Debatt i NWT: Är dagens förskola bra för någon?

Kenth Carlsson, ledamot i Bildningsförvaltningen på Hammarö för KD, skriver i Nwt om kvalitet och hållbarhet i barnomsorgen. Läs artikeln här eller direkt i Nya Wermlandstidningen

Är dagens förskola bra för någon?

Vi måste hjälpas åt och ta bort de ideologiska låsningarna och titta mer objektivt på en godtagbar förskoleverksamhet så att barnen, föräldrarna och förskolepersonalen får en dräglig tillvaro, skriver Kenth Carlsson.

Dagens förskola är i praktiken obligatorisk från det att barnet fyller ett år. Så var det inte för 10-20 år sedan! Någon lagstiftning som gör den obligatorisk finns (ännu?) inte. Det är framförallt maxtaxan som genomfördes av S-regeringen 2003 som har gjort att förskolan i praktiken blivit obligatorisk. Maxkostnaden för första barnet är i dag cirka 1 300 kronor per månad vilket motsvarar cirka 12 procent av kommunens verkliga kostnad som är cirka 135 000 kronor per barn och år.

Obligatoriet har under det senaste decenniet spätts på med jämställdhetsargumentet som enligt den ”politiska åsiktskorridoren” värderas mycket högre än barnens, föräldrarnas eller förskolepersonalens välbefinnande. Ett annat argument för obligatoriet är att den som jobbar mindre får mindre pension. Det senare kan politikerna rätta till genom beslut att göra ledigheten från jobbet pensionsgrundande upp till en viss ålder för barnet, t ex tre år.

Vet du varför väldigt många föräldrar har två barn med en åldersskillnad på högst 1 år och 9 månader? Jo, för det har politikerna bestämt. Det är den sjukpenninggrundande inkomsten (SIG) som blir lägre om man inte börjar jobba när barnet fyller ett år.

Förskolepersonalen är vår tids ”vardagshjältar”. Efterhand som vistelsetiderna har ökat är många barn på förskolan mer än 40 timmar i veckan. Detta innebär att föräldrarna lämnat över den tidiga uppfostran och anknytningen till vuxna till förskolepersonalen och samhället. En konsekvens av lång vistelsetid och av för stora barngrupper är att förskolepersonalen ”går på knäna” och får ingen tid över för kollegialt lärande och planering. Jag undrar hur lång tid det dröjer innan förskolepersonalen lämnar sitt viktiga jobb för andra arbetsgivare i t ex statlig eller kommunal administration där man dessutom har mer betalt.

De föräldrar som är inne i ”ekorrhjulet” med stressigt heltidsjobb, fritidsaktiviteter, ny villa och två barn har inte en lätt vardag. Ibland är barnen sjuka och då måste man VAB:a vilket spär på stressen. En del, särskilt kvinnor i karriären som har en man som inte är lika flitig i hemmet som på jobbet, orkar inte med och går i ”väggen”. Tyvärr slutar många förhållanden i skilsmässa och ”varannanveckasboende” för barnen. Här finns inga vinnare – bara förlorare.

För små barn (yngre än 3 år) är anknytningen till vuxna det viktigaste för att utvecklas. Vistelsetiden i förskolan ska absolut inte vara som ett heltidsjobb för en vuxen. Från cirka tre års ålder betyder pedagogisk omsorg, lek med andra barn, språklig utveckling m m mycket för barnets framtid. Vistelsetiden bör även här inte vara så lång att förskolan blir mer ”hemma” än hemmet.

Vi måste hjälpas åt och ta bort de ideologiska låsningarna och titta mer objektivt på en godtagbar förskoleverksamhet så att barnen, föräldrarna och förskolepersonalen får en dräglig tillvaro. Politikerna måste helt enkelt ”vika sig” och ge avkall på ideologierna för att uppnå detta. Politikerna måste också ta fram en ”barnomsorgspensionspoäng” och en modell som inte gör att SGI:n styr barnafödandet samt ta fram en ny kostnadsmodell för en förskoleplats som innehåller incitament för föräldrarna att vilja vara mer tid med sina barn. Alternativ till den vanliga förskolan som redan finns i dag i form av ”dagmammor” och barnomsorgspeng till de föräldrar som vill vara hemma med sina barn, måste lyftas fram av kommunerna.

Kenth Carlsson (KD)

Hammarö


Du är välkommen!


Läs mer

Skatten kan återställas med 50 öre redan 2022


Läs mer

Tillsammans kan vi!


Läs mer

Vitsippspriset 2020 går till Anna Persson


Läs mer

Nolgårds förskola behålls!


Läs mer

Var finns det politiska intresset?


Läs mer

KD och Hammarösamverkan i opposition


Läs mer

Hammarö behöver ett majoritetsstyre


Läs mer

Vitsippspriset 2019 till Lillängshamnens fiskrökeri


Läs mer

Äntligen! Nya Götetorpsskolan kommer resa sig ur askan


Läs mer

Varför är EU viktigt för Hammarö?


Läs mer

Budget 2019


Läs mer

KD Hammarö, kandidat #1 – Mattias Joelsson


Läs mer

KD Hammarö, kandidat #2 – Marianne Carlsson


Läs mer

KD Hammarö, kandidat #3 – Kenth Carlsson


Läs mer

KD Hammarö, kandidat #4 – Petra Weström


Läs mer