• Kristdemokraterna vill prägla Värnamo kommun

    Poliser, konsolidering, ungdomsinflytande, religionskunskap och naturgas kan vara en bra sammanfattning av Kristdemokraternas årsmöte i Apladalsskolan måndagen den 29 januari. Vid detta menade Ragnwi Marcelind, kristdemokratisk Riksdagsledamot, bland annat att Det är hög tid att regeringen inser att det den kallar historiens största satsning på rättsväsendet är en ren chimär.

    Årsmötet inleddes med skönsång ur musikalernas värld av Gun Ganekind och elever från Kulturskolan. Därefter kunde Ragnwi Marcelind, Riksdagsledamot från Gävleborgs län, ge budskapet Värnamo behöver fler poliser, till det 50-tal kristdemokrater som samlats till förhandlingarna. Hon fortsatte sitt tal med att berätta hur hon ställt en fråga till Justitieminister Thomas Bodström (s) i en interpellationsdebatt, om han kunde skicka med henne något besked till värnamoborna om detta. På detta hade han endast svarat att de får vänta till vårpropositionen. Det är inte acceptabelt att antalet outredda ärenden hos polisen bara växer. Fler poliser behöver anställas för att klara utredningsverksamheten och för att möta behovet som finns då många pensionsavgångar står för dörren, beskrev hon Kristdemokraternas svar till samma värnamobor.

    Efter kaffe med smörgåstårta och tillfälle att testa Kristdemokraternas IT-nätverk tog förhandlingsdelen vid. Av verksamhetsberättelsen för år 2000 framgick att År 2000 har varit ett så kallat mellanvalsår, vilket för Kristdemokraterna i Värnamo varit ett år där vi haft möjlighet till konsolidering, med avsikt att stärka vår ställning som ett ledande parti i Värnamo kommun. Bland årets aktiviteter märktes besöket av 1:e vice partiordförande, riksdagsledamot Inger Davidsson och riksdagsledamot Maria Larsson i Smålands Konstarkiv, där Sven Lundh gav en målande beskrivning av planerna på konstmuseet Vandalorum. Vitsippspriset år 2000 gick till Anders Berglund. Partiet har haft utåtriktade aktiviteter ute på sta’n och det har visat sig att det finns ett stort intresse bland allmänheten för dess politik. I kommunfullmäktige är Kristdemokraterna ett av de ledande partierna, bland annat har man lagt fyra motioner under året. Medlemsantalet den 31 dec 2000 var 340 st. Tillsammans är vi starka och alla behövs för att vår politik ska få ännu större genomslag och därmed också i ännu högre grad prägla Värnamo kommun, avslutade värnamoavdelningens ordförande Arnold Carlzon verksamhetsberättelsen.

    Nya i styrelsen är Ingeborg Lindgren, som ersätter AnnBritt Deiver som avtackades med blommor, och Lars-Åke Egerbo. Övriga styrelseledamöter som valdes till år 2003 är Gunnar Crona (vice ordförande), Ann-Kristin Lindberg, Peter Jonsson, Håkan Johansson och Gunnel Youngström. Arnold Carlzon (ordförande), Christer Fjordevik, Margareta Lindahl, Anders Magnusson, Per-Gunnar Dahlgren, Per-Åke Eriksson och Bengt Sandolf (kassör) sitter kvar i styrelsen till nästa årsmöte (2002).

    Inför valet år 2002 utsåg partiavdelningen en nomineringskommitté, i vilken två platser reserverades för representanter för KDU, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. Det är nödvändigt att engagera fler unga människor och ett sätt är att ge dem makt att påverka sammansättningen av valsedlarna.

    Årsmötet antog även ett uttalande om att Religionskunskapen behövs mer än någonsin, där man betonar att Regeringen gör ett stort misstag om man tar bort religionskunskapen som kärnämne i gymnasiet. Vidare presenterade mötets ordförande Gunnar Crona, med flera ledande kristdemokratiska kommunpolitiker från hela Sverige, en motion till Kristdemokraternas Riksting i Piteå sommaren 2001, kallad Naturgasen – en brygga till det ekologiskt uthålliga energisystemet. Årsmötet beslutade att skicka motionen vidare till distriktsstämman i Jönköping i mars. Sedan avslutades förhandlingarna med en parentation över de sedan förra årsmötet avlidna medlemmarna.

