• Länsprogram inför valet 1994

    Ett nytt Västernorrland – en vision år 2005

    Efter många år av ekonomisk kräftgång och utflyttning ändrades situationen märkbart i mitten av 90-talet.

    Det som nu kännetecknar länet är att framtidstron vuxit, många jobb skapats i nya företag och att befolkningen ökar. Genom detta har kommunernas ekonomi blivit stabilare och servicen utvecklats. Den kärva inledningen på 90-talet såg hotande ut, men banade istället väg för många viktiga förändringar:

    Läönets kommunikationer förbättrades radikalt. Vägnätet i hela länet rustades upp. Med den nya E4:an och bron över Ångermanälven fick länet en stark pulsåder. Järnvägen, som höll på att läggas ner på 80-talet, förnyades radikalt med snabbtåg.

    För Sundsvall innebar det att studenter och lärare nu kan dagpendla till Mittuniversitetet både från norra Hälsingland, västra Medelpad och hela Ångermanland och även från Örnsköldsvik till Umeå reser man. Det blir lättare att exportera genom snabbare leveranser till hela Europa. Råvaran i länet blev lättare att nyttja än tidigare.

    Ökningen av antalet resande och transporterna har ställt krav på miljöinsatser. Genom att nya inhemska bränslen införts på tunga fordon har de farliga utsläppen minskats. Produktion av etanol sker inom länet som en avknoppning till skogsindustrin och jordbruket. Den helt utsläppsfria järnvägen har en större andel resenärer än någonsin. Men den nya skatteväxlingen för miljö har ökat kostnaderna för energiförbrukning och minskat den för arbete. På så sätt är intresset för att dämpa energianvändning stor. Kostnaderna för att skapa nya jobb är de lägsta sedan 60-talet.

    Sysselsättningen i länet har kvar sina rötter i de tunga basnäringarna, skog och energi. De ger färre men tryggare jobb än tidigare. Däremot har sysselsättningen ökat i de tjänste- och kunskapsföretag, som kunnat ta vara på de förbättrade kommunikationerna, ny teknik och de forskningsmöjligheter, som det nya Mittuniversitetet skapat. Livsmedelsindustrin har åter etablerat sig i länet. Livsmedel av hög kvalitet har blivit en bra exportvara i Europa.

    Kulturverksamheter har alltid varit en viktig livsnerv i Västernorrland. Aktiva människor i länets alla kommuner har berikat sin och andras tillvaro med ett rikt musikliv, teaterverksamhet, bildkonst, författarskap, hantverk och slöjd. Samhällets insatser har betytt att länet fått ett eget museum, goda teaterlokaler och en professionell symfoniorkester.

    För att kunna utveckla bra företag har intresset vuxit enormt för sunda och ärliga villkor i affärslivet. Självklart betydde det att andra tog intryck. Skola och familjeliv påverkades i samma riktning. Som västernorrlänning funderar många på hur man tidigare kunde glömma hur viktigt det var att lära barnen om rätt och fel!

    Under 90-talet föddes en ny regional nivå i Sverige. Den gamla statliga länsstyrelsen fick lämna över ett antal uppgifter till den nya, folkvalda regionen. Med de nya ekonomiska resurser, som regionen skaffade sig, bland annat genom EU kunde länet själv besluta om viktiga strategiska satsningar.

    Hälso- och sjukvården kunde räddas från hårda nedskärningar, som 80-talets politiska och ekonomiska misstag tidigare orsakat. Länets fyra sjukhus kunde behållas och samarbete mellan regionen och länets kommuner har utvecklats, särskild på vårdområdet. De äldres behov av vård, service och omsorg tryggades.

    Familjepolitikens förnyelse i mitten av 90-talet lade grunden till en bättre uppväxt för många barn. Föräldrar kan numera utforma barnomsorg efter de egna behoven. Vårdlönen som infördes 1994 gav en rättvis och enkel fördelning av stödet till alla. Kombinationen yrkesliv och barn har blivit lättare. Jämställdheten mellan kvinnor och män har ökat, men följer inga givna mallar. Fler kooperativa daghem finns nu än någonsin. Kommunens barnomsorg kan erbjudas i alla delar av länets kommuner. Samarbete mellan skolan och barnomsorgen ger en smidig övergång mellan småbarnsåren och skoltiden.

