Akut åtgärdspaket för böndernas situation i torkan

 
Den extrema värmen och torkan har drabbat Sveriges lantbrukare hårt. Onsdagen den 1 augusti besökte Ebba Busch Thor tillsammans med Kristdemokraternas jordbrukspolitiske talesperson Magnus Oscarsson lantbrukaren Lars Gillberg på hans gård i Huddinge. I samband med besöket presenterade Kristdemokraterna förslag på fyra åtgärder som behöver komma till för att stötta Sveriges bönder.

• Säkra slakten

Staten måste på kort sikt säkerställa att bönderna kan slakta sina djur som inte får foder på grund av torkan. Slakterierna kan förmodligen ta emot fler djur mer fryskapaciteten måste öka. Det kan lösas genom att Jordbruksverket får i uppdrag att hyra frysfartyg.

• Anpassa regelverket för stöd utifrån att kriser uppstår

Det förekommer att jordbrukare får ta emot stöd som bygger på ett långsiktigt åtagande. Det kan till exempel handla om att ha betesdjur för att hålla landskapen öppna. Under sommaren har betesdjur behövt slaktas på grund av torkan.

• Påskynda utbetalningarna av EU-stöd – omvänd utbetalningsmodell

Det finns EU-stöd som var till för 2015 som ännu inte betalats ut. Till exempel bönder som ägnat sig åt ekologiskt jordbruk i enlighet med de regler som ställts upp. Slututbetalningarna till dessa kommer först efter sommaren 2018 enligt löfte från Jordbruksverket. Det är tre år efter den period som stödet avser.

Regeringen och Jordbruksverket måste genast se till att stöd som beviljats betalas ut snabbare till bönderna.

Många lantbrukare tar lån för att kunna genomföra sin verksamhet som sen återbetalas när stödet kommer. Ju längre stödet dröjer desto mer räntor måste lantbrukaren betala.

Förseningarna beror dels på att regelverket för stödet blivit klart sent men också på stora brister i Jordbruksverkets it-system som trots mångåriga problem inte tycks vara åtgärdat.

Kristdemokraterna vill införa en omvänd utbetalningsmodell. Grundprincipen ska vara att stöd utbetalas i direkt anslutning till den tidsperiod som stödet avser. Jordbruksverket eller annan myndighet ska efter ansökan inkommit göra enbart en rudimentär prövning av ansökan och sedan betala ut stödet.

Den mer omfattande prövningen som nu tar Jordbruksverket flera år att göra får göras efter att stöd betalats ut och i de fall stödet betalats ut felaktigt får myndigheten begära återbetalning.

På så vis slipper många lantbrukare den finansiella börda det innebär att vänta i flera år på stöd som man har rätt till och bygger sin verksamhet på.

• Sänkt dieselskatt

Skatterna på det dieselbränsle som används inom jordbruket är, trots möjligheten att återfå en del av skatten, fortfarande högre i Sverige än i andra EU-länder. Därigenom har de svenska bönderna en sämre konkurrenssituation än sina europeiska kollegor. Skattenedsättningen måste utökas så att den totala skatten på diesel som används inom jordbruket sänks med 1,34 kronor per liter. Ett villkor för att få ta del av sänkningen ska vara att jordbrukaren i fråga till minst 30 procent använder icke-fossilt bränsle.