”Skapa Sveriges bästa för- och grundskola”

Sedan 2014 har Kristdemokraterna i Laxå varit med om att bygga upp Laxå kommun. Förbättringar har skett i alla delar av samhället och en ny anda råder i kommunen och fortsätter att råda. Sedan valet 2022 ingår vi på ett nytt sätt i en ny majoritet.

I denna nya majoritet är samverkan ett honnörsord och Håkan Larsson (c) som ny ordförande i Kommunstyrelsen har fört fram vikten av att skapa den bästa skolan för de barn och ungdomar som finns i vår kommun. Framtiden tillhör de unga och denna inriktning för skolan är något bra.

Vi kristdemokrater tycker att detta är mycket positivt för vår kommun och är glada att vi har möjlighet att få bidra i nya majoriteten bland annat med ordförandeposten i Barn- och utbildningsnämnden.

Vi Kristdemokrater tänker enligt nedan gällande arbetet för ”Sveriges bästa för- och grundskola”

Att vara Sveriges bästa för och grundskola betyder inte i första hand de bästa studieresultaten i landet. Den centrala målsättningen handlar om att ge de barn som växer upp i vår kommun de bästa möjliga förutsättningar att själv forma sin framtid. Det betyder att vi börjar med eleven. Hos oss är den enskilde elevens förutsättningar i centrum. I Läroplanen står följande:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och
kunskaper
”    (Läroplanen).

 Bygg tryggheten först – det är grunden!
Det ska vara tryggt att vara elev och anställd. Tryggheten uppstår när alla känner alla inom skolans område och när alla elever i olika åldrar är del av samma gemenskap. Att bygga en ”vi-känsla” är bland de viktigaste vi kan göra i skolan. Skolans personal uppmuntras att använda de verktyg och yrkeskunnande de besitter för att fortsätta lägga grunden och bygga relationer.

När tryggheten är på plats sker ”socialisering”. Socialiseringen är den process som handlar om att människor lär sig språk, kultur, värderingar, beteenden, etc och får plats i en gemenskap.

När detta är på plats finns Läroplanen som grund för allt vad vi gör. De grundläggande skrivningarna i den handlar om att skapa en miljö där elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras, samt utveckla elevernas förmåga att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem i samverkan med andra och enskilt. Alla elever ska få erfarenhet av att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Ingångsvärde 1 – Goda grannar
Ordet ”samhälle” betyder bland annat att ”hålla samman”. Att något hålls ihop. Att varje kommuninvånare på något plan hör ihop med de övriga. Att vi alla är sammanflätade med varandra. Vår kommun och skolas framgång står i relation till hur väl vi lyckas bygga en starkare kommungemenskap. Att vara helt enkelt ”goda grannar” med varandra. Det betyder att vi känner varandra, litar på varandra och respekterar varandra.

När gemenskapen stärks i kommunen blir de gemensamma frågorna något viktigt. I en viss mening handlar det ju om ”våra barn”, ”våra företag”, ”våra föreningar”, ”våra äldre” m.m. Vill vi bygga en starkare kommungemenskap och framför allt en bättre skola behöver vi bli bättre grannar och stärka nya människors ”hemortsrätt” i kommunen.

Ingångsvärde 2 – Byggstenar
När vi bygger ett samhälle, är de viktigaste byggstenarna barnen och de unga. Skolan existerar inte för sig själv. Den är en självklar del av det omgivande samhället och speglar den sammanhållning som i övrigt finns i kommunen, samt de normer, kulturella uttryck och de betingelser som finns i samhället i stort.

Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas underifrån”.
(Kristdemokraternas principprogram).

Ingångsvärde 3 – Gräva där vi står
Vår utgångspunkt har hela tiden varit att ”gräva där vi står”. Ingen annan än vi själva kan bygga ett bättre Laxå och Skapa Sveriges bästa för- och grundskola.

Den kommungemenskap som redan finns är en resurs vi ska utveckla när vi bygger vårt samhälle. Det betyder tillsammans med elever, personal, familjer och det omgivande samhälle.

Ingångsvärde 4 – Skolans huvuduppgift
Enligt kristdemokratisk politik har skolan två huvuduppgifter: ”dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande, dels att tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare”.                                  (Kristdemokraternas principprogram)

Framtiden tillhör de barn och unga som växer upp i Laxå kommun. En av kommunens allra viktigaste uppgifter är att ge dessa barn och unga de förutsättningar som behövs för att de ska utvecklas till fria och ansvarsfulla medborgare. Detta projekt som nu börjar är en del i denna uppgift som vi stödjer helt och fullt.
                                                                                      /Kristdemokraterna Laxå

När staten övergav de mindre kommunerna!