    Utveckla länets tillgångar

    Västernorrlands län är rikt på naturtillgångar och står för en betydande del av Sveriges exportinkomster.

    Vattenkraften

    Härifrån kommer en femtedel av landets elproduktion, medan endast en liten del av intäkterna för denna produktion hamnar i länet. Detta vill KdS ändra på.

    • KdS kräver en återbäring på producerad och exporterad el från vatten kraften.
    • Återbäringen kan bl.a. öronmärkas för utveckling av länets innovatörers och småföretagares verksamhet, som särskilt i glesbygd kan åstadkomma arbetstillfällen.

    Skog

    • Utveckla produktområden som innebär ökad förädling av länets skog. Särskilt gäller detta inlandsregionerna där stöd måste ges till småföretagarsatsningar.
    • Fortfarande är de stora industrierna vid kusten mycket viktiga för länet. Senare års framgångar på miljöområdet för länets skogsindustrier skall ges möjlighet att vidareutvecklas.
    • Skogsråvara i form av bär och svamp bör ges möjlighet för marknadsföring på internationella och framför allt europeiska marknader.

    Turism

    • En fortsatt satsning på turismen i Västernorrlands län behövs. KdS finner projektet ”Träriket” värt en eloge och fortsatt stöd.
    • En intensifiering av arbetet med att göra länet till ett vinterturistlän är angeläget. Förutsättningarna ska noggrannt kartläggas för att på bästa sätt samordna resurser för marknadsföring. För detta projekt bör pengar avsättas och uppdrag ges till Mitt-Sverige-Turism för genomförande.

    Kommunikationer

    Bra kommunikationer och infrastruktur är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska kunna leva och verka i vårt län.

    • Underhållet av länets vägnät är av största betydelse, de mindre och medelstora vägarna måste få en kraftig upprustning. I samband med upprustningen bör det även planeras för flera rastplatser efter våra vägar.
    • Starten av Veda-projektet är viktigt för hela regionen. Att det genomförs med stor hänsyn till miljön anser vi vara självklart.
    • Satsningar på nya kommunikationer bör förutom Veda-projektet närmast vara Botnia-banan, med prioritering för etappet mellan Örnsköldsvik och Husum.
    • Kollektivtrafiken måste göras attraktivare, och merutnyttjas på ett annat sätt än idag. Alla invånare i vårt län måste få en bra möjlighet att ta sig till och från sin bostadsort in till affärer, post/bank och serviceinrättningar varje vecka oavsett var man bor. När det gäller resandet till och från arbetet måste ett större samarbete ske mellan länstrafik och olika arbetsgivare för ett större utbud. Vidare måste satsas på betydligt fler regnskydd vid busshållplatserna.
    • Flyget till och från vårt län får inte minska. Ytterligare satsningar på Kramfors och Örnsköldsviks flygplatser måste till. Örnsköldsvik måste få förbindelser inom Norrland för affärsliv och industri skall kunna vidareutvecklas.
    • Tågförbindelserna till och från vårt län är på rätt väg när det gäller Sundsvall/Härnösand och söderut med de planer som finns på snabbtåg. Mittlinjen till och från Östersund bör behållas. Förbindelserna mellan Ådalen/Västra Ångermanland och Härnösand får inte minska. Örnsköldsviks tågförbindelser är under all kritik. Stora förbättringar måste till för att tåget skall bli ett alternativ för Örnsköldsviksborna.

    Jordbruk

    Länets produktiva jordbruksmark bör användas till en ekologiskt balanserad produktion av livsmedel. KdS har utarbetat ett program för en total övergång bort från kemikaliejordbruket. Det kan ske utan att den enskilde jordbrukaren drabbas ekonomiskt. KdS anser att jordbruksmark som inte brukas för livsmedelsodling inte skall tillåtas ligga i träda, utan skall användas för alternativa produkter.