    Läs mer

    [Ragnwi Marcelinds (kd) pressmeddelande]

    [Verksamhetsberättelse för Kristdemokraterna i Värnamo kommun, verksamhetsåret 2000]

    [Uttalande: Religionskunskapen behövs mer än någonsin]

    [Motion: Naturgasen – en brygga till det ekologiskt uthålliga energisystemet.]

    Verksamhetsberättelse för Kristdemokraterna i Värnamo kommun, verksamhetsåret 2000

    År 2000 har varit ett så kallat mellanvalsår, vilket för Kristdemokraterna i Värnamo varit ett år där vi haft möjlighet till konsolidering, med avsikt att stärka vår ställning som ett ledande parti i Värnamo kommun.

    Den mest uppmärksammade aktiviteten under året var när vi hade 1:e vice partiordförande, riksdagsledamot Inger Davidsson på besök. Tillsammans med henne och riksdagsledamot Maria Larsson besökte vi Smålands Konstarkiv, där Sven Lundh gav oss en målande beskrivning av planerna på Konstmuseet Vandalorum. Vi besökte också Källemo samt Bruno Mathssonmuseet. Dagen avslutades med en välbesökt offentlig samling i Värnamo Stadsbibliotek, där både Sven Lundh och Inger Davidsson medverkade.

    Vi har också tillsammans med KDU-distriktet genomfört två träffar där vi inbjudit ungdomar från grund- och gymnasieskola, med syfte att starta en KDU-avdelning i Värnamo. En av träffarna var relativt välbesökt, och vi har förhoppningar att inom en snar framtid återigen ha en KDU-avdelning i Värnamo.

    De förtroendevalda kristdemokraterna i kommunfullmäktige, styrelser och nämnder har under året samlats varje första måndagen i månaden, för att tillsammans försöka utforma den politik som vi Kristdemokrater har fått väljarnas förtroende att göra. På detta sätt har alla ledamöter haft tillgång till all information och samtidigt har man haft möjlighet att diskutera större frågor tillsammans med samtliga förtroendevalda. Inför varje fullmäktigesammanträde samlas de åtta tjänstgörande ledamöterna som vanligt till ett förberedande gruppmöte.

    Under året har Kristdemokraterna i kommunfullmäktige lämnat in fyra motioner. Bengt Sandolfs, Inför smarta kontrakt, där han föreslår kommunen att teckna kontrakt med ungdomar för att få ner bruket att tobak, alkohol och andra droger. Christer Fjordevik har författat motionen Vad har vi lärt oss av 90-talets lågkonjunktur? där han föreslår att kommunen analyserar vad som gjorts rätt och fel under 90-talet, för att sedan med den analysen som grund få till stånd en stabilare ekonomi som bättre klarar hög- respektive lågkonjunktur. En motion som väckt uppmärksamhet i massmedia, bland annat i Radio Match, handlar om hur Värnamo kommun bör arbeta i framtiden för att öka ungomsinflytandet. Arnold Carlzon lämnade in den motionen. Ibrahim Candemir har skrivit en motion, där han föreslår att kommunen bör ta initiativ till en Kulturens dag, där olika kulturer ges möjlighet att mötas. Gunnel Youngström har skrivit en motion som uppmärksammar trafiksituationen på Grevevägen, med förslag att göra den säkrare, framförallt för oskyddade trafikanter.

