• Stjärnorna har vågat bryta tystnaden

    Psykisk ohälsa har verkat oförenligt med sportelitens starka, högpresterande personligheter. Tack vare den senaste tidens mod hos idrottsstjärnorna och flera andra med dem har detta förändrats.

    Rapporteringen från OS har präglats av ett något oväntat och annorlunda ämne i sportsammanhang: Psykisk ohälsa. Nästan dagligen har vi läsa om hur idrottsstjärnor gått ut och öppet talat om sin psykiska ohälsa.

    Den amerikanske gymnasten Simone Biles valde att hoppa av flera finaler. Anledning: Hon behövde fokusera på sin psykiska hälsa. Hon i sin tur inspirerades av den japanska tennisstjärnan Naomi Osaka, som i media berättat om den press hon känt inför OS.

    När den svenska mountainbikestjärna Jenny Rissveds hamnade på 14:e plats efter ett lopp fullt av motgångar berättade hon öppenhjärtigt att hon var glad över att hennes tid som olympisk guldmedaljör var över. Titelns skyhöga förväntningar alltför tunga och under flera år har hon lidit av depression och ätstörningar.

    För inte så länge sedan var det nästan otänkbart för kända idrottsprofiler att gå ut och tala om att de mår dåligt psykiskt. I den prestationsinriktade idrottsvärlden har det säkerligen funnits en stor rädsla för att det ska uppfattas som svaghet. Psykisk ohälsa har verkat oförenligt med sportelitens starka, högpresterande personligheter. Tack vare idrottsstjärnornas mod och flera andra med dem har detta förändrats.

    Det är naturligtvis en väldigt tråkig situation för de drabbade när de tvingas avstå från efterlängtade idrottsprestationer som de tränat och laddat stenhårt för.

    Samtidigt har dessa idrottsstjärnor gjort en insats genom att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa inom elitvärlden. De har visat att det är viktigt att lyssna till sina egna behov även när pressen utifrån är enorm. Att det finns gränser för vad människor klarar av, även de högpresterande och framgångsrika, som vi måste se och ta på allvar, annars kan vi få lida för det resten av livet. Vi måste våga erkänna när vi inte mår bra och vi måste våga söka hjälp.

    Många elitidrottare har upplevt svårigheter att få hjälp av psykiatrin när de råkar ut för psykisk ohälsa. Ofta uppfattas de som friska och välfungerande, eftersom de är så högpresterande. Men psykisk ohälsa får stora konsekvenser även för en elitidrottare. De lever i en vardag där varje tiondels sekund av deras dagliga gärning mäts och utvärderas av både dem själva och andra och analyseras i minsta detalj i media. Det innebär enorma krav på psykisk och fysisk prestation.

    Inom psykiatrin i Region Skåne finns ett unikt arbete kring psykisk ohälsa hos elitidrottare.

    Vuxenpsykiatrimottagningen för elitidrott och hälsa finns bara i två regioner i landet, Skåne och Stockholm. Här arbetar psykologer som har egen erfarenhet av elitidrott bland annat med en form av KBT med ett särskilt idrottsfokus. Personalen har nära koppling till idrottsvärlden och verksamheten drivs i samarbete med Riksidrottsförbundet. Tack vare detta arbete har många både lokalt, nationellt och internationellt kända elitidrottare kunnat få hjälp med sin psykiska ohälsa.

    Att det finns gränser för vad människor klarar av, även de högpresterande och framgångsrika, som vi måste se och ta på allvar.

    Per Einarsson, regionråd och ordförande för psykiatri- habilitering och hjälpmedelsnämnden.

    Debattartikeln har publicerats i Kristianstadsbladet 10/8