Seniorförbundet vill se primärkommunala läkare i sjukvården vid särskilda boenden

Inför läkare i den primärkommunala sjukvården vid de särskilda boendena!

Den primärkommunala verksamheten inom de särskilda boendena omfattar idag hälso- och sjukvård liksom socialt bistånd. Utvecklingen under senare år, med bl.a. färre vårdplatser vid sjukhusen och relativt sett färre platser inom de särskilda boendena har medfört att det idag ställs stora krav på den medicinska vården inom den primärkommunala hälso- och sjukvården.

Dessutom är det väl belagt, att akutvården inte kan lösa de allt större kraven på långsiktig hälso- och sjukvård av sjuka äldre där t.ex. demenssjukdomar och dess komplikationer dominerar. Akutvården tenderar snarat att öka komplikationerna vid dessa sjukdomar.
Vidare kan man notera, att det är självklart att den primärkommunala hälso- och sjukvården inom skolhälsovården skall ha läkare sin organisation.

Primärvården har idag ett mycket brett uppdrag inom t.ex. alla åldersgrupper och många sjukdomsgrupper. Det är knappast rimligt att man ytterligare kan och bör bredda detta uppdrag till ytterligare fler patientgrupper så som de äldre sjuka med tunga och komplicerade vårdbehov, t.ex. med krävande demenssjukdom, utgör. Läkare, profilerade på dessa patientgrupper, och en utvecklad primärkommunal verksamhet, är ett mera effektivt sätt att lösa vården för dessa utsatta och inte sällan lågt prioriterade patienter.

Att primärkommunerna inte har egna läkare för de svårast sjuka äldre är ett tydligt uttryck för utebliven solidaritet med de sjukaste äldre och således i strid med en av kristdemokratins grundläggande principer.

Därför bör Kristdemokraterna aktivt driva frågan om att denna form av hälso- och sjukvård snarast upprustas, bl.a. genom att läkare knyts till den egna organisation och då ansvarar för vården liksom inom all annan svensk hälso- och sjukvård. En effekt av detta är att allt mera kvalificerad vård kan ges vid de särskilda boendena vilket också gynnar de sjuka t.ex. genom färre transporter och mindre stressande akutvårdssituationer.

Självfallet ställer också detta krav på en kompetent organisation i övrigt, t.ex. i form av tillräckligt många och välutbildade paramedicinare, sjuksköterskor och undersköterskor. Självfallet måste också övriga som t.ex. enhetschefer ha lämplig medicinsk kvalificerad och lämplig grund- och fortbildning för att möta vårdens krav.

Seniorförbundet yrkar,
att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att verka för att primärkommunernas hälso- och sjukvård skall ledas av egna primärkommunalt anställda läkare, med utbildning anpassad för vården vid demensboenden, sjukhem och annan vård inom ramen för särskilda boenden.

Stockholm den 31 mars
Seniorförbundet, förbundsstyrelsen