Fler som hjälper dem som utsätter någon för hedersbrott bör straffas.

Var sjätte elev i nian i Stockholm, Göteborg och Malmölever under något slags hedersförtryck, enligt Länsstyrelsen i Östergötland, som har ett nationellt uppdrag att arbeta mot hedersförtryck. En stor andel av flickorna har utsatts för våld. Rapporten Gift mot sin vilja som MUCF, myndigheten för ungdoms- och civil samhällesfrågor, gav ut 2009 visade att 70 000 ungdomar inte fick välja sin partner. Ingenting pekar på att det är en siffra som sjunkit.

Sedan 2015 har det gjorts 401 anmälningar till polisen och socialtjänsten om äktenskapstvång.

Fadime Sahindal träffade en svensk man och blev kär. Hon vägrade gifta sig med sin kusin och krävde att få fortsätta studera i Uppsala där hon bott sedan hon var sju år. För det fick hon betala med sitt liv. En kväll när hon hade besökt sin syster stod pappan utanför och väntade. Han sköt henne med två skott i huvudet. Det har gått arton år sedan mordet, men det är fortfarande högaktuellt.

Hedersförtryck och hedersrelaterat våld kan handla om alltifrån vardagliga begränsningar – det sociala umgänget, klädval, rörelsefrihet, utbildning och jobb – till oskuldskrav och fysiskt våld om en flicka, eller ibland en pojke, vägrar låta sig skickas till föräldrarnas hemländer för att bli bortgift.

Den 1 juli 2014trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft. Den innebär att det är straffbart både att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att giftas bort.

I januari 2019 skärptes lagstiftningen ytterligare genom att Sverige inte längre erkänner utländska barnäktenskap.

Från den 1 juli i år ger barnäktenskapsbrott fängelse i upp till fyra år. Den nya bestämmelsen innebär att den som gifter sig med ett barn kan straffas. Barn som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort kan nu också beläggas med utreseförbud.

Lagstiftningen har kommit långt, men mer behöver göras när det gäller att förhindra hedersvåld och -förtryck. Myndigheter och regionala och kommunala instanser måste också jobba tillsammans med den ideella sektorn, inte minst med kvinnojourer och tjejjourer.

Politiker på alla nivåer behöver också engagera sig. Kristdemokratiska kvinnoförbundet arbetar för att

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar människors grundläggande fri- och rättigheter. Det är hela samhällets skyldighet att se till att denna mardröm tar slut. Hedersförtryck får inte var orsaken till att en enda skolbänk i Sverige står tom efter sommarlovet.

Sarah Havneraas, förbundsordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet, KDK.