    Det är viktigt med öppna landskap. Statligt ekonomiskt stöd för öppethållande ska bibehållas. Västernorrlands areal för livsmedelsproduktion ska inte minskas och lämpliga stödåtgärder för omställning till alternativodling ska ges.

    Kultur som utvecklar

    I Västernorrland har vi ett rikt kulturliv, där olika grupper och aktörer samverkar. När det kommersiella utbudet växer, krävs en ännu starkare satsning på kulturaktiviteter för att värna om länets kulturarv och särart.

    • KdS anser att kulturutbudet skall vara allsidigt och ge goda villkor för utövarna.
    • Reglerna för kulturarbetarnas skatter och sociala avgifter måste förändras.
    • KdS vill också utveckla det nordiska kulturutbytet.

    Välkomna invandraren!

    KdS i Västernorrland välkomnar invandrare och flyktingar. De många flyktingar som finns i vårt län utgör ett viktigt tillskott av kreativitet, kunskap och kultur.

    Vi menar att det är viktigt att i hemmen skapa öppenhet kring mötet med människor från andra kulturer. Detta har unga människor nytta av hela livet.

    Ett glädjande initiativ är ”Fem-i-tolv-rörelsen”, som vi hoppas kommer att öka vår förståelse för invandrare.

    Arbetsmarknaden/näringsliv

    Västernorrlands arbetsmarknad genomgår omfattande förändringar. I den förändringsprocessen vill KdS arbeta för att:

    • Statliga medel för utbildning används inom offentlig och kommunal förvaltning istället för avskedande.
    • Tidigarelägga reparationer och underhåll av offentliga fastigheter av arbetsmarknadsskäl.
    • En så kallad Ungdomsskattsedel blir en bra väg för att motverka ungdomsarbetslösheten.
    • Gör Veda-projektet till ett exempel på projekt, där endast seriösa entreprenörer deltar. Projektet ”Vita Veda” innebär kontroll av att deltagande företag är seriösa och följer svensk lag. Huvudentreprenörens roll skall klargöras och kontrolleras.

    Västernorrland utan droger

    KdS för en aktiv kamp för ett samhälle utan droger. Landstingets målsättning att sänka alkoholkonsumtionen med 30 % är en stor utmaning för alla. Når vi det målet kan vi räkna med bättre hälsa, minskat antal trafikolyckor, färre splittrade hem m m.

    • Skolan måste spela en aktivare roll i det förebyggande arbetet för att minska drogmissbruket.
    • Kommuner och landsting bör införa ett särskilt bidrag till föreningar och organisationer som bedriver enbart drogfri verksamhet.
    • Samhällets rehabilitering av drogmissbrukare ska i ökad utsträckning ta hänsyn till de faktiska resultaten som har presenterats av de organisationer som arbetar för en kristen-humanistisk livsstil.
    • Ingen skall tvingas avstå från vård av ekonomiska skäl.

    Kriminalvård

    Kriminalpolitiken skall präglas av en kristen och humanistisk människosyn där den enskilde individen ses som en del i ett större socialt sammanhang. De kriminalpolitiska åtgärderna förutsätter samordnade insatser på det familje- och socialpolitiska området.

    Påföljderna av domar ska vara meningsfulla. Det är samhällets uppgift att försöka förhindra en fortsatt brottslig karriär samt hjälpa den dömde att skapa en normal livssituation.

    • I det individuella rehabiliteringsprogrammet skall möjlighet ges för den kriminelle att bryta sitt brottsmönster och bygga sin framtidstro på de kristna-humanistiska värderingarna.
    • Samhällstjänst är en bra form av brottspåföljd.
    • Elektronisk övervakning skall fortsatt prövas och utvecklas.
    • Alla anstalter ska vara drogfria.
    • Brottsofferjourer ska etableras i alla polisdistrikt och ges ett kraftigt stöd av samhället vad avser utbildning av personer verksamma i brottsofferjourerna.

