Framtidens sjukvård: Staten behöver ta ett större ansvar

Det finns ett stort behov av att bygga, renovera, bygga ut eller om sjukhus i hela landet för att framtidssäkra sjukvården. Pandemin har dock gjort planeringen och finansieringen mer osäker och risken är stor att investeringarna skjuts upp. Staten behöver därför vara med och delfinansiera investeringarna, skriver flera kristdemokratiska regionpolitiker.

U nder det senaste året har svensk hälso- och sjukvård tvingats genomföra en historisk omställning. Imponerande insatser har gjorts av vårdanställda på alla nivåer. Pandemin är inte över och vi får inte släppa garden, men redan nu måste vi börja planera för framtiden. I stora delar av Sverige finns omfattande investeringsbehov vad gäller såväl renovering och utbyggnad som omoch nybyggnad av sjukhusfastigheter. Den pågående pandemin har gjort planeringen och finansieringen ännu mer osäker och framtidens moderna sjukhus riskerar att gå medborgarna förbi om vi inte vågar tänka nytt och annorlunda. Det är många miljarder som ska investeras i svensk sjukvård framöver och det kommer bli svårt att få ekvationen att gå ihop med vikande skatteunderlag och försämrad ekonomi på grund av coronakrisen.

Risken är stor att dessa investeringar skjuts på framtiden. Vi behöver framtidssäkra sjukhusen och då kan vi inte pausa utvecklingen bara för ett tillfälligt vikande skatteunderlag. Därför anser ett antal kristdemokratiska regionpolitiker att staten behöver vara med och finansiera delar av upprustningen av de svenska sjukhusen, på samma sätt som staten tog ett nationellt ansvar när hälso- och sjukvården byggdes ut på 1960- och 1970-talen. Riktade statsstöd till större investeringar i sjukvården skulle vara ett sätt att stimulera svensk ekonomi efter den största ekonomiska krisen i modern svensk historia. Stora byggprojekt kan få i gång övriga delar av tillväxten och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi bygga det nya normala samtidigt som vi får de ekonomiska hjulen att rulla igen. Detta skulle gynna flera intressen och skapa en modern och personcentrerad vård. Kristdemokraterna anser att regionerna ska avskaffas och staten ta över ansvaret för sjukvården. Detta är förhoppningsvis känt av de flesta. Men det är en omfattande reform som tar tid att genomföra. Mycket kan göras på kort sikt för att göra vården bättre för såväl patienter som personal. Vi har därför presenterat en lång rad förslag för att stärka vården här och nu. Att nationellt samordna regionernas investeringar i nya sjukhus är ytterligare ett sådant förslag.

De förändrade behoven i sjukvården beror på en rad olika faktorer. Flera av dessa kan härledas till nationellt drivna förändringsprocesser. Ett exempel på detta är arbetet med att stärka primärÄ ven i brinnande kris måste vi planera för morgondagen. Pandemin har fått många konsekvenser, en av de mest oroande är att unga riskerar att bli långtidsarbetslösa. Nationellt har ungdomsarbetslösheten ökat från 9,7 procent (januari 2020) till 11,8 procent (januari 2021). Botkyrka har tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) under flera år fört ett framgångsrikt arbete för att få unga i jobb. Det avtalade samarbetet har gått under parollen Basun och varit en central bidragande faktor till att ungdomsarbetslösheten minskat med 50 procent. Därför var chocken total när Arbetsförmedlingen utan förvarning valde att lämna samarbetet under våren 2020. En situation som nu även kan uppstå runt om i landet. Vid starten 2017 var målsättningen att halvera ungdomsarbetslösheten från 16 till 8 procent, vilket lyckades. Basun implementerades därför i ordinarie verksamhet och ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen skrevs. Men i mars 2020 lämnade AF:s anställda den gemensamma lokalen och det pågående arbetet. Samtidigt varnades arbetslösa ungdomar för att de skulle förlora sin ersättning om de tog hjälp av Basun. Arbetsförmedlingen hävdar att agerandet ingår i myndighetens regeringsuppdrag, vilket är raka motsatsen till verkligheten. Regeringen har varit enormt tydlig kring Arbetsförmedlingens ansvar och roll att se till att unga kommer i arbete – särskilt under rådande kris. Arbetsförmedlingen hävdar också att vården inom ramen för överenskommelsen om ”god och nära vård”. Ett annat exempel rör förändringar i vårdens nivåstrukturering, framför allt när det gäller ökad koncentration av den högspecialiserade vården. Vi måste förhålla oss till verkligheten, och Socialstyrelsen har sedan 2017 uppdraget att fatta beslut om högspecialiserad vård. Uppdraget bör utökas till att också godkänna, eller avslå, större investeringar i nya sjukhusbyggnader.

Vilka sjukhus som byggs, och för vilket ändamål, påverkar inte bara sjukvården i den egna regionen utan även i omkringliggande regioner, ibland i hela landet. Planering och investeringar i sjukhusbyggnader påverkar också förutsättningarna att göra nödvändiga omställningar. Kostsamma investeringar i byggnader som inte bidrar till ett rationellt sjukvårdssystem tränger också undan resurser för verksamheterna. Det finns just nu en historisk möjlighet att göra rätt inom svensk hälso- och sjukvård. Låt oss ta chansen att bygga en långsiktig hälso- och sjukvård som klarar framtidens utmaningar på ett bättre sätt. Både nuvarande och framtida generationer förtjänar det.

Per Einarsson regionråd (KD) och gruppledare Region Skåne

Anders Lundström regionråd (KD) och ordförande Helsingborgs lasarett

Jennie Forsblom regionråd i opposition (KD) Region Gävleborg

Per Larsson oppositionsråd (KD) och gruppledare Region Östergötland

Hans-Inge Smetana gruppledare (KD) Region Västerbotten

Debattartikeln publicerades 31/3 – 2021 i Dagens samhälle.