LUND BACKAR IN I FRAMTIDEN

Aktuella frågor  Sydsvenskan, publicerad 231012

Lund backar in i framtiden

Politiskt framställs Lund som visionernas stad där vetenskap och framtidstro
är kännetecken. Lund vill ligga i frontlinjen, många gånger läser man ordet
”världsbäst” i målbeskrivningar för kommunens verksamheter. Och visst: Lund
drivs av engagerade politiker och förvaltningar. Kommunen rankades i veckan
som den bästa klimatkommunen i Sverige, och det är en titel man inte får
gratis utan genom målmedvetet arbete.

Men när det gäller den högaktuella frågan om Lunds reningsverk kan man
bara konstatera att Lund nu har majoritet för att backa in i framtiden – och det
är trist.

Man kan konstatera att universitetsstaden med sina miljömedvetna
politiker lämnar frontlinjen och i stället med råge blir omsprungen av Kivik,
som med knappt 1 000 invånare annars är mest känt för sina äpplen och den
årliga marknaden.

Vad är det då som har hänt i Kivik?

Där har det byggts ett reningsverk som är bland det senaste inom
avloppsteknologin. In kommer toalettavfallet från 7 000 personekvivalenter
och ut kommer ett råvatten som redan idag är lika rent som det vatten från
Bolmen som förser Lund med vatten. Läkemedelsrester, bakterier, diverse
metaller, kväve som inte är miljövänligt och som vi inte vill dricka har sorterats
bort.

Bönder och fruktodlare  köper redan vattnet från en kiosk där det är till försäljning för
bevattning. Vattnet kommer också inom en snar framtid kunna användas i
hushållen.

Det rör sig om en cirkulär avfallsprocess. Liknande processer finns på fler
platser i världen, bland annat i Singapore och Hongkong där dricksvattnet
kommer från renade avlopp. På många platser i Europa inklusive Sverige är
det på samma sätt. Trenden går mot små lokala enheter med cirkulär process
som också producerar vatten. EU:s nya avloppsdirektiv är på väg och Kiviks
reningsverk ligger i fas med detta. Reningsverket kan dessutom utan problem
skalas upp i storlek.

I Sjölunda har man blivit omsprungna av utvecklingen under de decennier
som man utrett. Storskalighetstänket är redan omodernt. Slutprodukten är
inte renad fullt ut, utan ytterligare en stor tunnel ska grävas ut till mitten av
Öresund där kvarvarande kemikalier ska spädas ut, tänker man. Andra hävdar
att det nog blir en påverkan i alla fall med hänsyn till att slutprodukten
kommer från upp till en miljon människor. Processen är inte cirkulär utan
linjär, det vill säga inte återanvändning utan resursförbrukning.

Och så är det detta med tunnlar som kostar miljarder. För närvarande är notan
för en tunnel till Malmö 2,5 miljarder av våra skattekronor (hela projektet
kostar ytterligare en miljard kronor). Drar man i stället en ledning till Lomma
och därifrån vidare till Sjölunda blir räkningen kanske något billigare. Kanske.
Det vill säga, om inte arkeologer eller annat sätter käppar i hjulet. Bara
drömmare tror att slutnotan hamnar inom budget.

För Lunds del väntar också andra utgifter. Det kommer att kosta
miljardbelopp att renovera det urgamla avloppssystemet i Lund, som måste
åtgärdas de närmsta 20 åren. Man börjar undra vad som blir över för välfärden
när man summerar dessa miljarder som bindes upp för många decennier.

Ett helt nytt reningsverk i till exempel Dalby för 20 000 personekvivalenter
hade kostat cirka 1 miljard kronor och tagit 1,5 år att bygga. Det vatten som blir
över kan exempelvis tillföras grundvattnet. Då hade Källby avlastats. Men
Källbys kapacitet är bara utnyttjat till 65 procent och har inte nått taket på
långa vägar. Att vidareutveckla Källby till att bli helt cirkulärt kostar också.
Men då lägger vi våra pengar på modern teknologi och inte på milslånga
tunnelbyggen.

Det borde vara ett lätt val för Lund om man inte vill satsa på teknik som redan
är passé.

Kristdemokraterna i Lund är tillsammans med de övriga partier som väljer
Källby före Sjölunda helt övertygade om att den utveckling mot småskaliga
cirkulära reningsverk med ett kretslopp som återvinner vattnet är den riktiga.

Sådana reningsverk finns redan på nära håll, och brer ut sig alltmer i
Sverige, Europa och globalt. Vi vägrar vara en bromskloss i den utvecklingen.

SKRIBENTEN
Agneta Lindskog (KD), ledamot av Lunds kommunfullmäktige