• Seniorförbundet: Åtgärda ålderismen effektivt!

    Kristdemokraternas partistyrelse bör initiera uppbyggnaden av ett nationellt råd mot ålderdiskriminering för en försöksverksamhet under fyra år. Det säger Ulf Lönnberg, ledamot av Seniorförbundets förbundsstyrelse (VU), apropå en motion från Seniorförbundet till Kristdemokraternas riksting i år.

    Läs hela motionen!

     Öka kunskapen om ålderism och sätt in effektiva motåtgärder!

    Åtgärder för att undanröja okunskap om äldres villkor och för att förändra attityder och fördomar mot äldre kan inte i alla stycken framtvingas genom lagstiftning. Däremot kan genom politiska beslut förutsättningar skapas för ett konstruktivt reformarbete kring hela problemkomplexet ålderism.
    I Sverige har, enligt professorn i gerontologi Lars Andersson, olika former av diskriminering i det offentliga samtalet identifierats vid olika tidpunkter: 1938 rasism, 1971 sexism och 1997 ålderism.

    I sin bok Ålderism (Studentlitteratur, 2008) ger Lars Andersson olika exempel, bl.a.:

    ”Äldre är betraktade som väldigt ensamma.”

    ”Christer får inte vara blodgivare, därför att han är äldre än 70 år.”

    ”Johan får inte hjälp enligt LSS, därför att hans funktionshinder uppstod efter 65 år ålder.”

    ”Ylva blir inte accepterad som hyresgäst i seniorboendet för att hon är över 72 år.”

    År 2000 fanns i världen ca 180.000 personer som nått en ålder av 100 år eller mer. Redan 2050 beräknas motsvarande antal vara drygt tre miljoner. I Sverige fanns år 1970 127 personer som var 100 år eller mer. Redan år 2010 var motsvarande antal 1.813. Allmänt antas att hälften av de barn som nu föds i Sverige kommer att bli minst 100 år.
    Vid Seniorförbundets seminarium under Kristdemokraternas kommundagar i Helsingborg i år framhöll Svenskt Näringslivs företrädare Lars Morin, att företagare och deras organisationer har en hemläxa att göra när det gäller såväl attityder som faktiska förhållningssätt visavi äldre på arbetsmarknaden. En undersökning av Manpower (2007), som omfattade 28.000 arbetsgivare i 25 länder, visade att arbetsgivarna i Sverige har sämst beredskap för att få äldre att stanna kvar i arbetslivet.
    Detta rimmar illa med det ökande företagandet bland äldre. Under det första halvåret 2012 registrerade sig 978 personer över 65 år som enskilda näringsidkare. Under samma period ökade antalet registreringar av enskilda firmor bland 65-plussarna med 22,6 procent jämfört med 2011. Det innebär att fyrtio pensionärer per vecka blir företagare.
    Arbetsgivar- och sociala avgifter är redan idag justerade för att underlätta anställning av yngre och äldre. Det innebär att en arbetsgivare med tre anställda som alla vill ha ut 20.000 kronor/månad i nettolön behöver betala bara drygt 27.000 kronor för den som är över 67 år, för den medelålders 34.000 kronor inklusive arbetsgivaravgifter och för personen under 26 år drygt 30.000 kronor. Samma nettolön ger alltså helt olika arbetskraftskostnader.
    Inom näringsliv, offentlig förvaltning och i det civila samhället måste dagens ålderistiska åldersgränser omprövas, det gäller lagar och förordningar som rör studie-, anställnings-, pensions-, omsorgs- och vårdvillkor. Det gäller också attityder.
    De snabba samhällsförändringarna inklusive den demografiska utvecklingen motiverar, att Sverige inrättar en institution (nationellt råd) med uppgift att bekämpa ålderismen i samhället. Också för att dra lärdom och nytta av de goda initiativ som redan tagits i dessa avseenden samt för att inventera och prioritera vad som återstår att göra.
    En god förebild finns i Nederländernas Landelijk Bureau Leeftijdsdiscriminateing, som enligt gerontologen Lars Anderssons redovisning består i:

    1. att stödja och stimulera forskning om rättsliga och sociala aspekter på ålderism;
    2. att initiera aktiviteter för att bekämpa ålderism;
    3. att stödja och kompetensförsörja organisationer som bekämpar ålderism;
    4. att placera frågan om ålderism högt på de sakpolitiska agendorna.

    Seniorförbundet yrkar, att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att initiera uppbyggnaden av ett nationellt råd (av den nederländska modellen) mot ålderdiskriminering för en försöksverksamhet under fyra år.

    Stockholm den 31 mars

    Seniorförbundet, förbundsstyrelsen