    Jämställdhet

    Männens och kvinnornas sätt att tilsammans utforma samhället har stor betydelse för den framtida utvecklingen och kommande generationer. KdS Västernorrland anser inte jämställdhet vara en rättvisefråga, utan en överlevnadsfråga. Vi anser att mäns och kvinnors kompetenser såsom komplement till varandra är en avgörande faktor för den framtida utvecklingen av Västernorrland.

    • Arbetslivet skall utformas så att både mäns och kvinnors kompetenser kommer till sin rätt.
    • Kvinnor är bättre än män på nyföretagande i glesbygd visar siffror från utvecklingsfonderna. Låt detta få konsekvenser på utbildnings- och bidragsområdet.
    • Öka resurserna vad avser forskning och utbildning när det gäller det kvinnliga perspektivet på samhällsutformning.
    • Lika lön för lika arbete. Låt Västernorrland bli ett föredöme för att göra verklighet av detta inom offentlig verksamhet.

    Landsbygd

    Länets råvaruresurser finns i glesbygden, medan förädlingen av råvaran förlagts till kust och tätort. Numera genererar dessa råvaror i form av skog och vattenkraft i minskande grad arbetstillfällen i länets inland.

    • Fordonsskatterna bör anpassas så att virkestransportkostnaderna från inlandet inte gör skogsavverkningen olönsam.
    • Öka möjligheterna för kvinnor i glesbygd att starta eget.

    Politiskt engagemang/politikerföraktet

    Idag kan ointresse sägas utgöra det största hindret för att utveckla demokratin. Kampen för utveckling av den parlamentariska demokratin som samhällets samarbetsform behöver hållas levande varje dag och i varje situation. Partipolitiskt engagemang har låg status. Enligt SIFO skulle 20 procent av Sveriges befolkning kunna tänka sej att inneha ett politiskt förtroendeuppdrag, men den verkliga siffran är betydligt lägre.

    • KdS vill skapa debatt kring politikerrollen och demokratin.

    Isbrytarna till Härnösand

    Ambitionen för KdS i Västernorrland är fortfarande att de statliga isbrytarna ska förläggas till Härnösand.

    • KdS arbetar för att ledningen för kommunikationsdepartementet beslutar att statens isbrytare ska flyttas från Stockholm till Härnösand.

    Utbildning och forskning

    Utbildning och forskning har en avgörande betydelse för utvecklingen av en region. Tillgången till utbildning, och utbildningens kvalité är ofta en avgörande faktor när det gäller lokalisering för näringslivet.

    Den högre utbildningen vid Mitthögskolan, sammanslagningen av högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund, kan breddas och förstärkas med nya utbildningar, speciellt sådana som kan betraktas som karaktäristiska för regionen.

    Vi ser med tillfredsställelse att de ursprungligen fyra utbildningsnämnderna har utökats med en femte, nämligen med planeringsnämnden för vård. Detta gör att vårdhögskolorna får bättre förutsättningar att samverka med statliga universitet, samt med mindre och medelstora högskolor för vidareutveckling inom utbildning och forskning.

    Undervisning i etik och livsåskådning samt kultur och miljö bör ges utökad tyngd i all gymnasial utbildning. Utbildningen bör bedrivas på kvalitativt hög nivå så att eleverna är väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. En kompetent och yrkesskicklig lärarkår är en förutsättning.

    Landstinget ansvarar för Omvårdnadsprogrammet och Naturbruksprogrammet i den nya gymnasieskolan. En strävan bör vara att samordna undervisningen i naturbruksprogrammet med de övriga länen i Norra regionen.

    Handikappfrågor

    Människor med handikapp har vitt skilda behov av stöd från samhället. Samhället skall sträva efter att förebygga, eliminera, överbrygga och kompensera den enskildes handikapp.

