• Ny lag behövs för mindre barngrupper

    Sommarsemestrarna går mot sitt slut. För många föräldrar innebär det tyvärr en klump av oro i magen. Trots många fagra löften om mindre barngrupper i våra förskolor kvarstår problemen. Särskilt allvarligt är det för de allra minsta barnen som riskerar att drabbas av en stress som leder till koncentrations- och inlärningssvårigheter.

    Enligt Skolverket består varje småbarnsgrupp (1-3 år) i förskolan i genomsnitt av 12 barn. För 4-5-åringar är den genomsnittliga gruppstorleken 15 barn. Om det vore så överallt skulle vi ha skäl att vara förhållandevis nöjda. Men för många barn och pedagoger är verkligheten en helt annan.

    När Lärarförbundet gjorde en enkät bland 1294 förskollärare 2017 uppgav var tredje att man arbetade med en barngrupp som bestod av 21 barn.

    Det är allvarligt. Stora grupper för små barn innebär påtagliga risker för barnen. Professor Hugo Lagercrantz, som forskar om barnhjärnans utveckling på Karolinska Institutet, menar att för stora barngrupper kan utsätta barn för en stress som kan få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling. Utöver försämrad anknytning riskerar stressen att leda till bland annat koncentrationssvårigheter och försämrad inlärningsförmåga. Många små barn behöver direkt kontakt med en mindre grupp och samma anknytningspersoner.

    Regeringen har gjort ett försök att få ner barngrupperna genom ett statsbidrag som kommuner kan ansöka om. Tyvärr finns det skäl att tro att bidraget inte fått någon reell verkan utan snarare lett till fler avdelningar på små utrymmen.

    SVT rapporterade exempelvis nyligen att Eskilstuna kommun förra året startat inte mindre än 54 nya avdelningar på sina förskolor. Av dessa fanns endast sju avdelningar på två nyöppnade förskolor. Resterande avdelningar hade uppstått bland de befintliga.

    Ett vanligt sätt att trixa med statistiken är också att ha små barngrupper under en kortare del av dagen.

    Även för förskolepersonalen är situationen på många håll mycket ansträngd. Förskoleupproret har samlat berättelser från personalen som visar glappet mellan ambition och verklighet. Så här vittnar en pedagog: ”Jag känner mig, som ganska nyutexad förskollärare, grundlurad på min utbildning (…). Hur skall jag hinna genomföra det som jag lärt mig under mina 3 år? Vi har i dagsläget 18 barn i åldrarna 1 till 3 år på inte ens tre heltider!”

    Små barn är särskilt sköra och måste skyddas från stress och stökighet. Personalen måste ges möjlighet att ge varje barn den tid och uppmärksamhet det behöver.

    Därför behöver regeringens misslyckade bidragspolitik och Skolverkets tandlösa riktlinjer som ingen bryr sig om, ersättas med lagkrav om barngruppernas storlek och resurser som gör det möjligt att ha rimligt stora barngrupper. Att barn ska hinna bli sedda bör inte vara en riktlinje utan en lagstadgad rättighet.

    Kristdemokraterna föreslår därför en ny lag om att barn som är tre år och under inte ska behöva tillhöra grupper som är större än 12 barn.

    Som förälder ska man kunna lita på den svenska förskolan. Med ett tak för barngrupperna åstadkommer vi ökad lugn och ro för barnen och bättre förutsättningar för förskolans pedagoger att kunna ge barnen en bra tillvaro.

    Den totala kostnaden för att garantera högst 12 barn per småbarnsgrupp uppgår till drygt fyra miljarder enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst, RUT.

    Vi menar att staten behöver ta huvudansvaret för att säkra finansieringen men att också kommuner och föräldrar behöver bidra. Vi föreslår därför en finansieringsmodell i tre delar.

    • Höj maxtan.
    • Sedan maxtaxan på förskolan infördes för 16 år sedan har inkomsttaket för föräldrar bara höjts marginellt samtidigt som barngruppernas storlek ökat kraftigt. Från 42 000 kronor i månaden per hushåll till 46 080 kr i år. Vi föreslår därför att taket i maxtaxan höjs från dagens 46 080 till 55 296 kronor. Det skulle innebära en avgiftshöjning med maximalt 276 kronor per månad för första barnen och 92 kronor för tredje barnet. Hushåll med inkomster under 46 080 berörs inte alls.
    • Kommunerna ökar sina investeringar i förskolan med 1,2 miljarder per år.
    • Detta innebär att kommunerna skjuter till lika mycket som föräldrarna bidrar med genom den höjda maxtaxan.
    • Staten utökar sin nuvarande satsning med 1,2 miljarder.
    • Staten stimulansbidrag på 830 miljoner per år behålls och utökas till totalt drygt 2 miljarder.

    De ökade kostnaderna för familjer täcks mer än väl upp av de skattesänkningar Kristdemokraterna föreslår. En familj som består av två vuxna som tjänar 28 000 kronor per månad får en skattesänkning på 1280 kronor per månad.

    Trots en historisk högkonjunktur har regeringen misslyckats med att skapa en lugn och trygg miljö för de minsta barnen på våra förskolor. Det är ett svek mot barn, föräldrar och förskolepersonal.

    Förskolan ska vara en lugn och trygg plats för alla barn som går där. Det ska finnas en känd och trygg famn att krypa upp i om ett knä skrapas och inget barn ska behöva uppleva stress i stora och stökiga barngrupper.

    Kristdemokraterna vill att barn, föräldrar och förskolepersonal ska kunna lita på att vi politiker gör allt vi kan för att förskolan ska fungera!