• Så utvecklar vi kulturarvet

    Debattartikel Bohusläningen – Conny Brännberg, Gun-Marie Daun, Maria Nilsson
    Intresset för vårt kulturarv ökar. Inte minst ser vi detta genom att småbarnsföräldrar museer, hembygdsgårdar och platser som är kulturhistoriskt intressanta. Det finns ibland en myt om att intresset för det som varit endast finns hos äldre personer, men trenderna är annorlunda. Unga människor är delaktiga och detta märks också via sociala medier.

    Västarvet, som är regionens natur- och kulturarvsförvaltning, har tillsammans med flera andra byggt upp ett modernt sätt att kommunicera det industrihistoriska arvet genom det digitala verktyget Prisma. Vi ser också att intresset för kulturarvet är stort på sociala medier, inte minst på till exempel Facebook där sidor som beskriver kulturarvet attraherar många inlägg. Inte minst delar man foton och samtalar om sina minnen.

    Kulturarvet gör att vi upplever mening och sammanhang i tillvaron. Genom att förstå historiska händelser så får vi en ökad förståelse kring dagens situation. Genom att förstå utmaningar som tidigare generationer genomgått, få insikt i deras liv, det är sådant som kan förklara dagens boendemiljöer eller levnadsmönster. För bohusläningen har sjöfarten, sillperioderna och stenindustrin satt sin prägel och ju mer man kan om detta desto mer förstår man dagens situationer. Likaså har bruken i Dalsland satt en prägel på hela området.

    Fengersfors Bruk är ett exempel på hur ett äldre bruksområde lever i dag men med ett helt annat innehåll. Not Quite har i bruksområdet skapat ett kreativt kulturliv, med bruket som en kulturhistorisk kuliss, och är en av många spännande verksamheter som utvecklar kulturen. Ett tredje exempel är Halmens Hus som inte bara beskriver ett kulturarv i Bengtsfors utan också bidrar till att använda ett material med anor.

    Vi arbetar politiskt för att skapa förutsättningar för att barn och unga få lära känna sin hembygd. Vi har initierat en idé om kulturarvsskolor och anser att hembygdsrörelsen är en stor resurs i arbetet med att både förmedla kunskap men också medverka till att vi får generationsövergripande möten. Mycket av kulturarvet handlar om tidigare generationer och hur deras beslut påverkar oss i dag. I vår region finns över 100 000 medlemmar i hembygds- och fornminnesföreningarna och de är en stor resurs.

    I september arrangeras årligen Kulturarvsdagen. Årets tema heter ”Natur och kulturarv – miljöer med möjligheter” och kommer säkert att locka många besökare. I Västra Götalandsregionen kommer många arrangemang att hållas. Som kristdemokrater vill vi vara med och utveckla vårt gemensamma kulturarv. Vi menar att detta är vårt gemensamma öppna rum som ska bevaras, men också användas och utvecklas.

    Conny Brännberg
    Maria Nilsson
    Gun-Marie Daun