• Information från kommunalrådet v. 7

    Till KD-gruppen

    Hej vänner,

    Glädjande att se så många av er på årsmötet! Extra glädjande att både Johan Häggblom och Martina Mélbeus utgör nytt presidium i partiavdelningsstyrelsen. Det känns stabilt och jag är övertygad om att vi med dessa företrädare rustat oss väl för att ta oss an det partiorganisatoriska arbetet för 2020. I mitt årsmötestal nämnde jag att vi på pappret må vi vara Alliansens minsta beståndsdel, men vi får heller inte glömma att vi är en av dess förutsättningar. Utan Kristdemokraterna i Linköpingspolitiken – inget borgerligt politiskt styre. Vi är den borgerliga välfärdsrösten som behövs för familjerna, civilsamhället och kommunens ekonomi. Ett tråkigt, återhållsamt och kompetent förvaltarskap där vi fortsätter att hålla hårt i plånboken. Detta är vi en garant för tillsammans! Jag är glad över att vara gruppledare i en av Sveriges största partiavdelningar. Inget av detta hade varit möjligt utan er. Tack!


    Aktuellt från Stadshuset v. 7

    Hatbrott utanför Linköpings stadsbibliotek
    Finns det en framtid för judiskt liv i Sverige? Det är en fråga jag ställer mig ofta. Att Israel har en fantastisk framtid, det är jag säker på. Men frågan är vilken framtid judarna i Sverige har. På förintelsens minnesdag den 27 januari eldades böcker om judendomen och nazismen upp på ett bokbål utanför biblioteket. Jag fick reda på det samma dag som det hände, men kommunen har valt att ligga lågt och inte gå ut med information till allmänheten angående händelsen. Sveriges Radio P4 skickade ut en blänkare den 8 februari, i övrigt knäpptyst. Med anledning av detta har jag skrivit en debattartikel som är inskickade till Corren (publiceras någon gång under v. 8.) artikeln adresserar jag svenska judars utsatthet och ifrågasätter varför regeringen står undfallen i dessa frågor. I Sverige finns det i dag vänstergrupperingar samt nazistiska och islamistiska sammanslutningar. Dessa grupper har få saker gemensamt, men det finns en sak som förenar dem – judehatet.

    Detta måste tas på stort allvar och hanteras skyndsamt. Judar har levt i Sverige sedan 1700-talet och är en av våra fem nationella minoriteter. Det innebär att vi som land förpliktigat oss att verka för att judisk kultur och tradition ska stödjas och skyddas, på samma sätt som för övriga nationella minoriteter. Med detta följer ett ansvar: judar ska kunna leva i Sverige utan att frukta för sin säkerhet. Det är dags att regeringen gör allt som står i deras makt för att säkerställa säkerheten för sina judiska medborgare. Jag har även bett Johan Häggblom skriva under på artikeln i egenskap av nya ordförande för Kristdemokraterna i Linköping. Det är ett bra sätt att marknadsföra honom, men också att marknadsföra att vi Kristdemokrater värnar judiskt liv och inte är rädda att säga ifrån. Jag kommer att lägga ut artikeln på min Facebook efter att Corren publicerat den. Dela/gilla gärna för större spridning.

    Kommunsamarbete med Polisen
    I tisdags beslutade kommunstyrelsen att Linköpings brottsförebyggande råd ska skrotas. Detta med anledning av att vårt kommunsamarbete med polisen måste bli bättre för att öka tryggheten och minska segregationen i Linköping. Rådet ska istället ersättas av en politisk styrgrupp där kommunstyrelsens presidium, kommundirektören, säkerhetsenheten, lokalpolisområdeschefen och kommunpolis ingår. Gruppen ska mötas tre gånger per år för att dela information och skaffa sig en gemensam lägesbild. Jag är glad att jag i egenskap av 1:e vice kommunstyrelseordförande får vara en del av den nya gruppen och ta ett helhetsgrepp kring trygghetsarbetet i Linköpings kommun. Jag återkommer med mer information om arbetet efter att vi har haft pressträff. Det blir lite längre fram under vårvintern.

    Sammanträde med krisledningsnämnden
    I egenskap av 1:e vice kommunstyrelseordförande och kommunalråd ingår jag i kommunens krisledningsnämnd. Med anledning av detta var jag och Alliansens övriga kommunalråd iväg på en krisledningsövning på ett hemligt ställe under hela torsdagen. Platsen var mörk, fuktig och kall och vi fick inte använda varken Ipad eller telefon. Det var en utmaning för oss alla som är vana vid att vara ständigt uppkopplade. Jag får inte berätta vad dagen innehöll, men i har haft övningar av liknande kaliber tidigare. I den bästa av världar skulle det inte behövas, men tyvärr ökar hoten utifrån och vi behöver vara rustade på politisk nivå och införstådda med olika scenarion som kan inträffa som vi behöver kunna krishantera skyndsamt.

    Språkkrav i äldreomsorgen
    Socialdemokraterna lämnade in ett förslag i fredags som innebär att arbetsgivare ska åläggas att utbilda alla de nyanställda och sedan tidigare anställda som inte talar tillräckligt bra svenska. På pappret är det ett bra förslag som är lätt att hålla med om. Vi i Alliansen vill givetvis också att personalen inom äldreomsorgen ska kunna hantera det svenska språket. Det är viktigt för att kunna säkerställa rätt vård för människor, men detta är något som vi redan arbetar med idag. Kommunen har en pågående dialog med utbildningsanordnare hur språkkraven kan tillgodoses. I de krav som vi har ska all personal kunna behärska det svenska språket på ett sätt att man kan kommunicera med de äldre, anhöriga och personalen. Vi kräver att arbetsgarant ska klara av dokumentation på svenska samtidigt som vi också har höjt nivåerna på att det ska finnas språkombud på arbetsplatsen. Socialdemokraterna använder en av samhällets allra svagaste grupper för att vinna poänger. Fegt!