Svensk äldreomsorg – frågor & svar

Två tredjedelar av Sveriges befolkning säger att de känner sig otrygga med att bli äldre. Varför är det på det sättet?
I SVT:s undersökning har man frågat 1 000 personer i olika åldrar om en framtida äldreomsorg som de flesta av dem vet mycket lite om. När Socialstyrelsen frågar alla (140 000 svarande) de äldre som har omsorg via hemtjänst eller särskilt boende är bilden en helt annan. 87 procent av dem med hemtjänst och 90 procent av dem med särskilt boende säger att de är trygga med den omsorg som de får.

Enligt OECD har Sverige en äldreomsorg som är ett föredöme för andra länder att ta efter. Både EU och organisationen Help Age International rankar Sverige som världens bästa land att åldras i. Det finns alltså mycket lite att vara orolig för.

Varför är det 28 000 färre som bor på äldreboenden idag jämfört med 2001?
Det stämmer att det är färre platser på särskilt boende idag än för 10-15 år sedan. Men det beror främst på att fler kan bo hemma längre då hemmiljön kan göras mer tillgänglig och fler är friskare längre upp i åren. Med en väl fungerande hemtjänst och väl utvecklad hemsjukvård blir den möjligheten dessutom än mer attraktiv.

Regeringens investeringsstöd för äldreboenden, som utgår med 500 mkr per år – har bidragit med cirka 10~000 fler boenden för äldre har byggts.

60 procent av landets kommuner uppger att de har behovet täckt. Denna andel kommuner har ökat stadigt de senaste åren. Var fjärde kommun räknar med att de kommer att fylla behovet inom två år.

Får de mest vårdkrävande äldre det sämre med hemtjänsten?
Socialstyrelsen lyfter fram ett par områden där resultaten inom hemtjänsten inte är tillfredställande. Vad som ligger bakom detta måste analyseras vidare, men samtidigt kan vi konstatera att flera av de punkter som Socialstyrelsen tar upp arbetar regeringen redan aktivt med att förbättra. Det handlar exempelvis om att förbättra läkemedelsförskrivningen, minska den undvikbara slutenvården och förbättra den psykiska hälsan.

Regeringens stora satsning på äldreområdet handlar om just de mest sjuka äldre och om att få en välfungerande och sammanhållen vård och omsorg kring dessa.

Att det finns saker som kan förbättras inom hemtjänsten betyder inte att dessa personer hade haft det bättre på särskilt boende.

Har resurserna till äldreomsorgen minskat?
Alliansen har satsat ca 2 miljarder kronor per år sedan 2007 dvs. totalt ca 16 miljarder kronor. Den tidigare S-regeringen satsade under 2002-2006 ca 150 miljoner kronor per år förutom 2006 då man ökade på till 600 miljoner kronor.

De totala kostnaderna för äldreomsorgen i Sverige har ökat från ca 80 miljarder 2005 till strax över 100 miljarder 2012. Sverige lägger näst mest resurser i OECD på äldreomsorg.

Skatteintäkterna har ökat med 150 miljarder sedan 2006. Och de offentliga utgifterna för vård, skola och omsorg har ökat ännu mer. De skattesänkningar som regeringen genomfört över statsbudgeten har ökat sysselsättningen vilket ger högre skatteintäkter för kommunerna. Kommunerna har inte fått sänkta skatter genom regeringens politik. Ingen annan regering har heller lagt lika mycket resurser på riktade insatser för att utveckla kvaliteten som alliansregeringen.

Är det omöjligt att garantera alla de som själva känner att de vill bo på äldreboende en plats?
Det stöd som ges måste utgå från den äldres behov. Alla, utan undantag, ska erbjudas hjälp och stöd i sådan omfattning att deras behov kan tillgodoses. Önskar man att bo på särskilt boende därför att man behöver tillgång till personal dygnet runt, av hälsomässiga skäl eller på grund av ensamhet och oro så ska man ansöka om särskilt boende. Kommunen ska oavsett den sökandes ålder utreda behoven och erbjuda det stöd som tillgodoser behoven på så sätt att den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Tar kommunerna sitt ansvar överlag? Har ni kritik mot hur SKL sköter saken?
Ja, på de allra flesta håll gör man det. I brukarundersökningen 2013 var 89 procent av personer med hemtjänst mycket nöjda eller ganska nöjda, motsvarande andel för särskilt boende var 83 procent. Visst finns det kvarvarande bristområden – och vi måste fokusera på de som inte är nöjda.

Har äldreomsorgen blivit bättre eller sämre under de senaste åren?
Ser man till Socialstyrelsens brukarundersökning samt öppna jämförelser så blir äldreomsorgen i stort bättre. Fler är nöjda och fler känner sig trygga med den äldreomsorg som ges. Inom projektet kring de mest sjuka äldre ser vi också tydliga förbättringar inom flera områden. Det görs fler riskbedömningar, demensvården förbättras liksom den palliativa vården. Nästan alla mätbara indikatorer pekar åt rätt håll.

Vad är de viktigaste delarna i regeringens äldrepolitik?
De viktigaste delarna är värdighet, självbestämmande och kvalitet. Ett värdigt liv i äldreomsorgen är nu en del av socialtjänstlagen och hänsyn ska tas till den äldre personens välbefinnande och sociala samvaro. Man ska få fortsätta att vara den man alltid varit, även när man blir gammal.

Vi har infört Lagen om valfrihetssystem som gör det möjligt för den enskilde att efter egna önskemål välja utförare av olika tjänster. På kvalitetsområdet arbetar vi aktivt med brukarundersökningar, öppna jämförelser och kvalitetsregister. Flera insatser görs för att få en bättre och mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre.

 Vad vill Kristdemokraterna göra framöver för att förbättra äldreomsorgen ytterligare?

Här är några av de förslag som vi har för att öka kvaliteten, självbestämmandet och värdigheten i äldreomsorgen ytterligare:

Möjlighet för alla att välja utförare av hemtjänst oavsett var i landet man bor genom ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet inom äldreomsorgen. Vi vill även skapa valfrihet för äldre på områden som hemsänd mat och färdtjänst vilka inte tidigare har ingått i valfrihetssystem.

Stimulansbidrag för en satsning på äldres mat och måltider. Under nästa mandatperiod ska mat och måltider vara ett prioriterat område för insatserna inom äldreomsorgen. Det finns stora brister, men också goda förutsättningar att förbättra situationen. Ett särskilt fokus behöver finnas på den hemlagade maten.

Kommunerna bör ges möjlighet att erbjuda äldreomsorg utan biståndsbedömning och istället teckna ett avtal med en utförare (kommunal eller enskild). Principen är att den enskilde själv väljer utförare, som i samråd med den sökande personen fastställer insatsens utformning. Syftet är att öka självbestämmande och delaktighet för den enskilde. Kommunen preciserar vilka insatser som avtalen omfattar.