina motioner…

Blandad respons på mina motioner

Här är de motioner till Kristdemokraternas Riksting som jag är författare eller medförfattare till. Partiavdelningsårsmötet gav som sagt blandad respons på mina motioner.

Ett moderniserat statsskick

”Monarkin har en stark folklig förankring och är en viktig identitetsskapande del av det svenska samhället. Den betyder mycket för svensk kultur, historia och nationell sammanhållning. Sverige ska därför fortsätta vara en konstitutionell monarki.” (Kristdemokraternas principprogram s. 35)

Med dessa tre meningar motiverar Kristdemokraterna uppfattningen att landets högsta offentliga ämbete, det som statschef, som enda sådant fortfarande ska gå i arv inom en utvald familj. I de historiska kontexter där monarkin växte fram blev den förvisso ett rationellt sätt att utse statschef. I takt med att kommunikationer har utvecklats, demokratiska ideal har blivit normerande och uppfattningen att offentliga uppdrag ska tillsättas utifrån individuella meriter i allmänna val har vunnit allmänt gehör, förefaller dock nuvarande ordning avseende tillsättande av statschef tämligen anakronistisk.

En ordning som bygger på den ofta varierande styrkan i folklig förankring och ett antal påståenden med måttligt empiriskt stöd i kombination med de risker som alltid är förknippade med generationsväxlingar är skör. Regeringsformen är emellertid skriven på ett sådant sätt att det endast krävs några smärre justeringar i den för att möjliggöra en övergång från det fördemokratiska statsskicket monarki till det modernare och på flera sätt mer demokratiska statsskicket republik. Vidare torde det i längden vara ohållbart för ett uttalat familjeparti som Kristdemokraterna att hålla fast vid den strukturella diskriminering det innebär att undanhålla medlemmar ur en enskild familj de rättigheter som alla vi andra tar för givna, såsom den grundlagsfästa rättigheten att välja sin egen religion och rättigheterna att välja yrke, att ingå äktenskap med vem en vill och att lämna riket utan konungens vetskap och samtycke.

Därför yrkar jag att Rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag

att ta initiativ till en modernisering av det svenska statsskicket, med målet att övergå till republik.

Värnamo 2021-02-19
Håkan Johansson

Partiavdelningsårsmötet beslutade
att avslå motionen och
att skicka den vidare till partidistriktsstämman.
Håkan Johansson reserverade sig till förmån för att bifalla motionen.

För en flexiblare läsårsindelning

Nuvarande läsårsindelning härstammar från bondesamhället: ett långt hö- och skördelov under sommaren, potatislov under hösten och från och med krigsåren ett energibesparande kokslov när det är som kallast i februari. Sedan dess har samhället, och därmed skolan, förändrats och blivit alltmer flexibelt och differentierat.

De nya förordningarna för grund- och gymnasieskolan medger en flexiblare fördelning av läsperioder under läsåret. Flexibilitet är vidare ett nyckelord i kristdemokratiska skoldokument. Därför vill vi göra det möjligt för skolhuvudmän att göra avsteg från det traditionella tvåterminssystemet för att införa till exempel tre eller fyra kortare terminer med 2–3 veckors studieuppehåll emellan (utom sommarlovet som måste omfatta minst juli månad).

Utifrån barnperspektivet menar vi att detta skulle vara positivt för:

• elever med inlärningssvårigheter, som skulle få mer kontinuitet i sitt lärande och därmed möjlighet till bättre kunskapsutveckling.
• skoltrötta elever, som skulle få kortare och mer överblickbara terminer och därmed kanske få mer lust att lära.
• barnfamiljer, som skulle få det lättare att planera in tid tillsammans på grund av de mer jämnlånga perioderna med ledighet och dessutom inte behöva ansöka om ledighet under terminstid i samma utsträckning som idag.
• lärare, som skulle få en jämnare fördelning av årsarbetstid och arbetsbelastning och därmed en bättre arbetsmiljö.
• skolor och skolhuvudmän, som skulle få möjlighet till flexiblare organisation och former för lärandet.

Eftersom skolan är till för barnen och inte tvärtom yrkar vi att Rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag
att verka för att skolhuvudmän får möjlighet att dela in läsåret mer flexibelt.

Bredaryd och Värnamo 2021-02-20
Camilla Rinaldo Miller och
Håkan Johansson

Partiavdelningsårsmötet beslutade
att tillstyrka motionen och
att skicka den vidare till partidistriktsstämman.