    Familjer som själva vårdar handikappade barn i hemmet ska ges stöd från samhället i form av ekonomisk ersättning samt rätt till avlösning och korttidsvård.

    Många handikappade kan klara av både ett eget boende och förvärvsarbete om de bara får tillgång till rätt tekniska hjälpmedel. Normalisering och integration i samhället bör eftersträvas.

    Ovannämnda stöd från samhällets sida bör skapa goda möjligheter till ett självständigt liv för de handikappade. [–texten i meningen här har fallit bort i det på papper tryckta originaldokumentet–] .. förståndshandikappade i samhället till gruppboende eller till eget boende. Ensamhet och isolering får inte bli följden av denna reform.

    Målsättningen måste vara att ge varje särskoleelev den undervisning och träning som passar just dennes behov. Eleven skall känna sig tillhöra skolans gemenskap, och oberoende av handikapp kunna påräkna stöd och omvårdnad.

    Äldreomsorg

    Äldre ska ha rätt till sjukvård som är anpassad till den äldres individuella förutsättning för utredning och behandling. Förändringar i verksamheten ska ske i en lugn och planerad takt, med god omvårdnad, så att de äldre hela tiden känner trygghet i vården.

    Förändringar genom ÄDEL-reformen har medfört att sättet att tillgodose behovet av boende för äldre varierar mellan kommuner i länet. Den ökande andelen äldre, (speciellt de åldersdementa), kommer att ställa ökade krav på behov av bl a gruppbostäder. Även andra alternativ av boendeformer bör prövas.

    Kommunerna bör stimuleras till ökad satsning på dagvård för åldersdementa, som är utvecklande för de äldre och en avlastning för de anhöriga.

    Avlastningsplatser på sjukhem e dyl är nödvändiga för att ge andrum för anhörigvårdarna. Samhällets stöd till vård i hemmet bör förstärkas i form av teknisk utrustning och medmänskligt stöd.

    För den som vill sluta sina dagar i det egna hemmet skall en trygg vårdplats byggas upp. Det innebär rätt till kontinuerlig tillsyn av ett begränsat antal personer, möjlighet till medicinska insatser med kort varsel samt vid behov kontinuerlig smärtlindring. Det är nödvändigt att det till vårdplatsen i hemmet finns kopplat plats på sjukhus eller sjukhem, dit man får komma akut eller med kort varsel, när hemsituationen sviktar.

    Alla skall ges förutsättningar för ett värdigt slut på livet. Ingen skall behöva dö ensam. Den som så önskar skall få andligt stöd. De anhörigas roll skall uppvärderas.

    Hälso- och sjukvård

    En av de viktigaste delarna i välfärden är hälso- och sjukvården. Vårdpolitiken bör utgå från människovärdet och alla människors absoluta och lika värde. Helhetssynen på människan med betoning av individens ansvar för medmänniskorna och för sitt liv, liksom behovet av integritet, gemenskap och trygghet är fundament i vården.

    Den medicinska och tekniska utvecklingen går allt snabbare. Detta faktum tillsammans med det ökade antalet äldre ställer ökade krav på en genomtänkt etik grundad på kristen människosyn. Även forskningen och dess praktiska tillämpning ska analyseras  mot bakgrund av dess etiska konsekvenser. Respekten för och omtanken om medmänniskan ska alltid stå i centrum.

    KdS i Västernorrland verkar för att landstingets resurser för vård och omsorg ska förstärkas. Den ökande andelen äldre, länets geografiska förutsättningar och eftersatta gruppers behov motiverar detta.

    Vårdpolitiken

    En aktiv kamp måste föras mot allt som försämrar livsmiljön. Det är förutsättningen i en förebyggande hälsovård, som är nödvändig för att människornas livskvalitet skall förbättras.

    Vårdpolitiken skall beakta betydelsen av förebyggande hälsovård. Hälso- och sjukvården skall ge information om hur den enskilde kan ta ett ökat ansvar för sin hälsa.

    Alla ska tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god kvalitet oavsett bostadsort, ålder, kön eller sociala och ekonomiska förutsättningar.

    Hälso- och sjukvården skall präglas av en helhetssyn på människan utifrån fysiska, sociala, psykiska, kulturella och existentiella behov. Personlig kontakt, individuell omvårdnad och kontinuitet är viktiga delar i vården.

    Vården måste erhålla tillräckliga ekonomiska resurser för de behov som finns, inte minst av sjukvård för de äldre. Ingen ska behöva dö i ensamhet.

    Sjukvården skall finansieras solidariskt och erbjudas alla på lika villkor. Den finansiering som sker via avgifter skall kombineras med högkostnadsskydd som kan vara differentierat för olika vårdområden. Högkostnadsskydd skyddar svaga grupper och de som i större utsträckning har behov av vårdtjänster. Besök hos distriktssköterska ska vara avgiftsfri.

    Hälso- och sjukvården skall bedrivas i såväl offentlig som enskild regi. Privata familjeläkare behövs för att ge valfrihet och stimulerar till utveckling av vården. Patienten skall ha rätt att kunna välja vårdenhet och läkare. Den enskildes integritet, rättssäkerhet och insyn måste garanteras såväl inom offentligt driven vård som inom övriga driftsformer.

    Kvalitetssäkringssystem, även i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården ska finnas.

    Länets fyra sjukhus är viktiga resurser, i synnerhet för de äldre vid akut sjukdom eller försämring av tillståndet. Sollefteå sjukhus, vårt enda in-landssjukvården, ska behålla förlossningsvård.

    Decentraliserad specialistvård skall finnas såväl inom kroppssjukvård som psykiatrisk vård.

    Den mest högspecialiserade vården vid Norrlands Universitetsklinik i Umeå (NUS) kräver specialisering för att kompetens, frontforskning och resursutnyttjande skall kunna behållas på hög nivå. Prestationsbaserade betalningssystem får icke utformas så att förutsättningarna för utbildning och forskning försämras.

    Primärvård och familjeläkare

    Landstingens basresurs är primärvården. Här ingår familjeläkaren med medicinsk specialistkunskap. Denne ska vara lätt att nå och svara för kontinuitet och kvalitet. Distriktssköterskornas geografiska områdesansvar ska behållas. En komplettering av vårdlagen med kuratorer bör prövas.

    Hemsjukvårdens och hälso- och sjukvård i kommunernas särskilda boendeformer skall ges med utgångspunkt från den enskildes behov och önskemål.

    Den psykiatriska erksamheten bör i huvudsak bedrivas i öppna vårdformer. Det förutsätter ett gott samarbete med socialtjänst och frivilliga organisationer. Behovet av slutenvård får icke underskattas och skall tillgodoses.

    Vilken vård som skall ges avgörs i mötet mellan vårdtagaren och vårdgivaren. Detaljerade prioriteringslistor får icke användas för att styra vården av en enskild patient.

    Kunskaperna från den så kallade alternativa medicinen med naturläkemedel och andra behandlingsformer skall tas till vara och utvecklas. Hälsohemmet Österåsen är ett bra komplement till den traditionella sjukvården.

    Alla skall ha tillgång till en god tandvård genom allmän tandvårdsförsäkring, som bör premiera förebyggande vård.

    Medicinsk etik

    Rätten till liv, som är en grundläggande mänsklig rättighet, skall gälla alltifrån livets början till dess slut. Denna rätt till liv bör skyddas i lag.

    Sjukvårdens uppgift skall vara att rädda liv och så långt möjligt bidraga till god livskvalitet. Aktiv dödshjälp får inte tillämpas.

    Undervisning i etik och livsfrågor skall ingå i all vårdutbildning.

    Ett etiskt forum skall skapas gemensamt för landsting och kommun för att ge vägledning i vårdetiska frågor.

    Landsting och kommun ska i samverkan aktivt arbeta för att förebygga icke önskade graviditeter och för att minska behovet av aborter. Stöd skall ges till människor med sociala eller ekonomiska problem så att abort kan undvikas.