    Styrelsen har under året haft fem protokollförda sammanträden. Förutom de ovan redovisade har vi under det gångna året haft följande aktiviteter: Årsmötet med besök av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson. Traditionsenligt delade vi också i år ut Vitsippspriset, som år 2000 gick till Anders Berglund. Vi har sålt ett stort antal rikslotter samt även ungdomsförbundets adventskalender. Rikslotterna har vid ett par tillfällen sålts ute på sta’n, där det visat sig att det finns ett stort intresse bland allmänheten för vår politik. Den sedvanliga adventsfesten hade vi fredagen före första advent och auktionen leddes av Stefan Thorsén. Medlemsantalet den 31 dec 2000 var 340 st. Tillsammans är vi starka och alla behövs för att vår politik ska få ännu större genomslag och därmed också i ännu högre grad prägla Värnamo kommun.

    Värnamo den 21 januari 2001

    Arnold Carlzon ordförande

    Naturgasen – en brygga till det ekologiskt uthålliga energisystemet

    Svensk energipolitik har de senaste 25 åren präglats av osäkerhet och ryckighet. Debatten om kärnkraften har på många sätt försvårat rationella och miljömässigt riktiga lösningar på frågan om energiförsörjning. Ett tydligt bevis på detta är det lapptäcke som energibeskattningen idag utgör, ett lapptäcke som på många sätt motverkar utvecklingen av ett miljömässigt uthålligt energisystem.

    För att möjliggöra övergången till ett uthålligt energisystem där förnybara bränslen är huvudkomponenten i energitillförseln krävs en överbryggningspolitik där man kan fasa ut den stora mängd kol och olja som fortfarande används inom bostads-, industri- och transportsektorn. Ser man på Sverige är det fortfarande stora mängder koldioxidutsläpp från dessa sektorer och ser man det i Europaperspektiv är det förskräckande hög andel utsläpp också från kolkraftverk.

    Elmarknaden har under de senaste åren avreglerats vilket skapat nya villkor för de svenska kraftproducenterna. Sverige utgör inte längre en isolerad enhet, utan ingår som en del i en fri, nordeuropeisk elmarknad. På senare tid har den svenska elkonsumtionen ökat stadigt. Trots det har elproduktionen i Sverige sjunkit. Istället har Sverige blivit nettoimportör av elkraft. Elimporten består till allra största del av el som producerats i koleldade kondenskraftverk med låg verkningsgrad.

    Samtidigt finns det en enorm potential att bygga ut kraftvärmeverk i Sverige med mer än dubbelt så hög verkningsgrad. Denna potential utnyttjas dock inte på grund av tidigare nämnda otydliga energi- och skattepolitiska signaler. I vanliga kondenskraftverk kyls den värme som erhålls vid sidan av elektriciteten bort, vilket innebär att avsevärda energimängder går till spillo. I ett kraftvärmeverk däremot tas spillvärmen till vara genom att det heta kylvattnet till exempel förs ut i det lokala fjärrvärmenätet. Genom samtidig produktion av el och värme i lokala kraftvärmeanläggningar bidrar man därför till minskade miljöutsläpp genom effektivt bränsleutnyttjande.

    Om man dessutom använder naturgas som bränsle istället för kol eller olja maximerar man utbytet av elkraft samtidigt som man kraftigt minskar utsläppen av koldioxid och minimerar utsläppen av svavel, kväveoxider och stoft. Därför är naturgasdrivna kraftvärmeverk en effektiv lösning när det gäller att möta den ökade elkonsumtionen, samtidigt som kärnkraften avvecklas och koldioxidutsläppen skall minskas.

    Istället för att med skatteincitament stötta elproduktionsanläggningar som uppfyller högt ställda krav på effektivitet och miljöstandard, innebär det nuvarande skattesystemet att den svenska staten öppnar dörren för import av smutsig kolkondenskraft från våra grannländer Polen och Danmark. När överskottsvärmen från elproduktionen används i fjärrvärmenäten belastas nämligen energiproduktionen av skatter som helt saknar motsvarighet för de utländska konkurrenterna – som dessutom släpper ut sin spillvärme i havet, eller kyler bort den i kyltorn, till ingen nytta. När denna beskattning slår igenom i prissättningen blir det billigare för konsumenterna att köpa kolkondenskraft från utlandet än att använda inhemskt producerad el.