I början av sommaren publicerade Länsstyrelsen i Örebro län en rapport om statlig närvaro i länet och i kommunerna.

När det gäller statlig närvaro i länen är det så att staten anses ha en närvaro i till exempel Örebro län om en myndighet har ett lokalkontor med några få anställda medan huvudkontoret ligger fortfarande kvar i Stockholm. Det är bara SCB som har sitt huvudkontor i Örebro av alla statliga myndigheter så den statliga närvaron är dålig i Örebro. Örebro universitet räknas också som en myndighet men var annars skulle Örebro universitet ha sitt huvudkontor än i Örebro?

Men det som verkligen sticker ut och som kan få ”blodet att koka” hos en kommunstyrelse-ordförande (KSO) är när länsstyrelsen presenterar siffrorna på de s.k. servicegivande myndigheternas närvaro i länets kommuner. De servicegivande myndigheter är myndigheter såsom Polisen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, etc – de myndigheter som direkt möter medborgare som vill ställa frågor eller har ett ärende och som vill ha service ansikte mot ansikte.

I ovan bild kan vi se hur servicen i länets kommuner varierar. Färgerna beskriver hur tillgängligheten är till dessa myndigheter om jag som medborgare behöver ta kollektivtrafik för att träffa dem. Den blå färgen visar den bästa tillgängligheten och den röda färgen visar den sämsta tillgängligheten. Siffrorna är hur stor del av kommunens befolkning som når myndigheten inom 40 minuter med kollektivtrafik och det visas på den bästa tillgängligheten och den sämsta tillgängligheten bland länets kommuner. Naturligtvis visar det är invånare i Örebro har det absolut bästa tillgängligheten (78 %) till myndigheterna medan ett flertal (röd färg) kommuner har sämre tillgänglighet och allra sämst har Laxå kommuns invånare (7 %).

Jag är kommunstyrelsens ordförande i Laxå kommun och när jag ser hur invånare min kommun har sämst tillgänglighet till ALLA myndigheter bland ALLA länets kommuner och ALLA invånare, så får det ”blodet att koka”.  Direkt tänker jag på ett citat från en näringslivsprofil som jag har parafraserat lite ”Vad x¤!# får vi för pengarna?” Ingen polis, ingen försäkringskassa, ingen arbetsförmedling, inget migrationsverk, fast vi har 30 % av länets flyktingplatser i vår kommun, inget statens servicekontor, som Askersund kommer att få under hösten. Ingen myndighet alls i vår kommun! Förlåt, Systembolaget finns men de räknas väl inte som myndighet!

Om staten menar allvar med devisen ”Hela Sverige ska leva” så måste också staten, dvs. regeringen, ge uppdraget och pengarna till de viktigaste myndigheter såsom arbetsförmedling, försäkringskassa och polis att finnas i alla kommuner – annars har staten abdikerat från sitt ansvar och överlämnar allt till kommunerna, utan betalning! Vad x¤!# får vi för pengarna?

Detta är bara ett exempel på hur mindre kommuner missgynnas av staten och den rådande politiken.  Det finns många fler exempel på dålig politik mot mindre kommuner som behöver förändras  – nedskrivningskravet på nyproducerade bostäder, specialdestinerade statsbidrag som ibland är omöjliga eller det lönar sig inte för mindre kommuner att söka, bredbandsutbyggnad och den s.k. lokaliseringsprincipen, strandskyddet, social dumpning, finansiering för företagare när banken har flyttat, mobiltäckning i landsbygden – Tiveden för vår kommun,  underhållet av mindre vägar och den hastighetsnedsättning som följer, etc, etc .

När blir det en förändring? Landsbygden väntar!

/Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå kommun

Närproducerad mat för Laxå kommun

 

Kristdemokraterna i Laxå kommun vill se mer närproducerade produkter i kommunens upphandlingar för mat till våra verksamheter.
Vår vision – Kött från bönder i Laxå kommun, kyckling från kycklinggårdar och ägg från någon av våra närliggande hönserier, grönsaker och potatis från närområdet och även göra ett försök att kunna använda vildsvinskött samt övrigt vilt till våra kök. Vi önskar även mjölkprodukter från lokala producenter.
Måltiderna skall vara en del i vår miljöprofil i kommunen. Öppna landskap, biologisk mångfald, arbetstillfällen samt ökad förståelse för sambandet mellan köttproduktion och natur-, miljö- och turismvärden ska främja kommunal matproduktion och vår kommunala krisberedskap ännu mer.
God hälsa utvecklas bland annat genom näringsriktig kost som serveras på våra matbord runt omkring i kommunen, såväl för barn som för våra äldre.
Kunskap och värderingar byggs upp och utformas vid matbordet som vi delar med våra barn i alla våra verksamheter runt omkring i Laxå kommun.
En av de viktiga grunderna som bygger kunskaper hos våra barn är god kunskap om mat och vart den kommer ifrån.

Samtidigt ser vi det som ypperligt tillfälle att satsa på våra bönder och odlare i närområdet. Med detta får vi en god helhetssyn från jord till bord !

/Henna Tirkkonen
Kristdemokraterna Laxå Kommun

Mer närproducerat i Laxå kommun!

Kristdemokraterna i Laxå kommun vill se mer närproducerade produkter i kommunens upphandlingar för mat till våra verksamheter.

Vår vision – Kött från bönder i Laxå kommun, kyckling från kycklinggårdar och ägg från någon av våra närliggande hönserier, grönsaker och potatis från närområdet och även göra ett försök att kunna använda vildsvinskött samt övrigt vilt till våra kök. Vi önskar även mjölkprodukter från lokala producenter.

Måltiderna skall vara en del i vår miljöprofil i kommunen. Öppna landskap, biologisk mångfald, arbetstillfällen samt ökad förståelse för sambandet mellan köttproduktion och natur-, miljö- och turismvärden ska främja kommunal matproduktion och vår kommunala krisberedskap ännu mer.

God hälsa utvecklas bland annat genom näringsriktig kost som serveras på våra matbord runt omkring i kommunen, såväl för barn som för våra äldre. Kunskap och värderingar byggs upp och utformas vid matbordet som vi delar med våra barn i alla våra verksamheter runt omkring i Laxå kommun.

En av de viktiga grunderna som bygger kunskaper hos våra barn är god kunskap om mat och vart den kommer ifrån. Samtidigt ser vi det som ypperligt tillfälle att satsa på våra bönder och odlare i närområdet. Med detta får vi en god helhetssyn från jord till bord!

Henna Tirkkonen
Kristdemokraterna Laxå Kommun

Debattartikel: ”(S) i Laxå tar fram ”hitte-på” saker!

Detta är vårt svar på (S) ”hitte-på” artikel den 19 augusti i NA. Eftersom det är NA så fick vi stryka mycket i det publicerade svaret, här finns det långa svaret som då inte fick plats i NA.

Svar till Tina Johansson (S) och Therese Magnusson (S)

(S) i Laxå tar fram ”hitte-på” saker

Den 19 augusti hade Socialdemokraterna i Laxå genom deras företrädare Tina Johansson och Therese Magnusson en debattartikel i NA ”Är Laxå redo för Volvos nya batterifabrik” där de svartmålar majoritetens politik och än värre möjligheterna att bo och verka i Laxå kommun.

När nu Volvo meddelar att de beslutat att bygga en batterifabrik i Mariestad med 1000-tals anställda så är det en positiv nyhet även för Laxå kommun – det kan innebära nya boende i vår kommun som kan tänka sig pendla med tåg eller bil till Mariestad. Socialdemokraterna i artikeln framhåller ”det är ju bra om någon annan kommun ordnar arbetstillfällen för våra …. Invånare” – nu är det ju inte Mariestad kommun som ordnar arbetstillfällena, utan det privata bolaget Volvo. Att en företagsetablering i en kommun påverkar arbetsmarknaden i angränsande kommuner är vanligt. Att batterifabriken i Mariestad ska vara fullt utbyggd 2030 ger ju Laxå kommun några år att förbereda och skapa bostäder och nya förskole- och skollokaler.

(S) påstår i artikeln att Laxå kommun förlorat ”ett 50-tal arbetstillfällen” inom industri och offentlig sektor. Vad företagen i kommunen saknar är personal inom både industri och offentlig sektor. De industriföretag som verkar i Laxå kommun ”skriker” efter kompetent personal! Vi har tappat några företag de senaste två åren men vi har i stället fått nya bolag såsom PureWell i Röfors, Lotus transport, utbyggnad av Sjöbod No 7 samt att både Talent Plastics och Laxå Special Vehicle nyanställt många de sista åren, osv. Om (S) nu vill ha fler arbetstillfällen så kan vi ju inte avveckla kommunens utvecklingsavdelning och näringslivsarbetet som (S) föreslog i budget 2022. Någon måtta på dubbla standarder får det vara!

