Vi vill göra allt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga.

Det är dags för skolstart efter ett långt sommarlov. Alla barn och unga borde kunna börja höstterminen med glädje och förväntan, komma tillbaka till en social gemenskap med lek och prat med vänner på rasterna. Men för många unga ser verkligheten helt annorlunda ut. De går till skolan med en klump i magen, gnagande ångest, oro och stress.

Den psykiska ohälsan bland barn har mer än fördubblats på tio år, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. En stor del av barns och ungdomars psykiska ohälsa verkar vara direkt kopplad till skolan. Mer än var fjärde elev i mellanstadieåldern känner sig ensam i skolan och många av dem upplever att de blivit utsatta för mobbning och kränkningar, enligt Friendsrapporten 2020. Siffror från SCB visar att mobbningen har ökat under de senaste åren. Att vara utsatt för mobbning kan vara förödande. De kan leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och till och med självmordstankar. Vi får inte underskatta den betydelse kompisrelationer har för den psykiska hälsan hos barn och unga. Enligt en studie från Örebro universitet har det visat sig att avsaknaden av socialt umgänge på rasterna är den faktor som har störst negativ inverkan på betygen.

Den oro och psykiska ohälsa barn upplever i skolan och i umgänget med andra drabbar dem även på fritiden i och med sociala medier och internet. Mer än var tredje barn i åldern 10–16 år uppgav att de blivit utsatta för kränkningar på nätet det senaste året, enligt Friends nätrapport 2017. Den bild många målar upp av sig själva i sociala medier är dessutom ofta ytlig och förskönad och kan leda till en stark känsla av utanförskap hos den som känner sig ensam.

Att fler barn än tidigare känner sig stressade i sin vardag är ett symptom på att många av våra barn och unga inte mår bra. Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten känner sig varannan ung person stressad och har symptom som huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter.

Kristdemokraterna i Region Skåne vill göra allt som står i regionens makt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga och för att de som mår dåligt ska kunna få den hjälp de behöver i rätt tid. Det är inte rimligt att barn ska förlora år av sin uppväxt på att stå i kö i väntan på utredning och behandling mot psykisk ohälsa. Mycket har blivit bättre sedan Kristdemokraterna och alliansen tog över styret i regionen 2018. Tack vare ett intensivt arbete under våren har köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin minskat trots coronapandemin. Men målet är att det inte ska finnas några köer. Alla som behöver ska kunna få vård direkt. Så är det långt ifrån idag.

All psykisk ohälsa kan inte och ska inte behandlas inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Skolhälsovården är första instans för många av de barn och unga som mår dåligt i skolan och där behövs en ökad samverkan med barn- och ungdomshälsovården i regionen så att en mer sammanhållen vård kan skapas. Vi Kristdemokrater tror också att grunden för att barn ska växa upp som trygga och glada individer läggs i familjen. Därför vill vi stötta familjer bland annat genom att låta kommuner i större utsträckning erbjuda föräldrastödsprogram och genom att stärka barnfamiljernas ekonomi.

Civilsamhällets insatser är ovärderliga när det gäller att mota den psykiska ohälsan. För barn och ungdomar som är ensamma och utsatta i skolan kan fritidsaktiviteter och föreningsverksamhet ge mening, ett socialt sammanhang och bli en oas att hämta ny kraft ifrån.

Ideella stödlinjer som till exempel BRIS hjälper utsatta barn och ungdomar. Under pandemin har stödlinjer haft en kraftig tillströmning av samtal, något som inneburit ökade kostnader. Både stödorganisationer och andra föreningar måste få ekonomisk kompensation så att de kan fortsätta bedriva sin verksamhet och ta vid där det offentliga inte räcker till.

Kristdemokraterna vill att de statliga ekonomiska åtgärder som företagen och näringslivet får ta del av ska utvidgas och anpassas till att även omfatta civilsamhället.