    Import av el från kolkondenskraftverk är miljömässigt en sorglig historia. Att producera en TWh el i ett kolkondenskraftverk leder till utsläpp av ungefär 1000 ton svavel och lika mycket kväveoxider. Sveriges elimport leder således till utsläpp av tusentals ton försurande och övergödande ämnen. Det finns därför all anledning att ordna förutsättningarna för energiproduktionen på sådant sätt att kolkraften inte används om bättre bränslen och bättre energislag finns tillgängliga. Om man sedan förutom elproduktionen tittar specifikt på industrin så ser man att i industrins processer konkurrerar naturgasen mot kol, olja och gasol.

    I Skåne och på västkusten har industrin i stor utsträckning redan gått över till naturgas. Därmed har utsläppen minskat. Samtidigt har arbetsmiljön och effektiviteten i produktionen förbättras. Inom transportsektorn kan man peka på exemplet Malmö där samtliga dieseldrivna stadsbussar nu har bytts ut mot naturgasdrivna bussar, vilket ger betydande miljöfördelar. I de 26 svenska kommuner i sydvästra Sverige, där man i 15 års tid haft tillgång till och använt naturgas, känner man väl till fördelarna med naturgasanvändning. Naturgasen är ett viktigt och uppskattat bränsle inom framförallt industrin, men också i växande grad inom hushålls- och trafiksektorerna. Användningen av naturgas uppgår till cirka 2 procent av den totala energiförsörjningen i Svergie. I de kommuner där naturgas används utgör den cirka 20 procent av energiförsörjningen, vilket motsvarar nivåerna i överiga Europa.

    I debatten framställs ibland naturgas som ett hot mot biobränsle. Det är viktigt att konstatera att det inte finns något motsatsförhållande mellan naturgas och biobränsle. Båda energislagen behövs och kompletterar varandra i det totala energiutbudet, och kan med fördel användas tillsammans i kraft- och fjärrvärmeverk. Vid de flesta industriella processer kan biobränsle inte ersätta olja eller kol. Idag används naturgasen huvudsakligen som ersättning för olja i industrier och bostäder, och istället för kol i kraftvärmeproduktion.

    I samband med transporter ersätter naturgasen bensin och diesel. På en gemensam och avreglerad europeisk elmarknad innebär en övergång till naturgas stora miljövinster. Förbränning av naturgas ger ungefär 25 procent mindre koldioxidutsläpp än olja och 45 procent mindre än kol. Förutsatt att biobränslen återplanteras i samma utsträckning som de förbrukas är biobränslen överlägsna genom att inte släppa ut någon koldioxid. Däremot ger biobränslen vid förbränning ifrån sig betydligt mer av svavel, stoft, tungmetaller, kolväten och kväveoxider än naturgas.

    Med en internationell elmarknad gäller det för energi- och skattepolitiken att skapa förutsättningar för att använda de minst miljöskadliga energislagen i första hand, samt att utnyttja fjärrvärmeunderlaget för elproduktion, vilket det finns förträffliga förutsättningar att göra i många orter i Sverige. Därför bör vi i Sverige, i likhet med andra europeiska länder, betrakta naturgasen som en brygga till ett framtida, hållbart energisystem och som ett tekniksteg som underlättar ökad användning av biogas och framtida användning av vätgas och bränsleceller.

    Med anledning av detta föreslås rikstinget besluta

    att uppdra åt partistyrelsen att i det fortsatta arbetet med energi- och skattepolitiken finna lösningar som innebär att man skapar förutsättningar för användning av de minst skadliga energislagen så att man underlättar utfasning av olja, kol och kärnkraft.

    Den 22 januari 2001

    Maria Larsson, Gnosjö
    Michael Anefur, Önnestad
    Göran Aronsson, Gnosjö
    Gunnar Crona, Värnamo
    Annelie Enochson, Göteborg
    Irene Lundberg, Aneby
    Lars O Molin, Örebro
    Birgitta Schortz, Örebro
    Anders Sellström, Umeå