När (S) skriver ” vi ser också ett antal problem med en befolkningsökning…” utifrån …. bristande samhällsplanering och helhetssyn”. En befolkningsökning är inget problem, det kan vara en utmaning! Laxå kommun anpassar sin planering och verksamhet utifrån den trend som finns – hur många barn kan komma in i förskola kommande år, hur ser elevantalet, utan större förändringar, de närmaste 5 – 6 åren, seniorer som sökt särskilt boende, etcetera. Laxå kommun och vi i den politiska majoriteten följer utvecklingen noga!

Laxå kommun har många nyanlända och deras barn. De vuxna arbetar med en självförsörjningsgrad runt 80 % och deras barn går i förskola och skola. Om elever kommer till Laxå från t. ex Syrien, Ukraina eller Irak så kan vi ju inte räkna med att dessa elever ska klara skolan med godkända betyg när tiden i grundskolan ofta understiger fyra år! Det (S) säger i klartext är att skolan inte sköter sitt jobb – vi i majoriteten har förståelse för att språk och skolkunskaper tar tid och stöttar skolans personal i deras arbete!

När det gäller behöriga lärare så har vi en behörighet på 59% gällande årsarbetare men över 80% gällande personer. För ett år sedan i maj 2021 var vi på andra plats i länet gällande behöriga lärare, endast Kumla hade bättre behörighet. Bristen på behöriga lärare är ett nationellt problem och vi vet alla vilken regering vi har i vårt land.

När (S) skriver ” att den kommunala borgen i Laxå kommun i stort sett är utnyttjad och möjligheten till nya lån starkt begränsad” så är det också fel – vi har en kvar möjligheten att låna och vår borgen (som S tidigare påstått vara liktydigt med skuld) har gott om utrymme kvar. Av det totala låneutrymmet för kommunens bolag såsom LaxåHem, LKFAB, etc samt gemensamma nämnder och förbund som SUF, Sydnärkes Kommunalförbund, etc. finns mer än 100 miljoner kvar. Kommunen har inga skulder, men vi har gett borgen för ovan bolag och förbund.

(S) i Laxå har svårt att hitta något som de kan anklaga majoriteten för så de tar fram ”hitte-på” saker som inte stämmer med verkligheten. Laxå kommun har en relativt god ekonomi, vi har idag en soliditet på 48 %, något helt annat än de 0,3 % som fanns i slutet av 2014  då S+V förlorade majoriteten.

Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå kommun

Nya pengar till skolan i Laxå

Pressmeddelande


Nya pengar till skolan i Laxå

Laxå kommun har beviljats ett bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) på 1,186 mnkr för att utveckling av anpassad lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd. Denna lärmiljö ska karaktäriseras av få elever och hög personaltäthet.

Laxå kommun har också beviljats ett bidrag från Länsstyrelsen Örebro län för att utveckla en kommunövergripande mottagningsgrupp för nyanlända elever . Detta bidrag är på 1,051 mnkr och dessa medel ska användas under resten av 2022 och hela 2023.

Syftet med denna kommunövergripande mottagningsgrupp är att ge nyanlända barn och elever i förskola och skola (och deras familjer) ett samlat mottagande. Samverkan i detta samlade mottagningsgruppen kommer att vara Laxå kommuns arbetsmarknads- och integrationsenheten, familjecentralen och fritids- och kulturverksamheten.

– Vår kommun har tagit emot många nyanlända under de senaste åren och detta har naturligtvis inneburit vissa utmaningar, framförallt för skolan. Nu ger dessa nya pengar större möjligheter att ge de nya eleverna en bättre start i skolan och långsiktigt hjälper det också lärare och övrig personal som arbetar i skolan, säger Bo Rudolfsson, kommunstyrelsens ordförande.

– De elever som har behov av stöd för att utveckla sina kunskaper i svenska får också en större möjlighet att få rätt stöd utifrån sina egna personliga förutsättningar. Vi jobbar aktivt för att kunna anställa behörig personal för denna grupp, säger Ivonny Falk, ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden.