• Du ska kunna lita på vården

    Vem du är bestämmer vilken vård du får. Så ser det ut när Cancerfonden presenterar sin årliga rapport om cancervården, vilket hände nyligen. Det är högst dödlighet bland lågutbildade män, och de som är högutbildade har en större chans att överleva sin cancersjukdom. Det här är inte en jämlik hälso- och sjukvård och det är inte den cancervård som Sverige ska ha. Du ska kunna lita på vården, vem du än är.

    Det finns tre saker som, enligt rapporten som Cancerfonden beställt, påverkar att lågutbildade får en sämre vård: individuella förutsättningar, hur vårdgivaren agerar samt styrningen av vård och samhälle. har större risk att dö av cancer: livsstilsfaktorer är den ena men också olikheter i vårdens bemötande, utredning och behandling. Dessutom innebär bristerna i styrning av vården ytterligare en faktor vars negativa effekter främst drabbar de redan mer utsatta.

    Vi vet sedan tidigare att utbildningsbakgrund är en viktig faktor för god hälsa. Studier från Socialstyrelsen har visat att personer med lägre utbildning generellt sett får mindre tid för frågor under sina vårdbesök. Dessutom upplevs högutbildade stå på sig mer inom vårdsystemet än lågutbildade och argumentera för sin sak.

    Det påverkar även vårdens resultat. Oavsett utbildningsbakgrund ska hälso- och sjukvården ge en god vård på lika villkor till befolkningen. Det innebär att vården måste kompensera för de effekter som exempelvis en låg utbildningsbakgrund kan leda till. Ett gott bemötande, relevant information och ändamålsenlig vård ska alla få del av oavsett vem man är.

    Styrningen av vården har också betydelse. 21 parallella sjukvårdssystem har brister. Landstingen tillkom i en tid då åderlåtning var den vanligaste behandlingsmetoden. Nu 156 år senare är det inte givet att vi ska ha samma organisation, försiktigt uttryckt. Behandlingsmetoderna har förändrats och vårdens organisation behöver prövas så att den svarar mot de behov som finns idag.

    Kristdemokraterna menar att hälso- och sjukvården behöver mer av nationell styrning och mindre av 21 olika system. Cancervården är ett sådant område där kvantitet har betydelse. Ju oftare ett team gör en viss operation desto bättre blir resultatet. Träning ger färdighet både i behandlingen och i rehabiliteringen. Därför behöver vi ha mer av nationell styrning som möjliggör att vi koncentrerar vården i syfte att få bättre kvalitet och fler år av överlevnad för patienter efter en cancersjukdom. Koncentration innebär inte i sig färre sjukhus utan att ingreppen koncentreras och att alla sjukhus inte gör allt.

    Kan vi ta del av Cancerfondens rapport och samtidigt säga att vi fortsätter på samma sätt som förut? Rapporten kommer fram till slutsatsen att 2900 personer per år dör i cancer som med rätt vård och behandling hade kunnat överleva. Det är oroväckande.

    Trots att svensk hälso- och sjukvård har en hög grad av utvecklingskraft när det gäller medicinska kunskaper får inte alla del av den. Därför måste vi också våga förändra hälso- och sjukvårdens styrning när den uppenbart brister. Kristdemokraternas välfärdslöfte är att hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och ges till hela befolkningen på lika villkor. Vi behöver ett nationellt huvudansvar för vården.